• Anonym (ledsen)

    Komma över den man älskar

    Vi gjorde slut för snart två månader sen pga att han inte hade känslor för mig längre och behövde hitta sig själv. Skildes åt som vänner, alltså inte bråk eller konflikter. Långt förhållande. Vet att han träffar någon annan, inget seriöst, men i alla fall att han börjar gå vidare. Själv står jag kvar på ruta ett och det känns som dagen han lämnade mig. Är fortfarande jätteledsen emellanåt, kan gråta om nätterna eller på väg till skolan/jobbet. Tänker på honom hela tiden, vad som varit, vad som kunde ha blivit.

    Har nog läst vartenda ?göra-slut-guide? och ?hur-man-kommer-över-någon?, men ingenting hjälper. Vi var alltid väldigt öppna med varandra och gav mycket frihet, så det finns inget jag kan göra för mig själv som jag inte gjort innan. Jobbar på att radera honom från mitt liv så mycket det går (komplicerat). Har gråtit ut och ältat med mina vänner, men även spenderat mer tid med dem, haft filmkvällar och roliga utgångar. Har plöjt igenom x antal säsonger av alla möjliga serier, köpt nya kläder och ändrat min frisyr. Har även börjat jobba mer, börjat plugga och fått nya vänner som jag pratat med, haft jätterolig nollning och intressanta föreläsningar - men ändå blir det inte bättre. Jag vet att tiden läkar alla sår, men det känns inte ens en smula bättre, hur länge ska man behöva känna såhär? Har ni några tips på vad jag kan göra för att må bättre?

  • Svar på tråden Komma över den man älskar
  • Anonym (Kram)

    Jo, och det får ta tid. Men jag tycker mig läsa att det är väldigt mycket ?han, han, han? i dina tankar,

    Om du skulle fokusera på dig själv istället, det har du säkert glömt bort.

    Har du gått ut på krogen för att DU vill, eller för att dina vänner vill eller för att du BORDE gå ut o ha ?kul??

    Vad är det bästa du vet? Liten sak som tex i vardagen? Något du inte gjort på länge?

    Jag älskar verkligen egenmys med film på kvällen med te och smörgås och tända ljus, då mår jag verkligen bra. Nu låter det som jag är 50, haha! Men sånt fokuserade jag på när jag blev dumpad. Och sen kom jag faktiskt på att han var ändå inte den jag ville leva med, han dög faktiskt inte för mig pga osv osv osv. Realistiska tankar.

    Men det är läskigt att bli lämnad ensam, o man tänker att man ?ska ut på marknaden? igen, o hur ska man bära sig åt osv.

    Ta det lugnt och ta hand om dig själv, försök tänka mer du än han.

    Kram

  • greas
    Anonym (ledsen) skrev 2018-02-06 22:17:46 följande:

    Vi gjorde slut för snart två månader sen pga att han inte hade känslor för mig längre och behövde hitta sig själv. Skildes åt som vänner, alltså inte bråk eller konflikter. Långt förhållande. Vet att han träffar någon annan, inget seriöst, men i alla fall att han börjar gå vidare. Själv står jag kvar på ruta ett och det känns som dagen han lämnade mig. Är fortfarande jätteledsen emellanåt, kan gråta om nätterna eller på väg till skolan/jobbet. Tänker på honom hela tiden, vad som varit, vad som kunde ha blivit.

    Har nog läst vartenda ?göra-slut-guide? och ?hur-man-kommer-över-någon?, men ingenting hjälper. Vi var alltid väldigt öppna med varandra och gav mycket frihet, så det finns inget jag kan göra för mig själv som jag inte gjort innan. Jobbar på att radera honom från mitt liv så mycket det går (komplicerat). Har gråtit ut och ältat med mina vänner, men även spenderat mer tid med dem, haft filmkvällar och roliga utgångar. Har plöjt igenom x antal säsonger av alla möjliga serier, köpt nya kläder och ändrat min frisyr. Har även börjat jobba mer, börjat plugga och fått nya vänner som jag pratat med, haft jätterolig nollning och intressanta föreläsningar - men ändå blir det inte bättre. Jag vet att tiden läkar alla sår, men det känns inte ens en smula bättre, hur länge ska man behöva känna såhär? Har ni några tips på vad jag kan göra för att må bättre?


