Min uppkörning.
Det var 2001 och december några dagar innan julaftonför.
Jag fick en tid till uppkörningen och fick vänta en hel månad.
Körningen skulle starta 13.00 och jag var tidig till uppkörningsplatsen, gick in och anmälde mig, gick sedan ut och stog ute och väntade och 3-4 grader minus ingen snö på vägen, något jag hade varit nervös över att det skulle vara massor med snö eller snöa.
Medans jag stog där och väntade så ser jag flera stå och vänta, dom började med säkerhetskontrollen dom som fick börja sin körning.
Då blev jag nervös Tjena tänkte jag, säkerhetskontrollen som var något som jag knappt mindes för den gjorde vi i början av alla körningar och jag försökte minnas samtidigt som jag tittade på vad dom gick igenom på sina och jag fick inte ihop det då alla var olika, man ska göra olika moment och i en viss ordning tänkte jag.
Jag som var så nöjd över att jag inte var nervös och kände mig lugn.
Så ser jag min körskolebil rulla in och jag får hälsa på läraren som önskar mig lycka till och så säger hon att detta kommer gå bra detta kan du.
Helt plötsligt blev jag lugn för detta kan jag.
Sedan kommer det två äldre herrar ut och bara min bil står där så det måste vara till mig tänker jag men varför är dom två har det blivit något fel, dom hejar och säger att vi är två för han är uppkörningselev.
Tack för den tänker jag då.
Vi går in och sätter oss i bilen, den ena tar legitimation och skriver i sitt papper.
Vi börjar med en säkerhetskontroll, du kan starta bilen, jag startar bilen drar åt handbromsen och lägger i friläget, du kan kolla ljusen, jaha säger dom vad man ska göra, så jag slår på höger blinkers och säger att jag ska kolla så halvljuset fungerar går ut och kollar halvljuset, han säger du kan säga vad du går igenom när du tittar, kommer till halvljuset på vänster och positionslampan och det fungerar sedan kommer vi till höger sida positionslampan fungerar höger halvljus fungerar inte blinkers fungerar, jag går in i bilen och vrider om ljusvredet men ingen skillnad, då säger jag att den här får man inte köra med, och han svarar nej det har du rätt i och blir tyst ett bra tag varav jag hinner tänka och säga ska jag springa bort till körskolläraren som sitter och äter och se om dom har någon annan bil, han blir lite ställd och säger ja gör det annars får du boka om uppkörningen, ja det han jag tänka att jag har ingen lust att vänta en hel månad på en ny uppsägningstid.
Så jag sätter mig i bilen och stänger av den.
Så springer jag bort till körskolläraren som blir stel och undrar vad det är frågan om när jag kommer springande, säger som det är och hon ringer till körskolan som ordnar fram en annan bil.
Hon ber om ursäkt och hade kollat alla lampor och tvättat bilen för uppkörningen för den här dagen.
Jag säger det är sånt som kan hända och det gör inget.
Jag springer tillbaka till uppkörningen och framför detta att en ny bil är påväg och dom säger, vi fortsätter med säkerhetskontrollen på ljusen så länge, så jag hoppar in och startar bilen igen, jag kollar bakljusen, båda sidorna blinkers på höger sida, skiftar blinkers till vänster och ber ledaren bromsa och går och tittar så kommer jag på medans jag går fram att jag missat vänster blinkers fram.
Så kommer min körskola med ny bil och jag säger där kommer nya bilen och den är med fungerande halvljus.
Så vi byter bil och åker iväg.
Glad att få komma iväg och äntligen få köra.
Åker ut mot den större parkeringen och svänger vänster efter parkeringen i korsningen kör ut och fortsätter en bit kommer vi imot spårvagnsspår överfart, tittar noga och blinkar vänster, uppkörningsledaren antecknar, jag tänker vad missade jag nu.
Kör vänster efter spårvagnsspåren och fortsätter rakt fram så börjar dom prata lite med varandra och stämningen känns bra inte nervöst tyst, tänker dom antecknar allt man går igenom, inte fel man gör, Så går resan vidare mot stan bredvid spårvagnsspår och enfiligt bredvid så kommer en kiosk och huvudleden som vi åker på fortsätter så det är bara köra vidare körskolläraren hade sagt att dom säger till i god tid om vid sväng annars är det rakt fram som gäller, dom fortsätter pratar med varandra och vi kommer fram till rondell som vi tar höger i och jag blinkar.
Känner mig lugn.
Känner att dom tycker jag kör bra och har koll tänker jag annars hade vi kört tredje avfarten ner mot stan.
Så säger ledaren du kan följa skyltar mot sjukhuset.
Jag är jätte dålig på att följa skyltar vilken tur att han valde när man redan viste vägen så jag körde bara och släpp att ha koll på dom, kollade när jag viste jag skulle svänga höger att det sätt en skylt mot sjukhuset.
