Skilsmässa. Familjen reagerar starkt och accepterar inte min nya...

Men då talar du om precis vad exet gjort dig! Du har ingen skyldighet att hålla det hemligt, som om du skulle skydda honom. 

Spara inte på krutet, skriv ihop allt exet gjorde och varför du valde att lämna. Inled texten med att du skriver detta för att det är så svårt för dig att prata om det men att du vill ha den bättre relationen mellan er (tex syskonen) som ni hade förr, och att du känner dig utfryst (eller nåt sånt). Att du nu vill berätta sanningen om uppbrottet och att du hoppas ni kan prata om det efter att de läst. 

Om de förhoppningsvis då kan lite bättre förstå, är nästa steg att ta upp att du nu mött en fin man som du önskar de ska acceptera, för din skull, för att du mår mycket bättre in den nya relationen och de vill väl att du ska vara lycklig? 

1. Berätta exakt vad exet gjorde.
2. Be dom dra åt helvete.
3. Vänta på att dom hör av sig och acceptera inget annat än en ursäkt. Hör dom inte av sig så säger ju det en hel del om dom och du får det säkert bättre utan dom.

Vissa i min familj förstod inte alls varför jag lämnade exet, det var precis som i ditt fall.

Jag blev också tillsammans med min nya ganska snabbt, men de fick liksom inget val. Antingen accepterar de honom eller så träffas vi inte.

Och det var skillnad på hur exet var med andra och hur han var med mig. Faktiskt så funkade det.

Men jag försökte aldrig att få dom att tycka illa om exet bara att inse att han inte varit snäll mot mig. Och exet hälade på dom efter att vi hade skillt oss men det hade jag inget rmot då vi var tillsammans i 15 år och min familj hade en relation med honom.

Nu var jag och exet inte ovänner när vi skilldes utan tvärtom vi var väldigt goda vänner i flera år då från separationen till skillsmässan tog det två eller tre år. Trots att vi båda hade träffat nya.

Jag hade tillgång till hans pengar då jag betalade räkningar åt honom när han var utomlands och jobbade. Och han betalade "underhåll" till mig, alltså på hans eget initiativ. Vi hade inga barn ihop.

Håller med

Det är det som är så knäppt, jag HAR berättat! De vet, men i synnerhet mina syskon bryr sig inte och tycker jag överreagerar. De försvarar honom ändå.. sjukt är vad det är.. Har ställt alla dessa frågor tex vill du att jag ska vara olycklig då osv. Men nej i synnerhet mina systrar anser att man inte ger upp så lätt med ett äktenskap, att jag ändå gjort fel.

Förklara hur olycklig du var förut med exet och hur lycklig du är NU.Sen måste de bara acceptera eller dra.

Om du var som mig dolde du allt för familjen.

Och då kom ju uppbrottet som en chock för dom.

Sen att de inte vill ta in vad som föregick mellan er två kan bero på att då måste de också ta in att de inte har sett att du inte hade det bra och det är inte alltid så lätt för en förälder eller syskon heller.

Du har berättat ge dom tid att smälta det kan ta lång tid. Du levde med det för dom är det en nyhet.

Sen får du bestämma dig för vad är viktigast för att du ska må bra nu, är det att banka huvudet i väggen och försöka få din familj att fatta eller att leva ditt liv med din nya karl och äntligen vara lite lycklig? Just nu verkar du inte kunna få båda delarna att vara lycklig med mannen och ha familjens välsignelse.

Åhh, jag har inte sett det från den synvinkeln förut.. Tack, det där öppnade mina ögon lite mer för varför de reagerat som de gjort!

Om du har förklarat för dem hur du haft det och de ändå är sviniga så tycker jag faktiskt att du ska undvika dem. Ryt åt puckona, sätt näsan i vädret och gå.