kvinnor, varför är ni inte intreserade av killar som lidit av depression?

Men den sociala förmågan går att förbättra.

Familjelivskillar snackar så himla mycket skit. Det är inte p.g.a. dina depressioner som du inte får någon. Det är p.g.a. en kombination av ditt utseende och din personlighet.

Jag har haft fyra pojkvänner varav två har haft ganska kraftiga psykiska problem, bl.a. depressioner. Jag har också flera killkompisar som har varit eller är deprimerade och alla har flickvän. 

T.ex. genom kognitiv beteendeterapi (KBT). Men du måste förstås vara motiverad till förändringar och jag tror det är där problemet ligger.

Min åsikt efter att ha läst dina inlägg i tråden är att jag tycker du verkar väldigt otrevlig och osympatisk. Du har själv ingen insikt i det och då kan du heller inte lösa problemet.

Om du är helt tvärsäker på att du inte kan få någon. Vad ska du istället göra i livet då? Varför lägger du ner så mycket tid och energi på det här om du ändå är helt säker?

Jag återgår till frågan vad du ska göra istället. Livet är är ganska kort, jorden innehåller många platser och otroligt mycket människor. Det finns kontakt och kunskap globalt. Kunskap är underskattat. Du säger att du har lågt IQ men det hade jag också när jag mådde som sämst. När du mår dåligt, som du gör, fungerar inte hjärnan normalt. Därför känns nästan allting som ett problem i vardagen. Depression är farligt, och på allvar. Vad ska du göra för att må bättre?

Vilka källor har du på att kvinnor väljer bort de finaste killarna och väljer vanliga män?
Det är inte smart val att skaffa barn med killar med diagnoser, fobier, socialt bortkomna, tillbakadragna eller med långvarige depressioner inte heller är det smart att välja de med dålig uppväxt

Mig lurar du inte, hade du älskat dig själv hade du inte haft attityden av ett offer so skyller allt som suger i ditt liv, på kvinnliga könet + du har nämnt hur patetisk och värdelös du känner dig tidigare i tråden.

Om du älskar dig själv hade du inte haft tid att sitta och grina över att du är singel som flera andra miljoner människor som ändå är lyckliga, du hade tagit tag i ditt liv och gjort det så roligt det bara går helt oberoende av någon annan.

Och om du tycker du är snygg så hade du inte blivit bitter över alla dissar från kvinnor, och hade du varit trygg i dig själv med bra självkänsla och älskat dig själv du hade inte behövt någon kvinnas bekräftelse för du kan bekräfta dig själv och få bekräftelse och uppskattning på andra sätt av familj vänner etc.

Så när du bestämt att du inte vinner något på att skylla ifrån ansvaret om ditt liv på kvinnor då har du möjlighet att faktiskt bli trygg i dig själv på riktigt.

Utifrån det som du skriver här är det uppenbart att det är din inställning som är problemet. Inte så konstigt att terapi inte fungerar då.

Vilka mobbar dig och på vilket sätt mobbar de dig.Att inte ta kontakt med dig eller att tjejer inte är intresserade av dig är inte mobbing att okända inte vill bli vän är inte heller det mobbing. 

"Sen insåg jag sanningen om hur dåligt jag är"

Så. Du baserar ditt värde på om tjejer har varit intresserade eller inte? Det kallar inte jag trygg i sig själv det kallar jag lågt självförtroende och dålig självkänsla.

Ja klart du behöver sex och kärlek och bekräftelse , men du måste ju handskas med att inte alltid få det du förväntar eller hoppas på och det gäller allt i livet. Besvikelse hör till livet.

Det är ingen som säger du är en dålig människa förutom du själv då ta det med honom.

Nej du vill inte vara ensam i ditt liv. Blir du mindre ensam om du klagar över hur ensam du är? Ensamhet är kopplat till hur vi lyckas tillgodose våra alla behov och din ensamhet ökar ju mer du klagar och tycker synd om dig sympati är inte botemedel mot ensamhet, acceptans och tillit till sig själv och livet är.

Hade jag varit i din sits hade jag köpt sex - så får du en bekräftelse åtminstone.