    Sitter i samma läge, fast är några veckor framför dig. Det finns tyvärr inga direkta genvägar, och vad jag kan läsa verkar du ha rätt tänk. Vad du än gör så ställ dig inte på knä och be om att få han tillbaka. Jag väntade 1 månad innan jag gjorde det misstaget efter 3,5 års förhållande, känslan av att stå på knä och be om nått man trott/tror på och få "jag träffar en annan(som är bättre än dig), stick" är inte att leka med. Jag har träffat andra men finns som jag sa, inga genvägar. Tid är det enda som hjälper och nu efter 3 månader börjar jag lära mig att leva med det. 


    = Håll ut, du kommer ha en uppförsbacke men en dag kommer du känna dig "fri"

  • Anonym (ledsen)
    Anonym (Kram) skrev 2018-02-06 22:52:40 följande:

    Jo, och det får ta tid. Men jag tycker mig läsa att det är väldigt mycket ?han, han, han? i dina tankar,

    Om du skulle fokusera på dig själv istället, det har du säkert glömt bort.

    Har du gått ut på krogen för att DU vill, eller för att dina vänner vill eller för att du BORDE gå ut o ha ?kul??

    Vad är det bästa du vet? Liten sak som tex i vardagen? Något du inte gjort på länge?

    Jag älskar verkligen egenmys med film på kvällen med te och smörgås och tända ljus, då mår jag verkligen bra. Nu låter det som jag är 50, haha! Men sånt fokuserade jag på när jag blev dumpad. Och sen kom jag faktiskt på att han var ändå inte den jag ville leva med, han dög faktiskt inte för mig pga osv osv osv. Realistiska tankar.

    Men det är läskigt att bli lämnad ensam, o man tänker att man ?ska ut på marknaden? igen, o hur ska man bära sig åt osv.

    Ta det lugnt och ta hand om dig själv, försök tänka mer du än han.

    Kram


    Ja, det är mycket utav honom i mima tankar, tänker på honom hela tiden. Går liksom inte att komma undan det. Jag har alltid gått ut ett par gånger i månaden, så har fortsatt med det och det är lika kul som förr, men det är ju bara för stunden... Kunde verkligen se en framtid med honom och i allt detta har han varit så snäll och ärlig, vilket gör mig ännu mer ledsen. Känns som om det hsde varit lättare att gå vidare om han var en otrogen idiot, men jag kan ju inte vara arg för att han tappat känslorna, bara besviken. Enligt honom är jag jättebra och det finns inget jag gjort fel eller som jag kunde gjort annorlunda, vilket också känns jobbigt, för jag känner mig så maktlös.

    Tycker väl om att titta på serier, läsa och spela datorspel/tv-spel, inget annat speciellt, och det gör jag redan... Dock inte tv-spel eftersom det står hos honom. Kanske får införskaffa ett eget när min ekonomi ser bättre ut. Funderar på om man kanske ska resa iväg framåt sommaren, en weekend eller en vecka, ensam och bara vara. Tack för tipsen <3
  • Anonym (ledsen)
    greas skrev 2018-02-06 22:56:34 följande:

    Sitter i samma läge, fast är några veckor framför dig. Det finns tyvärr inga direkta genvägar, och vad jag kan läsa verkar du ha rätt tänk. Vad du än gör så ställ dig inte på knä och be om att få han tillbaka. Jag väntade 1 månad innan jag gjorde det misstaget efter 3,5 års förhållande, känslan av att stå på knä och be om nått man trott/tror på och få "jag träffar en annan(som är bättre än dig), stick" är inte att leka med. Jag har träffat andra men finns som jag sa, inga genvägar. Tid är det enda som hjälper och nu efter 3 månader börjar jag lära mig att leva med det. 

