Jag älskar min syster!

Så här är det, jag var under rätt lång tid ensambarn men så skiljde sig mina föräldrar och de skaffade nya partners. När jag var 10 år fick farsan barn med sin nya tjej, min lillasyster. Jag minns att jag tyckte det var konstigt att ha ett syskon och blev lite besviken att det var en flicka (hur ska man leka med en tjej liksom?) så jag trodde att allt skulle bli sämre. Lyckligtvis hade jag fel.

I början hängde hon hela tiden efter mig, fick knappt vara ifred, framför allt när hon lärde sig gå och prata. Konstigt nog störde jag mig inte på det. Det var som att ha ett litet fan efter sig. Hon var aldrig den dår skrikiga ungen utan hon var alltid nyfiken på vad jag gjorde. Hon ville inte ha dockor utan actionfigurer när hon fyllde år och på jul. Man kan väl säga att hon blev lite av en pojkflicka pga mig. Inte så att hon inte ville ha klänning eller så men när hon lekte med kompisar från hennes skola så var det nästan alltid pojkar istället för flickor.

Vi blev liksom ett team, brorsan och syrran. När hon blev ledsen över något gick hon i första hand till mig för tröst, när jag var ledsen försökte hon trösta mig så bra hon kunde. Jag minns när jag var 16 och skadade foten i en fotbollsmatch och hamna på sjukhuset. När hon kom dit trodde hon jag skulle dö och var helt hysterisk, till och med när hon lugnat sig så ville hon inte lämna mig i mitt ?sårbara tillstånd?. När hon blev äldre så brukade vi ?granska? och ?godkänna? potentiella pojk-och flickvänner. Tex när jag blev ihop med en tjej utanför staden så gick hon genom hennes bilder på Facebook innan hon gav tummen upp.

Och nu snart ska hon ta studenten! Fan va sjukt det känns, jag håller på att bli gammal... När jag tog studenten kom hon in i mitt rum dagen efter med glass åt mig. Hon trodde väl det skulle bota huvudvärken, bless that kid... Får se hur det går i år, hon gillar ju inte alkohol så det blir nog ingen fara där.

Det är väl det. Jag älskar min syster. Jag älskar resten av min familj också men det är ingen annan jag känner mig så nära. Finns det andra här som har någon liknande solskenshistoria? Eller kanske tvärtom, mardrömshistoria? Dela gärna med er!

P.S Är ny här så jag vet inte om det ligger på rätt ställe :P