• Anonym (Fegis)

    Vågar inte ta körkort eller köra bil men är i behov av bil. Vad göra?

    Bara tanken på att köra bil och möta andra bilar och långtradare och troligtvis även djur som springer över vägen är en mardröm för mig. Är livrädd för att köra in i saker eller krocka och på något sett har jag alltid haft känslan att jag inte är en bra bilförare trots att jag aldrig kört bil. Nu är det så att jag inte bor i stan längre utan en bit utanför och går bussar bara några gånger om dagen och på helgerna ingen alls. Är singel så har ju ingen sambo eller någon annan som kan köra mig någonstans vid behov. Så hur gör man? Vågar verkligen inte köra bil..

  • Svar på tråden Vågar inte ta körkort eller köra bil men är i behov av bil. Vad göra?
  • Anonym (Qwerty)

    Köp en elcykel. Du kommer ju fortfarande möta lastbilar och djur. Men du gör det i lite lägre hastighet.

  • Anonym (Fegis)
    Anonym (Qwerty) skrev 2018-06-08 08:32:56 följande:

    Köp en elcykel. Du kommer ju fortfarande möta lastbilar och djur. Men du gör det i lite lägre hastighet.


    Har ju barn också som inte kan cykla..
  • Anonym (-)

    Hej!

    Jag vill bara säga att jag känner igen mig i detta SÅ mycket!
    Jag känner exakt likadant; hur vet jag att jag håller mig innanför de vita linjerna? Hur mycket vrider man på ratten? Tänk om jag vrider för mycket på ratten, i 100 km/h!?

    Jag har åkt i framsätet på höger sida sedan barnsben. Det är den vinkeln jag är van vid. Att sätta mig på höger sida känns bakvänt, ovanligt och rent av obehagligt!

    Jag är övertygad om att ett körkort för mig kommer innebära en säker död i en bilkrasch! Jag kommer INTE att våga ta körkort!
    Jag är inte alls lagd för sånt. Inte skapt för det.

    Däremot är jag grym på cykel! Min cykel är som en kroppsdel. Den hanterar jag oerhört skickligt, utan minsta problem.
    Jag cyklar flera mil om dagen och har gjort så i säkert 15 års tid. Så det är inte alls ansträngande för kroppen, då det blivit en vana.
    När jag storhandlar så går jag med en dramaten, alt. cyklar med cykelkärra (beroende på hur mycket jag ska handla, samt om det är på affären som ligger 3 km bort, eller affären som ligger 3 mil bort. - Det går fortare med cykel).

    Jag satte mitt barn på balanscykel redan vid 1,5-årsålder. Vid 3-årsålder cyklade barnet och idag är barnet 7 år och cyklar med mig på långa sträckor - helt obehindrat.
    Det är så vi tar oss fram, inga konstigheter.

    Ska vi åka längre än 5 mil, så finns bussar och tåg. Men det är ytterst sällan vi åker längre än så.

    I sommar tar vi en varsin cykelkärra, packar tält, sovsäckar och kläder och beger oss ut på Sverigeleden för att se oss om i landet.
    Räknar med att göra 100 mil denna sommar. :)

    Så min rekommendation; sätt barnet på balanscykel! När barnet har balansen, så byter du till en vanlig cykel och säger till barnet att "springa" fram även den vanliga cykeln. När barnet fått upp farten säger du att hen ska ta upp fötterna på pedalerna och trampa - and there you go; barnet kommer kunna cykla! Det är bara balansen det hänger på.

    Går det inte, så finns alltid cykelstol, cykelkärra, tandemcykel, osv.

  • Anonym (-)
    Anonym (-) skrev 2018-06-08 09:16:27 följande:

    Hej!

    Jag vill bara säga att jag känner igen mig i detta SÅ mycket!
    Jag känner exakt likadant; hur vet jag att jag håller mig innanför de vita linjerna? Hur mycket vrider man på ratten? Tänk om jag vrider för mycket på ratten, i 100 km/h!?

    Jag har åkt i framsätet på höger sida sedan barnsben. Det är den vinkeln jag är van vid. Att sätta mig på höger sida känns bakvänt, ovanligt och rent av obehagligt!

    Jag är övertygad om att ett körkort för mig kommer innebära en säker död i en bilkrasch! Jag kommer INTE att våga ta körkort!
    Jag är inte alls lagd för sånt. Inte skapt för det.

    Däremot är jag grym på cykel! Min cykel är som en kroppsdel. Den hanterar jag oerhört skickligt, utan minsta problem.
    Jag cyklar flera mil om dagen och har gjort så i säkert 15 års tid. Så det är inte alls ansträngande för kroppen, då det blivit en vana.
    När jag storhandlar så går jag med en dramaten, alt. cyklar med cykelkärra (beroende på hur mycket jag ska handla, samt om det är på affären som ligger 3 km bort, eller affären som ligger 3 mil bort. - Det går fortare med cykel).