    = Håll ut, du kommer ha en uppförsbacke men en dag kommer du känna dig "fri"


    Jag ville inte behöva se saker på FB, se honom med någon annan eller höra om det, så jag bad honom redan direkt när det tog slut att jag ville veta när han träffar någon annan. Han frågade om jag var säker och ja, det var jag. Det var även jag som sa till honom vid uppbrottet att det kanske är bra om han träffar andra, får lite erfarenhet och perspektiv (unga när vi träffades och varandras första förhållande). Så det var han som berättade för mig att han pratar med någon annan och att de träffats, men även att hon visste om situationen mellan oss. Känns förjävligt såklart eftersom jag hade hoppats på att han skulle ändra sig, sakna mig och ta mig tillbaka. Men samtidigt kanske det pushar mig till att gå vidare, att det inte finns någon återvändo. Fem års förhållande här, det gör så JÄVLA ont. Var träffar man ens andra? Hur pratar man med människor? Känner mig helt ovan. Mina osäkerheter på min kropp och utseende börjar smyga sig fram...
  • greas
    Anonym (ledsen) skrev 2018-02-06 23:51:19 följande:

    Jag ville inte behöva se saker på FB, se honom med någon annan eller höra om det, så jag bad honom redan direkt när det tog slut att jag ville veta när han träffar någon annan. Han frågade om jag var säker och ja, det var jag. Det var även jag som sa till honom vid uppbrottet att det kanske är bra om han träffar andra, får lite erfarenhet och perspektiv (unga när vi träffades och varandras första förhållande). Så det var han som berättade för mig att han pratar med någon annan och att de träffats, men även att hon visste om situationen mellan oss. Känns förjävligt såklart eftersom jag hade hoppats på att han skulle ändra sig, sakna mig och ta mig tillbaka. Men samtidigt kanske det pushar mig till att gå vidare, att det inte finns någon återvändo. Fem års förhållande här, det gör så JÄVLA ont. Var träffar man ens andra? Hur pratar man med människor? Känner mig helt ovan. Mina osäkerheter på min kropp och utseende börjar smyga sig fram...


    Att han har berättat för den nya om er situation visar väl endå att han innerst inne bryr sig. Och har ni varit ihop i 5 år så måste du förstå att han gör detta för att kunna gå vidare. (Mitt ex lämnade mig utan någon som helst hänsyn) prova tinder, kändes enl. Mig patetiskt i början men man behöver bekräftelsen. Ut och ha skoj så mycket du kan, men gå aldrig hem med någon bara för du tror det ska bli bättre för det blir det inte. Vänta tills det klickar med en person sen kör på.. det blir bättre
  • Anonym (ledsen)
    greas skrev 2018-02-07 10:33:05 följande:

    Att han har berättat för den nya om er situation visar väl endå att han innerst inne bryr sig. Och har ni varit ihop i 5 år så måste du förstå att han gör detta för att kunna gå vidare. (Mitt ex lämnade mig utan någon som helst hänsyn) prova tinder, kändes enl. Mig patetiskt i början men man behöver bekräftelsen. Ut och ha skoj så mycket du kan, men gå aldrig hem med någon bara för du tror det ska bli bättre för det blir det inte. Vänta tills det klickar med en person sen kör på.. det blir bättre


    Jo, han har berättat läget för henne, att vi nyligen gjort slut, varför, att vi kommer fortsätta ses emellanåt, om våra djur osv. Det var något han nämnde när han gjorde slut, att vi alltid kommer ha ett band och att han hoppas på att vi kan vara vänner och att framtida partners får infinna sig i vår vänskap. Känns bra. Nej, gå hem med någon är nog inget för mig, har bara hänt en gång (innan vi blev ett par) och det var inget lyckat. Känns som om tinder är så desperat och ytligt, utseendefixerat liksom, jag vet inte... Tack för tipsen<3
  • Anonym (Engla)
    Anonym (ledsen) skrev 2018-02-07 23:24:56 följande:

    Jo, han har berättat läget för henne, att vi nyligen gjort slut, varför, att vi kommer fortsätta ses emellanåt, om våra djur osv. Det var något han nämnde när han gjorde slut, att vi alltid kommer ha ett band och att han hoppas på att vi kan vara vänner och att framtida partners får infinna sig i vår vänskap. Känns bra. Nej, gå hem med någon är nog inget för mig, har bara hänt en gång (innan vi blev ett par) och det var inget lyckat. Känns som om tinder är så desperat och ytligt, utseendefixerat liksom, jag vet inte... Tack för tipsen<3


    Först ts, jag förstår för jag har varit där du är och ännu värre.

