Jag känner mig död inombords

Beklagar sorgen Ts.
Det är bland det värsta som kan hända.. Att förlora sin familjemedlem och sin bästa vän! Är själv orolig för min hund då den har fått 2 attacker nu där den inte får syre och veterinären vet inte vad det är. :( Är jätte orolig. Har nu bytt veterinär men ingen större koll har gjorts där än då det har varit så plötsliga attacker och där emellan verkar den må hur bra som helst. Så dom trodde knappt på mig, iallafall på förra kliniken.

I ditt fall tror jag att du måste försöka tänka att din hund hade ett bra och tryggt och kärleksfullt liv. Du behöver finna ett slags lugn bland dessa tankar för att kunna gå vidare tror jag.

Beklagar att ingen har svarat dig heller av alla som har läst om din sorg. Det är okej att vara ledsen, men man får inte glömma att uppskatta de viktiga sakerna som du har omkring dig i dagsläget. 

Tycker att det är fint av dig att inte försöka ersätta den hunden direkt heller, då jag tycker att det är att visa respekt mot sin fd vän genom att våga låta sig sörja den.

Jag hoppas att du en dag känner dig stark och finner sinnesro i din sorg snart. Och att du vågar låta dig ge din kärlek till ett annat djur en dag när den tiden är kommen då det finns så många som behöver en trygg famn! 

Jag vet inte hur jag skulle klara av att själv förlora min hund då den är mitt allt. Förhoppningsvis klarar du det bättre än vad jag antagligen kommer att göra när den dagen kommer. 

Önskar dig fina minnen om din fina hund som får dig att le istället för att gråta.

Kram  

Jag lider verkligen med dig. Vet hur otroligt jobbigt det är att förlora ett djur. Hundar blir ju verkligen familjemedlemmar, så det är klart att det blir jättetomt när de försvinner. Just nu känner du gränslös sorg, men jag lovar dig att det kommer bli lättare med tiden. 
Jag förlorade min 17-åriga katt i somras, som varit med mig sen hon var kattunge. Jag mådde helkasst i 2 veckor, men efter ett tag kunde jag känna ett lugn över att hon hade blivit fri från sina plågor, och glädje över de år jag fått med henne. 
Jag förstår att det blev chockartat för dig när du plötsligt fick veta att din hund hade hjärtproblem. Men jag kan garantera att du kommer få ro tillslut, och känna att du gjorde det rätta för din hund. Trots allt så är kärleken till våra djur större än viljan att ha dem kvar på jorden. Min hund är 12,5 år nu, och jag vet att jag inte kommer få ha honom jättelänge till. Jag kommer vara helt förkrossad när han är borta, men jag älskar honom så fruktansvärt mycket, så jag kommer heller inte tveka att låta honom gå när det är dags. 
Du kanske kunde börja hjälpa till med andras hundar så småningom när du mår bättre? Det finns ju många hundägare som behöver hjälp med rastning. Det kunde vara ett sätt för dig att ändå ta del av livet med hund, utan att äga en själv. Sänder dig styrka och kramar!