Hur ska jag hantera min mormors sambo?
Hej!
Min mormor har en sambo som hon har bott tillsammans med i snart fyra år (de har dock varit tillsammans i snart 10 år). Min relation till min mormors sambo har ibland varit dålig och jag har verkligen inte tyckt om honom. Men nu på senare tid har vår relation förbättrats för att nu försämras igen.
Mina föräldrar, jag, mormor och sambon åkte tidigare i år på en resa tillsammans och det var då min och sambons relation började försämras, när han bl.a. började säga och göra respektlösa saker mot min mamma (obs, inte sexuella trakasserier), utan mer saker som har med ren gubbighet och en unken kvinnosyn att göra, t.ex. tro att han gör något bättre bara för att han är man, säga nej när min mamma har en idé som alla tycker är bra men då säger han nej till den för att hon är kvinna.
Han har ett överlägset sätt mot kvinnor och har bl.a sagt nedsättande saker om kvinnliga politiker.
Han träffar ofta mina kusiner (flickor, 5 respektive 8 år) och har på ett kalas klappat en av dem på rumpan. Om han klappar en av mina kusiner på rumpan när det är flera andra vuxna i samma rum får mig att undra vad han kanske gör med dem när de är ensamma med honom. Vid flera tillfällen har han kittlat kusinerna som först skrattar och tyckt det är roligt, men säger sedan "sluta", något han inte lyssnar på och bara skrattar åt.
Han är macho och säger ofta nej till hjälp från kvinnor, även om det skulle bli betydligt enklare för honom om han tog hjälpen. T.ex. om han drar på två stora väskor och min mamma (som inte har någon väska) erbjuder sig att ta en, säger han nej på ett mycket otrevligt sätt. Han blir alltså inte glad för att någon erbjuder sig att hjälpa till, han är även rätt så otacksam och förstår inte att folk kan göra misstag. Om t.ex. han beställer en efterrätt som han inte tycker är god är han inte sen att klaga och skälla på kyparen.
Han har även väldigt svårt att be om ursäkt (något jag aldrig hört honom göra), erkänna att han gjort fel eller att någon annans idé var bättre (det har jag inte heller hört honom göra).
Han blir även arg och irriterad på min mormor, när hon gör något han anser vara fel. Om hon har glömt att handla något blir han arg. Han vill även korrigera det han anser vara fel hos mormor, inte fel i hennes sätt att vara, men mer "fel" i hur hon gör saker. Han verkar tycka att ett sätt är rätt och det är hans sätt.
Min mormor verkar inte bekommas åt henner sambos beteende, hon ser bara hans goda sidor (enligt mig har han inga) och tror att alla älskar honom. Hon säger aldrig ifrån (iallafall inte så att jag hört det) när sambon beter sig illa mot kusinerna eller andra.
Jag träffar min mormor ofta och har aldrig sett något tecken på att sambon skulle vara fysiskt våldsam mot henne (även om jag aldrig frågat, det skulle inte kännas bekvämt). Mormor bryr sig mycket om sambon och verkar verkligen älska honom (enligt mig är hon blind av kärlek).
Jag träffar sambon ofta, då han och mormor bor i närheten av mig och min familj, är bjuden till alla släktkalas och är på släktens gemensamma landställe. Jag försöker undvika honom så gott det går, men det är svårt när alla andra släktingar accepterar honom i släkten (vilket jag inte gör) och inte ser hans fel och brister. Min släkt har en väldigt hög toleransnivå mot honom och den enda som vågar säga ifrån är min mamma och jag själv.
Så hur ska jag göra?
Ska jag vägra delta på alla tillställningar som han är med på? Det skulle dock försämra min relation med släkten och det vill jag inte.
Ska jag fortsätta att undvika honom så gott det går?
Hur ska jag göra med hans oacceptabla beteende mot mina kusiner?
Eller ska jag inte göra något alls?
Tacksam för råd!