    Vet hur ont och omöjligt det känns. Men det går över. Det första tipset i tråden var jättebra, att tänka mer på sig själv och inte pusha sig gå på krogen och ragga på tinder, det hjälper en inte gå vidare om man inte vill.

    Att ha en svampplockarhelg med en kompis eller resa på weekend med tex en syster kan vara 100 ggr bättre.

    Sånt du inte kunde göra med samma frihet i förhållandet. SKULLE du springa på någon charmig schweizare där så får du nu flirta och vara öppen mot honom, sånt du inte kunde innan. Men som sagt, bättre att inte söka det utan att göra sånt du har lust med oavsett om det är ett Silent retreat på munkkloster, ridweekend, yogakurs osv.

    Vill bara varna dig för det du skriver om att han Lovat dig att ni ska vara viktiga i varandras liv, för alltid och att han kommer varna dig för att tex han börjar träffa en ny tjej och dylikt.

    Chansen är väldigt hög att han bryter det. Dom flesta bryter det. Och vet du, han är inte elak om han gör det, det är bara det att såna överenskommelser inte passar två människor som är ?fria? och har gått vidare. Han är faktiskt fri nu och kommer upptäcka och gilla det mer och mer.

    Han kan mycket väl få för sig att INTE berätta för dig om/när han träffar en ny seriöst eftersom du inte har med det att göra längre. Vad han än sa vid uppbrottet. Han kan mycket väl få för sig att han inte alls tänker prioritera att behålla dig som nära vän framför chansen att få vara med någon han är upp över ögonen förälskad i och menar allvar med. Han kan komma att känna att det känns awkward att ens ha med dig i sin framtid när du är ett ex och inte har en roll i hans nya relation och framtid.

    Det är lika bra att du tänker på det och inte förväntar dig att det ska bli som du tänkt, det är MYCKET lättare för dig att gå vidare om du släpper taget. Om du intalar dig att din framtida lycka hänger på att få behålla honom som bundsförvant även om han träffar en ny och kanske gifter sig med så blockerar du din egen frihet, framtid och möjligheter.

    Förresten, har det ultimata Feelgood-filmtipset till dig! ?How to be single? Jättepositiv och härlig film som hjälpte mig skratta och känna lite inspiration när jag var som mest nere i din situation.
  • Anonym (ledsen)
    Anonym (Engla) skrev 2018-02-07 23:45:47 följande:

    Först ts, jag förstår för jag har varit där du är och ännu värre.

    Vet hur ont och omöjligt det känns. Men det går över. Det första tipset i tråden var jättebra, att tänka mer på sig själv och inte pusha sig gå på krogen och ragga på tinder, det hjälper en inte gå vidare om man inte vill.

    Att ha en svampplockarhelg med en kompis eller resa på weekend med tex en syster kan vara 100 ggr bättre.

    Sånt du inte kunde göra med samma frihet i förhållandet. SKULLE du springa på någon charmig schweizare där så får du nu flirta och vara öppen mot honom, sånt du inte kunde innan. Men som sagt, bättre att inte söka det utan att göra sånt du har lust med oavsett om det är ett Silent retreat på munkkloster, ridweekend, yogakurs osv.

    Vill bara varna dig för det du skriver om att han Lovat dig att ni ska vara viktiga i varandras liv, för alltid och att han kommer varna dig för att tex han börjar träffa en ny tjej och dylikt.

    Chansen är väldigt hög att han bryter det. Dom flesta bryter det. Och vet du, han är inte elak om han gör det, det är bara det att såna överenskommelser inte passar två människor som är ?fria? och har gått vidare. Han är faktiskt fri nu och kommer upptäcka och gilla det mer och mer.