Vi försätter rakt fram efter högersvängen och kör förbi rödljus och det blir 90 och så säger han att vi ska svänga vänster nästa och detta så han väldigt tidigt för vänster efter dom rödljusen blir in mot ett litet samhälle och fin vänsterplasering vid vänstersväng, där kör vi in en bit och han säger du kan vända där du tycker det är lämpligt så jag kör in vänster första vägen jag hittar och backar runt hörnet som var och jag kör tillbaka.
Vi närmar oss en busshållplats långt bort och han säger du kan stanna till och parkera på lämpligt ställe, så jag åker förbi busshållplatsen och försätter en bit efter att busshållplats skylten är paserad och efter den följer grus utmed vägen och går bort ifrån vägen så jag kör in och parkerar avsides från vägen.
Han frågar om jag är klar.
Svarar att jag är klar inga tveksamheter som det känns som han ville jag skulle få.
Detta är en säker parkering om man måste stanna utmed vägen tänker jag.
Han frågar om jag hittar tillbaka till körskolan och det gör jag så jag får köra tillbaka mot körskolan.
Tänker att vad konstigt att han säger så redan är körningen slut så jag kör ut mot stora vägen och stannar och blinkar höger, kör ut på stora vägen, tänker att jaha han vill se om jag kör tillbaka samma väg som vi kom, inte ecodriving att välja den längre vägen. Så kommer vi tillbaka till körskolan och jag backar in och parkerar.
Han frågar hur jag tycker det gick, jag svarar att jag tyckte det gick bra och svarar ärligt och uppriktigt på små fel jag hade gjort, varav han säger att jag inte gjorde något fel i en situation utan hade placerat mig bra.
Han antecknar i sitt papper och jag sitter där tyst och tittar bak på uppkörningseleven och han ser avslappnad ut och jag ser på honom att han tycker det gick bra.
Jag får en lapp och han säger du är godkänd den här ska du ha med dig tills du får ditt körkort.
Jag går ur bilen och hälsar hejdå och så går jag hem glad.
Minns fortfarande känslan.
Ringer mamma och säger att jag hade uppkörning idag för det hade jag inte sagt, hon blir förvånad att jag inte sagt något.
Hör på henne att hon undrar hur det gick så frågar hon.
Jag svarar att det gick inget bra och hon frågar inte vad som inte gick bra utan att det var bara boka en ny tid och så får vi köra lite mer och det går bättre nästa gång, jag svarar att det behövs inte för jag klarade uppkörningen, hon svarar, ja jag tänkte väl som du kör att det inte skulle vara något problem.
Grattis vad kul säger hon då vet jag vem jag kan ringa när jag behöver skuss, haha har inte jag kört på dig så det räcker, jag ringer dig så får du köra på mig.
Hon håller med mig och säger varsågod, tack för all körning Mamma.
Jag som fått höra historier från kompisar att dom varit så nervösa och som får åka ner till stan och fickparkera och stanna i backe och olika konstiga saker, kanske just för att dom varit nervösa.
När jag körde så kändes det som jag körde runt på dom och att dom inte riktigt viste vart dom skulle, kändes inte riktigt som en uppkörning.
Jag har kört mycket bil innan uppkörningen, mamma tyckte det var skönt med privat chaufför och jag körde jämt vart vi än skulle, vilket jag tyckte var roligare än att sitta bredvid.
Fick även köra med mammas man och hans barn en gång, kul att se hur han körde och såg fel han gjorde.
Sedan har vi två stycken uppkörningar till på C körkortet och CE Körkortet dom gick också på första, lika förväntningsfull på dom som på B och på dom körningarna fick man prata och frågor så det var bara att köra på och prata, fast jag föredrog att köra.
Har alltid fått höra att jag är en lugn person så det är nog fördel och jag gillar att tänka efter före jag gör något vilket resulterar i att jag kan tänka igenom alla moment innan jag ska göra dom i varje detalj.
Väldigt jobbigt i början att börja köra då vart det mycket information av alla moment och omgivning, bedömning.
Efter en körning kunde jag tänka tillbaka vart vi kört och vad vi gjort och vad man ska göra när man kör i olika situationer.
Första gången jag körde med mamma så körde vi på en grusparkering för att se om jag kunde köra och vi kör runt imellan koner och hon säger att du kan köra så vi kör ut på vägen.
Det blev en upplevelse kan jag lova att ge sig ut på vägen med all information som hjärnan tarimot och allt man ska göra men allt gick lungt och fint så jag bokade körskola och sedan fortsatte bilkörandet.
Sedan vill jag passa på att framföra till alla som tar körkort att köra bil ska vara roligt och att lära sig allt runt bilkörning ska vara roligt, det ska inte vara något som bara ska gås igenom för att ha det gjort utan man ska lära sig det man gör och för att komma ihåg det.
Tro mig är man osäker i sin körning då syns det utåt.
Övning ger färdighet.
Kör försiktigt och kör med huvudet.
Inte som en del som kör åt helvete fördåligt.
