• lolita2

    Kan inte gå hemifrån pga social ångest

    Jag har den senaste tiden inte mått så bra, stress, massor av ångest och fysiska bevär antagligen för hur jag mår psykiskt.Jag har även kännt av väldigt stark social ångest och får panikångest liknande reaktioner när jag är på bussen varje morgon och efter lunch är jag redna helt slut och vill bara skrika och gå hem av utmatting(gör praktik på ett kontor).
    Nu idag gick det verkligen inte. Stod framför speglen och trots att jag byte kläder ca 5 gånger känndes inget bekvämt och allt satt fullt, vill liksom inte att någon ska titta på mig.
    Men till sist tog jag på mig något utan att titta mig sjäv i spegeln och gick till bussen, men halvväg så började jag svettas, känna hur gråten satt i halsen och jag bara kände sånt obehag i hela kroppen. Jag försökte verkligen med vände om när jag såg alla mänikosr som väntade på bussen. Började gråta så fort jag såg mitt hus och bröt ihop totallt när jag kom hem.

    Jag har redan sjukat mig en handful gånger pga ångest, men den har aldrig varit så här stark, inte på länge iaf.
    Jag kommer sjuka mig, men vet att detta inte är hållbart. Min praktikplats kommer ju  ge mig jätte dåligt omdöme till min skola.... vilket stressar mig ännu mer.

    Var hos VC häromdagen och pratade bla om hur jag mår psykist och fysiskt och borde jag ringa ditt idag och förklara a exakt hur illa det är?
    Vad gör de ens när jag inte kan gå utanför dörren? 
    Jag vill bli sjukskriven men har blivit nekad det förut(på min föra VC).

    Jag ber nog inte så mycket om råd utan mest om andras erfarenheter och tankar.

  • Svar på tråden Kan inte gå hemifrån pga social ångest
  • Långbenopluto

    Att bli sjukskriven för din åkomma är det sämsta som kan hända, i alla fall på heltid.

    Du kan ev. vara sjukskriven 25% och få behandling och medicin under tiden.

  • Anonym (E)

    Tyvärr blir det något av ett moment 22. Du har social ångest och vill inte lämna ditt hem men om du vill bli av med din sociala ångest så måste du lämna ditt hem. Att sjukskriva dig och bli isolerad kommer inte göra det bättre, tro mig, jag har varit där själv.
    Du måste utmana dig själv, lära dig att vänja dig vid människor och lära dig hur du hanterar din ångest, inte låta den ta över ditt liv. 

  • Knoxis

    California rocket fuel!!
    Mirtazapin och Venlafaxin!
    Kör på det!!

    Voxra också bra eller paroxetin!!

  • Anonym (radhusångest)

    Tror du själv att lösningen på detta är att bli sjukskriven och stanna hemma resten av livet?

    Jag ställer ångest mot annan ångest för att motivera mig:

    -ångest för att tackla en arbetsdag med sex möten med totalt 35 personer varav 20 inte talar svenska och skitmycket att göra

    eller

    -sjukskriva mig och få dåligt med pengar och bli ihjäljagad av FK och känna mig fett misslyckad?

    Vad mår jag bäst av på lite längre sikt?

  • Tiffany

    Jag säger som dem andra, akta dig för sjukskrivning.. för att bli bättre måste du tyvärr utsätta dig för det du är rädd för.. det är skit svårt.. jag vet inte om du vill ha medicin eller kanske få hjälp och få KBT och att sjukskriva dig blir du bara mer isolerad, vilket kanske i slutändan gör att du aldrig vågar gå ut mera. 

  • Anonym (Jag med)

    Ja, du borde tala om för VC exakt hur illa det är. Stå på dig o var tydlig om allt, helst övertydlig! Jag har varit som du o det visade sig senare att jag har vissa diagnoser som låg bakom  det hela.

