Hjälp! Göra slut med sambon med en 5 månaders bebis

Eftersom ni är vuxna människor med barn bör ni inte fly från problemen innan ni gått i parterapi och försökt rädda situationen. Det är ni skyldiga ert barn.

Skulle nog säga att ingen av er är omogna för er ålder, men ni är i olika faser i livet.

Jag tror inte att parterapi kan hjälpa för att hålla ihop, men för att få en vettig relation i framtiden.

Din kille var inte redo att bli förälder (de flesta i den åldern är inte det).

Parterapi tycker jag absolut, det kan ge er lite olika insikter i vuxenlivet. Om det räddar relationen eller inte är inte huvudfrågan tycker jag, det är omsorgen om barnet som är det allra viktigaste här. Terapi är alltid bra (tycker alla borde testa någon gång), då man får en utomståendes röst som kan sätta ord på sånt man har svårt att tala om tillsammans. 

Sen kan ni kontakta Soc och fråga efter föräldrastöd, för det låter som om det behövs. 

Stöttekram!!

Ni kan ju ge parterapi en chans, det kan bli bättre, men om ni har haft problem och gått fram och tillbaks i så många år så tror jag helt ärligt inte att ni ska hoppas för mycket på det. 
Ett barn som inte ens är 1 år förstår inte att föräldrarna skiljer sig, och ett barn mår säkerligen bättre av föräldrar som är skilda än föräldrar som bråkar. Livet är så kort, funkar det inte så bespara er själv tid och energi och bryt. 
Jag håller tummarna för er alla tre. 

Tack så mycket för alla svar och jag respekterar allas åsikter.

Tycker ni att jag ska låta det gå ett halv år till och ge honom en chans? För jag kommer börja jobba i september och få se hur det går för honom i 3 månader.

Hej, Jag känner med dig, trots att vi är äldre (34 och 37). Skrev precis ett inlägg om att vi har en 5-månaders bebis, men han sitter heller och surfar på sin telefon de få timmarna han kan spendera med henne... Jag tänkte också ge det lite tid (börjar jobba om 6 månader). Annars är det adjöss. Jag har svårt med tanken om parterapi, jag känner mer att detta är sådan han är och inte något jag kan ändra på i längden. Den charm, intresse och energi han visade mig när vi dejtade försvann i samma ögonblick som vi gifte oss...

Innan du lämnar honom. Prata med honom. Var tydlig och rak. Säg att du inte vill leva med honom längre om du ska ha allt ansvar och göra allt. Fråga honom hur han ser på det. Är det så här han vill fortsätta er relation eller är han beredd att tillsammans med dej ändra på saker så att ni båda mår bra. Var tydlig med att gränsen är nådd för dej och du inte accepterar ett det kommer bli bättre. Ta sen ditt beslut utifrån vadhan svarar.

linasblomma

Exakt det är så jag känner också. Parterapi hade aldrig funkat för oss heller för han hade aldrig gått med på det.

Anonym Mona

Har varit tydlig och sagt till honom nu att han får ett halv år på sig att ändra sig att både ta hand om vår son och spenderar tid med mig. Dock känns det som att det är något jag tvingar honom till som han kanske inte vill göra.