    Han kan mycket väl få för sig att INTE berätta för dig om/när han träffar en ny seriöst eftersom du inte har med det att göra längre. Vad han än sa vid uppbrottet. Han kan mycket väl få för sig att han inte alls tänker prioritera att behålla dig som nära vän framför chansen att få vara med någon han är upp över ögonen förälskad i och menar allvar med. Han kan komma att känna att det känns awkward att ens ha med dig i sin framtid när du är ett ex och inte har en roll i hans nya relation och framtid.

    Det är lika bra att du tänker på det och inte förväntar dig att det ska bli som du tänkt, det är MYCKET lättare för dig att gå vidare om du släpper taget. Om du intalar dig att din framtida lycka hänger på att få behålla honom som bundsförvant även om han träffar en ny och kanske gifter sig med så blockerar du din egen frihet, framtid och möjligheter.

    Förresten, har det ultimata Feelgood-filmtipset till dig! ?How to be single? Jättepositiv och härlig film som hjälpte mig skratta och känna lite inspiration när jag var som mest nere i din situation.


    Jättestort tack, har läst ditt svar om och om igen och det känns verkligen bättre! Jag har inga speciella intressen eller hobbys eller sådär, men jag har tänkt att jag ska försöka ta tag i min vikt, börja motionera och äta bättre, det är nog det bästa jag kan göra för mig själv! Du har helt rätt i det du säger, han har ju inga skyldigheter mot mig längre. Vi har djur tillsammans som vi alltid kallat för våra barn, speciellt då första skaffades i samband med en abort, så på så sätt blif vi bundna till varandra. Men hsr bestämt mig för att höra av mig så lite som möjligt, ge honom sitt space, gå vidare. Är det menat hittar man tillbaka till varandra i framtiden...
  • Anonym (Engla)
    Anonym (ledsen) skrev 2018-02-08 17:45:49 följande:

    Jättestort tack, har läst ditt svar om och om igen och det känns verkligen bättre! Jag har inga speciella intressen eller hobbys eller sådär, men jag har tänkt att jag ska försöka ta tag i min vikt, börja motionera och äta bättre, det är nog det bästa jag kan göra för mig själv! Du har helt rätt i det du säger, han har ju inga skyldigheter mot mig längre. Vi har djur tillsammans som vi alltid kallat för våra barn, speciellt då första skaffades i samband med en abort, så på så sätt blif vi bundna till varandra. Men hsr bestämt mig för att höra av mig så lite som möjligt, ge honom sitt space, gå vidare. Är det menat hittar man tillbaka till varandra i framtiden...


    Shit vad glad jag blir att det kändes bra/ok att läsa! Var nästan rädd för att du skulle bli arg när jag petade på det där med löften.

    Jag har varit i din situation och vi hade en hund som vi skulle ha varannan vecka. Sen efter nåt halvår ville han inte det längre eftersom han inte ville vara bunden till mig en gång i veckan och skicka hunden fram och tillbaka. Han ville att en av oss skulle ta den och jag ville mest så jag tog den. Var ändå så himla arg och ledsen på honom för att han bröt överenskommelsen. Sen gick det knappt att nå honom och då var jag ledsen och arg för att han inte var den där vännen han lovat att vara. Och när vi båda träffat nya var han helt ointresserad av mig som vän. När jag tillslut släppte taget så började jag äntligen må bättre, insåg att jag klamrat mig fast vid något som fått mig må dåligt och hindrat min självständighet <3

    Det hade ju varit som att jag under tiden som singel fortsatt att se honom som nödvändig för att jag skulle känna mig trygg och må bra. Så visade det sig att jag mådde skitbra på egna ben!

    Nu känner jag mig glad inifrån och tror också att min relation till min nya kille varit sämre om jag hade fortsatt haft exet som ?klippa?.

    Nu tycker jag inte det är nåt fel att vara vän med sitt ex men det var det som fick mig att känna mig fri och stark :)

    Kram
  • Colaböna

    Hej! 

