Förhållande står stilla

Har ni pratat om det?

Din flickvän är väldigt ung, hon kanske inte är redo för att binda sig på riktigt. Men ett första steg är väl att ordna så att ni bor i samma stad.

Oj, hon är ju jätteung, jag kan ju bara referera till mig själv, hade en kille, när jag varit i den åldern, föreslagit familjeliv, då hade jag nog valt att gå ur förhållandet.

Är själv ungefär i din flickväns ålder och min sambo i din ålder. Nu är vår relation lite annorlunda med tanke på att vi faktiskt bor ihop. Men vi har varit ett par i 2 år så ungefär lika länge som er. 

Jag är en sådan person som gillar att planera och diskutera framtiden, allt från resor till familjeliv. Däremot är min sambo lite mer av sorten att han gärna tänker på nutiden, och vill inte sätta sig in för mycket i framtidsplanerna då han menar att man aldrig vet vad som sker och inte vill bli besviken. 

Vi har ju ändå diskuterat familjeliv t.ex. då det är en stor del i livet och det vore ju jobbigt om man inte vet om ens partners önskan om att skaffa eller att inte skaffa barn i framtiden. Jag vet att han vill ha en stor familj så där är jag inte orolig. Så det kan ju vara så att hon helt enkelt inte riktigt vill planera framtiden så utförligt, speciellt inte eftersom ni har långdistansförhållande och inte har bott tillsammans ännu, samt att hon är ung. 

Har ni pratat om saken? Vet du om hennes livsmål, drömjobb, vill hon studera? För sådana saker som mer handlar om egna mål och drömmar borde inte vara ett känsligt ämne på samma sätt som barnfrågan. Jag kan också tänka mig att det måste vara jobbigt att ta beslut i den unga åldern om eventuell flytt, speciellt om flytten endast är för att du bor där.

Kan ni inte kommunicera rekommenderar jag att inte vara ihop. Det låter löjligt men nej, att kunna prata, det är hela plattformen för alla relationer och extra viktigt i kärlek.

Vad du vill är inte samma som vad hon vill uppenbarligen.

Ge henne tid om hon är ditt prio inte vad du ska uppnå via / med henne.

Tänker nog lite samma som Ggrodan. Tänker att du kanske inte bara ska se det som att relationen ska utvecklas utan att ni ska utvecklas som individer också. En del saker kan man planera ihop. Men vissa saker kanske man behöver planera för sig själv. Det kan vara upplyftande för en relation att man gör saker/ utvecklas individuellt. Alla resor kanske man inte behöver göra tillsammans, egna träningsmål/tävlingar kanske man kan planera själv eller med en kompis. Är det relationen som står stilla eller är det du? Sen kanske det är lättare att utvecklas tillsammans ifall partnern är upplyftande istället för att hen bara pekar på det som inte fungerar. Kanske överraska henne med en resa/utflykt/upplevelse tillsammans?