    Jag satte mitt barn på balanscykel redan vid 1,5-årsålder. Vid 3-årsålder cyklade barnet och idag är barnet 7 år och cyklar med mig på långa sträckor - helt obehindrat.
    Det är så vi tar oss fram, inga konstigheter.

    Ska vi åka längre än 5 mil, så finns bussar och tåg. Men det är ytterst sällan vi åker längre än så.

    I sommar tar vi en varsin cykelkärra, packar tält, sovsäckar och kläder och beger oss ut på Sverigeleden för att se oss om i landet.
    Räknar med att göra 100 mil denna sommar. :)

    Så min rekommendation; sätt barnet på balanscykel! När barnet har balansen, så byter du till en vanlig cykel och säger till barnet att "springa" fram även den vanliga cykeln. När barnet fått upp farten säger du att hen ska ta upp fötterna på pedalerna och trampa - and there you go; barnet kommer kunna cykla! Det är bara balansen det hänger på.

    Går det inte, så finns alltid cykelstol, cykelkärra, tandemcykel, osv.


    * att sätta mig på VÄNSTER sida, skulle det stå.
  • Kjell2
    Anonym (Fegis) skrev 2018-06-08 08:25:40 följande:

    Bara tanken på att köra bil och möta andra bilar och långtradare och troligtvis även djur som springer över vägen är en mardröm för mig. Är livrädd för att köra in i saker eller krocka och på något sett har jag alltid haft känslan att jag inte är en bra bilförare trots att jag aldrig kört bil. Nu är det så att jag inte bor i stan längre utan en bit utanför och går bussar bara några gånger om dagen och på helgerna ingen alls. Är singel så har ju ingen sambo eller någon annan som kan köra mig någonstans vid behov. Så hur gör man? Vågar verkligen inte köra bil..


    Om du vill ta körkort så kontakta en körskola förutsättnignslöst. Berätta om dina tankar och din oro. Testa kanske en eller två lektioner. Utvärdera sen och känner du att det inte funkar så avbryt.

    Annars:
    Cykel med cykelkärra
    Flytta
    Mopedbil

  • Anonym (körkort)

    Jag kände precis likadant. Var orolig över att göra fel och över att jag inte skulle vara en bra förare. Bestämde mig ändå för att åtminstone ta lektioner. Oj vad jag var nervös och tyckte det gick dåligt i början. Tog några extra lektioner trots att jag troligen hade klarat uppkörningen utan dem. Klarade uppkörning en på första försöket och har inte så mycket som fått en parkeringsbot. Är ännu en rätt försiktig förare och kör så säkert som möjligt. Eftersom jag t.ex. håller hastighetsbegränsningarna till skillnad från de flesta andra och är noga med säkerheten som bilbälten och bilstolar, så tänker jag att jag kanske egentligen är en säkrare förare än många andra trots att jag kanske inte är så duktig alltid. De flesta verkar snarare överskatta sin förmåga och köra för fort, vilket kan leda till riktigt farliga situationer. Så jag skulle rekommendera att du ändå provar att ta körlektioner och ser hur det känns.

  • AndreaBD

    Dels bör du satsa på att inte överföra din rädsla på barnen. Träna cykling med dem. Eller om någon annan kan göra det är det kanske ännu bättre.


    Och så tycker jag precis som någon skrev tidigare, att du bör gå till en körskola och berätta hur det ligger till och be att få en eller två provlektioner och se. Om de vet det där så tar de det säkert lugnt med dig. Och man vänjer sig! Jag var också osäker, mina föräldrar hade inte ens bil, men jag lärde mig.

  • Anonym (Fegis)
    AndreaBD skrev 2018-06-08 09:47:39 följande:

    Dels bör du satsa på att inte överföra din rädsla på barnen. Träna cykling med dem. Eller om någon annan kan göra det är det kanske ännu bättre.

    Och så tycker jag precis som någon skrev tidigare, att du bör gå till en körskola och berätta hur det ligger till och be att få en eller två provlektioner och se. Om de vet det där så tar de det säkert lugnt med dig. Och man vänjer sig! Jag var också osäker, mina föräldrar hade inte ens bil, men jag lärde mig.


    Det är lite svårt att lära en nyfödd bebis att cykla
  • AndreaBD
    Anonym (Fegis) skrev 2018-06-08 09:49:39 följande:
    Det är lite svårt att lära en nyfödd bebis att cykla
    Men varför nämna cykling då? Då är det ju inte aktuellt än.
  • Anonym (Fegis)
    AndreaBD skrev 2018-06-08 09:56:55 följande:

    Men varför nämna cykling då? Då är det ju inte aktuellt än.


    Det va inte jag som nämnde cykling
Svar på tråden Vågar inte ta körkort eller köra bil men är i behov av bil. Vad göra?