Barn som gungar extremt högt

Jaha?

Varför säger man inte till sina barn att sänka farten på gungan undrar jag? Är man inte mer rädd om sina barn? Inbland tror jag att de ska gunga över gungställningen.

Säg till om du ser det.

För när dom väl skadar sig gör dom inte om det. Ibland får man lära sig livet den hårda vägen.

Ramlar ens barn i den åldern ur gungor?

Ja jag har sett barn ramla av gungan och slår sig rätt illa pga den höga farten...

Får dina barn inte klättra på klätterställningar eller cykla heller?

håller med

Jag gungade så högt jag kunde som barn och har  aldrig upplevt att det varit farligt på riktigt. Vi försökte även hoppa av när vi var som högst upp och det blev aldrig värre än ett par skrubbsår. Jag tror du övervärderar riskerna. 
Ska tillägga att vi även försökte få gungan att gunga över gungställningen och det gick visserligen rykten om att någon gjort det men det var aldrig någon som klarade av det.

Vissa faror tycker jag hör barndomen till och jag tycker inte man kan begränsa barnen hur mycket som helst. Så fruktansvärt högt kommer man inte med en gunga.

Man kan inte skydda barnen mot allt. Låter du inte barnen klättra i träd heller? Eller cykla? Rida?

På vårt sommarställe har vi en trädgunga som sitter fast högt upp. Man sitter på en bräda och håller sig i repet. Den gungan går bra mycket högre än vad vanliga gungor gör. Du hade kanske svimmat om du sett den.  

Har sett barn i den ålder bryta både armar och ben när de faller av gungan. Men det hör till att lära sig den hårda vägen hur mycket man kan utmana ödet.

Fråga föräldrarna ifråga istället?

Det är ju svårt för oss som inte ens var där att svara på?

Säg den unge som inte har försökt slå över. Säg den unge som inte är "duktiga" efter en förälder sagt till så länge föräldern är där. Säg den unge som fnissat "mamma är inte här så nu kan jag försöka igen". Säg den unge som inte lärde sig läxan när hen slog i backen. 

Det hör ju till. Minns när man själv var liten och vi tävlade i vem som kunde gunga högst tills man slog över.

Minns ens kompis som ramlade och bröt handleden och blev coolast i klassen för han hade gips.

Det är roligt att gunga högt. Man kan inte alltid vara extra försiktig för då går det inte att leva ett roligt liv.

Mitt barn har gungat så högt det går och jag har puttat på sedan han var några år. Jag känner mitt barn och vet vad han klarar. Han är stark, snabb, modig och har grym motorik. Ditt barn kanske inte har samma förutsättningar att klara av att gunga högt utan att riskera att skada sig som mitt barn har.

Däremot kanske jag är försiktigare än dig eller normalt när det gäller andra saker där jag vet att just mitt barn har svagheter.

Man tar kalkylerade risker utifrån kunskapen om just sitt eget barns förmågor.

Vill du riskera att din barn bryter en kroppsdel så varsågod.

Ditt*.

Barn gungar väl från 1 års ålder. Vid 8 år bör de vara experter på att gunga.

Det är genom att tillåtas ta risker och göra roliga spännande saker som barn utvecklar sin motorik och riskbedömningsförmåga.

Hade aldrig sagt till om jag inte råkade veta att just det barnet saknade all förmåga att avgöra när det blir farligt. Annars tror jag att säga till bara leder till att barnen gör det så fort vuxna inte ser.

Vissa barn lär sig enbart genom egenupplevd smärta. Alla förmaningar biter som bäst så länge ser på.

Min ena son var fullständigt livsfarlig upp till 5-6 års ålder ungefär. Jag förbjöd det riktigt vansinniga (om jag hann med), dit hör inte gungor, men självklart slog han sig som f-n ibland ändå.

Men, han lärde sig att tyngdlagen är pålitlig, asfalt och stenar är hårda och hög fart som tar tvärstopp gör ont.

Nu är han tio och slår sig extremt sällan ordentligt, inte för att han inte gör saker som andra tycker är farliga utan för att han numera vet tämligen exakt vad han klarar av.