    Ja jag är också där. Hann aldrig riktigt bli tillsammans eller prata om det innan det var för sent. Vi sågs bara i 4 mån men väldigt intensivt under den tiden och hann prata om en framtid tillsammans. Han som puschade på det och låg före mig kan tilläggas. Sen från en dag till en annan ville han inte ses mer. 
    Men trots att det går bättre och bättre så undrar jag om det är nåt fel på mig. Vara så kär och svårt att släppa någon jag bara känt i 4 mån. Och som visade sig ha bipolär sjukdom som fick honom att bete sig märkligt. Och det har nu gått snart tre månader sen han dumpade mig hastigt. Och ändå... Ingen verkar förstå, och vänner tycker bara att " ja men ni hann ju inte ses länge alls så det är väl bara att skita i honom". Men att det kändes så rätt, jag såg det eller iaf upplevde att det var besvarat från hans sida... Ja det sitter är så svårt att sluta fundera på. Aldrig träffat någon som honom, känt så för nån och heller aldrig blivit så sårad. 

    Men ja tyvärr har jag inget bra svar till hur man gör. Annat än att älska sig själv, göra det som gör en glad och prata, prata, prata med de man har omkring sig. Det blir bättre och bättre. I måndags var dock en dålig dag. Massa tankar och längtan som fick mig att gråta. 

    Kram och lycka till! 

  • Anonym (Anonym)

    Hej jag sitter i samma sits. Jag är snart 25år har 2 barn med mitt livs kärlek vi har varit tillsammans i 6år. Det är så jävla tufft när man blir lämnad och ena dagen säger folk att jag älskar dig och dagen efter så finns inga känslor kvar..

    Vi har gjort så mycket och vi har ett litet tillskott på 7månader kärleken för denna tjej kommer jag aldrig hitta hos någon annan det vet jag. Efter jag har skummat igenom i tråden så finns det alltså folk som drömmer om andra män och vill göra slut osv. Har ni tänkt på att det kanske inte är era män det är fel på utan att någonstans där inne så förstår era män att ni inte känner samma sak för dom längre villket resulterar i att man kanske slutar bry sig för man vet ändå att det är för sent ?.

    Jag är 25 och jag älskar min kvinna mer än allt annat på denna jord (förutom mina barn) och jag skulle aldrig någonsin vilja att hon är med mig bara för hon är orolig över ekonomin eller nått annat trams. Man är med varandra för att man älskar varandra och alla stunder man har ihop med varandra ! Glöm aldrig bort varför ni började älska den man eller kvinna ni valt att leva erat liv med !! En vacker dag kanske det är för sent. Jag skulle aldrig någonsin kunna leva med mig själv om jag gick dag ut o dag in o inte älskade någon. Tänk om det händer denna person något ? Är med om en olycka sjukdomsfall eller vad fasiken som helst ? Ska man lämna den personen då när denne behöver en som mest kanske?.

    Ne usch va för guds skull ärliga med dom ni lever med. Folk glömmer tyvärr bort för ofta vad man föll för hos varandra.

    Ta inte varandra för givet en vacker dag är det för sent och någon av er i ett förhållande kommer alltid älska den som väljer o bryta upp.

    Var ärliga med era män/kvinnor det ger så mycket mer i slutändan än att man kanske tillslut kommer till otrohet och det är då den stora skadan sker. När den man älskar och som påstår sig älska gör något så nedvärderande.

    Jag önskar att mamman till mina barn älskar mig så som jag älskar henne för jag är lika kär i henne än idag och tycker hon är ännu vackrare idag trots 2barn. Jag ger henne komplimanger varenda dag o berättar för henne hur fin hon är jag pussar fortfarande henne på samma sätt som i början men man kan aldrig få för vad en annan känner eller inte så det finaste man kan göra är att vara ärlig emot sin partner och aldrig någonsin låta otrohet bli ett underlag för att det ska va lättare o göra slut.. tack o lov har detta inte hänt mig men man förundras när man läser det en del skriver här inne hur man kan lita på en annan människa så pass mycket när det verkar vara väldigt vanligt att många drömmer sig bort.

    Va snälla emot de ni en gång älskat o ge dom en ärlig chans prata om hur ni känner och om det finns ett sätt att gå vidare att kanske bygga upp relationen igen eller om ni ska separera.

    Tack för mig

Svar på tråden Komma över den man älskar