  • Anonym (Fras Krask.)
    lolita2 skrev 2018-04-19 09:57:32 följande:

    Jag har den senaste tiden inte mått så bra, stress, massor av ångest och fysiska bevär antagligen för hur jag mår psykiskt.Jag har även kännt av väldigt stark social ångest och får panikångest liknande reaktioner när jag är på bussen varje morgon och efter lunch är jag redna helt slut och vill bara skrika och gå hem av utmatting(gör praktik på ett kontor).
    Nu idag gick det verkligen inte. Stod framför speglen och trots att jag byte kläder ca 5 gånger känndes inget bekvämt och allt satt fullt, vill liksom inte att någon ska titta på mig.
    Men till sist tog jag på mig något utan att titta mig sjäv i spegeln och gick till bussen, men halvväg så började jag svettas, känna hur gråten satt i halsen och jag bara kände sånt obehag i hela kroppen. Jag försökte verkligen med vände om när jag såg alla mänikosr som väntade på bussen. Började gråta så fort jag såg mitt hus och bröt ihop totallt när jag kom hem.

    Jag har redan sjukat mig en handful gånger pga ångest, men den har aldrig varit så här stark, inte på länge iaf.
    Jag kommer sjuka mig, men vet att detta inte är hållbart. Min praktikplats kommer ju  ge mig jätte dåligt omdöme till min skola.... vilket stressar mig ännu mer.

    Var hos VC häromdagen och pratade bla om hur jag mår psykist och fysiskt och borde jag ringa ditt idag och förklara a exakt hur illa det är?
    Vad gör de ens när jag inte kan gå utanför dörren? 
    Jag vill bli sjukskriven men har blivit nekad det förut(på min föra VC).

    Jag ber nog inte så mycket om råd utan mest om andras erfarenheter och tankar.


    Stanna hemma då. Behöver du mat går det att beställa mat för hemkörning på nätet. Tadaaaaaaa..
  • Anonym (haft ångest)
    lolita2 skrev 2018-04-19 09:57:32 följande:

    Jag har den senaste tiden inte mått så bra, stress, massor av ångest och fysiska bevär antagligen för hur jag mår psykiskt.Jag har även kännt av väldigt stark social ångest och får panikångest liknande reaktioner när jag är på bussen varje morgon och efter lunch är jag redna helt slut och vill bara skrika och gå hem av utmatting(gör praktik på ett kontor).
    Nu idag gick det verkligen inte. Stod framför speglen och trots att jag byte kläder ca 5 gånger känndes inget bekvämt och allt satt fullt, vill liksom inte att någon ska titta på mig.
    Men till sist tog jag på mig något utan att titta mig sjäv i spegeln och gick till bussen, men halvväg så började jag svettas, känna hur gråten satt i halsen och jag bara kände sånt obehag i hela kroppen. Jag försökte verkligen med vände om när jag såg alla mänikosr som väntade på bussen. Började gråta så fort jag såg mitt hus och bröt ihop totallt när jag kom hem.

    Jag har redan sjukat mig en handful gånger pga ångest, men den har aldrig varit så här stark, inte på länge iaf.
    Jag kommer sjuka mig, men vet att detta inte är hållbart. Min praktikplats kommer ju  ge mig jätte dåligt omdöme till min skola.... vilket stressar mig ännu mer.

    Var hos VC häromdagen och pratade bla om hur jag mår psykist och fysiskt och borde jag ringa ditt idag och förklara a exakt hur illa det är?
    Vad gör de ens när jag inte kan gå utanför dörren? 
    Jag vill bli sjukskriven men har blivit nekad det förut(på min föra VC).

    Jag ber nog inte så mycket om råd utan mest om andras erfarenheter och tankar.


    Jag skulle rekommendera att gå KBT, kognetiv beteendeterapi, det hjälpte mig till viss del och jag förstod också att det blir bara värre om man undviker fobin genom att stanna hemma. Med KBT kanske du kan komma till botten med vad som är grundorsaken till din ångest.
  • Anonym (asta)
    lolita2 skrev 2018-04-19 09:57:32 följande:

    Jag har den senaste tiden inte mått så bra, stress, massor av ångest och fysiska bevär antagligen för hur jag mår psykiskt.Jag har även kännt av väldigt stark social ångest och får panikångest liknande reaktioner när jag är på bussen varje morgon och efter lunch är jag redna helt slut och vill bara skrika och gå hem av utmatting(gör praktik på ett kontor).
    Nu idag gick det verkligen inte. Stod framför speglen och trots att jag byte kläder ca 5 gånger känndes inget bekvämt och allt satt fullt, vill liksom inte att någon ska titta på mig.
    Men till sist tog jag på mig något utan att titta mig sjäv i spegeln och gick till bussen, men halvväg så började jag svettas, känna hur gråten satt i halsen och jag bara kände sånt obehag i hela kroppen. Jag försökte verkligen med vände om när jag såg alla mänikosr som väntade på bussen. Började gråta så fort jag såg mitt hus och bröt ihop totallt när jag kom hem.