Kärlek är svårt och sällsynt och kräver ett visst mod och ork för att vara mottaglig till den du är inte där än du behöver börja med dig själv.

Du är social och extrovert utan att någon annan märker detta med tanke på att du inte hittar någon som vill vara vän med dig? Eftersom du är social och extrovert borde du rimligtvis i de olika sociala sammanhang du rör dig i lätt hitta vänner att umgås med och därmed lära känna nya vänner och träffa potentiella partners

Varför går du in på feministers hemsidor .
När du är ute med dina vänner och är social och säger alltså främmande människor saker och kallar dig för ful du bör ju då säga ifrån och om det är illa polisanmäla att du blir trakasserad av okända vuxna människor.
Ingen hatar fula människor att inte vilja umgås eller ha sex med vem som helst är inte att hata vi har alla frihet att välja umgänge

 människor säger åt dig att sticka när du försöker inleda samtal så är det inte mobbing, om tjejer inte är intresserade av att umgås med dig så är det inte mobbing när de säger åt dig att lämna dem i fred

99 % var kommer den statistiken ifrån?

Offer-dagboken ?

Jaja i din verklighet är det så synd om dig och bara dig och alla män i hela världen har sex med kvinnor utom du.

Tycker du den verkligheten är givande så fortsätt lev som du gör och tänk dom du gör :)

Orkar inte ens svara mer här, inget är så patetiskt som människor som tror de är enda människan på jorden som har det svårt och vägrar lyssna vägrar ta till sig råd, du är född att gnälla och bara en barnrumpa, kvinnor vill inte ha sex med barn de vill ha självsäkra män. :)

Red upp ditt liv och skaffa intressen som upptar livet så lär ju resten komma med tiden

Hur kräsen är du själv?

Efter att ha läst ett par inlägg mot slutet kan jag inte låta bli att upprepa ovan frågor kring vad du gör själv för att bättra på ditt utseende? Det har låtit lite väl bittert och kvinnoaggressivt mot slutet så jag undrar vad du försöker göra åt situationen själv?

Jag tror såhär:

1) vi har nu blivit alldeles för många män i proportion till den kvinnliga befolkningen. Det är ett grundproblem i sig som kommer visa sig bli än mer problematiskt framgent. Kvinnor räcker inte till.

2) Som många andra varit inne på också, rent biologiskt är vi nog programmerade så att vi söker oss till ?survival of the fittest?. Är det så att honan uppfattar Dna-kedjan som lite svag söker hon sig vidare till annan hane att få avkomma med. Lägg då till i vårt samhälle idag socioekonomiska faktorer också såsom ekonomi och utbildningsnivå, så väljs lågutbildade och utsatta bort. Det är ju också ett faktum att fler kvinnor är högre utbildade än män så konkurrensen bland män om kvinnor är hög o tenderar att bli högre. Kvinnor utbildar sig även inom mansdominerade branscher i högre utsträckning idag vilket gör att de blir mer självständiga. Är mannen dessutom en mindre attraktiv sådan så blir ju läget inte lättare (badboys m looks kan ju lyckas emellertid ändå)

3) egen upplevd erfarenhet är att det faktiskt är svårt att leva med någon som lider av depression, social fobi och svag självkänsla. Varför? Tja, personen vill hellre ligga på soffan än ut och aktivera sig vilket kan vara riktigt trist, missköter sin ekonomi, söker ständig bekräftelse genom otrohet, ljuger för att inte bli påkommen om sitt sanna jag, tar droger för sin verklighetsflykt och har väl i princip noll kontakt med sina egna känslor för att det blir för jobbigt att möta dem o sig själv. Och stor sannolikhet/risk att detta dna o allt vad det innebär förs vidare på sin avkomma.. O du frågar varför kvinnor väljer bort dessa mjuka känslosamma men plågade män? Nej visst, alla deprimerade män är inte kriminella men de kan innebära problem ändå. Även om de inte lider av depression ?längre?..

Du pratar inte med folk, du har inga vänner, tror att andra pratar skit om dig och undrar varför du inte är intressant för kvinnor, skulle du bli intresserad av en kvinna som inte pratar med andra men tror att alla  pratar skit om henne