    Jag har redan sjukat mig en handful gånger pga ångest, men den har aldrig varit så här stark, inte på länge iaf.
    Jag kommer sjuka mig, men vet att detta inte är hållbart. Min praktikplats kommer ju  ge mig jätte dåligt omdöme till min skola.... vilket stressar mig ännu mer.

    Var hos VC häromdagen och pratade bla om hur jag mår psykist och fysiskt och borde jag ringa ditt idag och förklara a exakt hur illa det är?
    Vad gör de ens när jag inte kan gå utanför dörren? 
    Jag vill bli sjukskriven men har blivit nekad det förut(på min föra VC).

    Jag ber nog inte så mycket om råd utan mest om andras erfarenheter och tankar.


    Vad är vitsen med att du släpar dig till en praktikplats under dessa premisser? Även om du lyckas få ngt slags bra omdöme så mår du väl inte bättre för det? Du kommer ju inte att kunna jobba ÖHT om du inte får ordning på ditt mående och någon annanstans kan du inte börja. Du vill inte ha råd men här kommer ett ändå! Innan du får adekvat hjälp så skulle jag rekommendera långa raska promenader i ur och skur, gärna naturskönt. Det har hjälpt mig många gånger genom livet.
  • Anonym (Tvärtom)

    Det första du skriver att är att du är stressad och du skriver även att du är trött utmattad. Om man pressar sig väldigt mycket och inte lyssnar på kroppens signaler om att sakta ner så blir det till slut fysiska symptom. Din kropp säger väldigt tydligt "stopp" på alla möjliga sätt. Du behöver hjälp att komma till roten vad det beror på att din kropp reagerar så stark. Om det är så att du har alldeles för mycket saker i ditt liv som tar energi så kan en grej vara att sjukskriva sig men i det stora hela behöver du se över ditt liv och varför det blir så här. Du behöver lägga om ditt liv så tror det viktigaste för dig är att få någon slags terapi och sedan hjälp med att ändra dina prioriteringar i livet. Jag var själv i liknande situation som dig och fick råd från folk att jag skulle utsätta mig för min ångest, ta mediciner, samt att jag skulle plugga/jobba mer vilket allt i slutändan bara gjorde det värre. Det hjälpte inte mig ett dugg.

    Idag har jag ingen ångest eller panikångest och lever vanligt liv, men kan känna i perioder då jag pressar mig väldigt mycket och glömmer att "stanna upp" att det kommer tillbaka lite.

    Men sån ångest du känner kan bero på olika saker, att du har någon diagnos bakom, stress, saker som hänt i livet m.m. Så som sagt viktigt du försöker komma på (med läkare och terapeut hjälp) till varför det är så här så att du kan få rätt hjälp vare sig det är att du ska utsätta dig för jobbiga saker/få medicin/vila/sjukskrivning/terapi/omprioritera livet etc.

    Du har bara ett liv och en av dig själv så var rädd om dig!

  • lolita2
    Anonym (radhusångest) skrev 2018-04-19 23:15:52 följande:

    Tror du själv att lösningen på detta är att bli sjukskriven och stanna hemma resten av livet?

    Jag ställer ångest mot annan ångest för att motivera mig:

    -ångest för att tackla en arbetsdag med sex möten med totalt 35 personer varav 20 inte talar svenska och skitmycket att göra

    eller

    -sjukskriva mig och få dåligt med pengar och bli ihjäljagad av FK och känna mig fett misslyckad?

    Vad mår jag bäst av på lite längre sikt?


    Vad bra att du har hittat ett sätt som fungerar för dig.
Svar på tråden Kan inte gå hemifrån pga social ångest