Undrar hur man ska tolka att ens barns dagispersonal inte pratar med en när man träffar dem?
Brukar se dem på lekplatser eller affären. Något man ska ta upp när man lämnar?
Känns inte som man får förtroende för dem. Speciellt en som aldrig vill prata. Hon är alltid trevlig när jag lämnar eller hämtar men som en annan person när jag träffar henne på andra platser.
Fast varför skulle man vilja stå och babbla med föräldrar när man är ledig? Om jag springer på mitt barns förskolepedagoger någonstans utanför förskolan säger jag bara hej. Inte fasen förväntar jag mig att de ska vilja ta sin fritid till att prata med mig. Vi är inte vänner, de har bara en relation till mig rent professionellt.
Precis, de är professionella och kan sin yrkesroll, de är inte dina kompisar.
Beror väl lite på. Direkt otrevlig är inte bra, men när förskolepedagogerna är lediga är de just lediga. Ett enkelt och lagom glatt "Hej!" är vad man kan förvänta sig. Trevligt småprat kanske om man råkar hamna bredvid varandra i en kassakö, men inte stanna upp och prata massor i butiksgången.
Vad menar du med "prata"? Säga Hej eller prata i fem minuter?
Jag har ibland svårt att känna igen vissa människor utanför min arbetsplats (och jag är förskollärare).
Jag menar att det vore trevligt om de hälsade och speciellt på mitt barn som undrar varför fröken inte säger hej. Nu är det inte en gång det hänt utan ganska många gånger. Känns konstigt.
Självklart säger man hej till barnet men mer än så behöver man inte göra.
Vi som jobbar inom förskolan är lediga och om man skulle stå och prata med alla föräldrar man möter skulle man aldrig känna sig ledig.
Sen får man inte säga något om barnet där heller pga tystnadsplikten så att prata om barnet är oprofessionellt.
Säg hej och ta resten när du kommer till förskolan med ditt barn.
Jag avskyr småprat, bland det värsta jag vet.. När jag är på affären vill jag handla och sen gå hem. Jag orkar inte hålla på att prata med varenda människa.. Jag säger rhej och går vidare men oftast är jag i min egen lilla värld och ser faktiskt inte ens folk
Man säger självklart Hej, men inte mer än så.
"problem med dagispersonal" för att FÖRSKOLEPERSONAL har rätt till ett privatliv utanför jobb? Visst, kanske känns konstigt när man har bra kontakt på barnets förskola men även vi förskolepersonal har rätt till att släppa jobb på fritiden, oavsett hur mycket vi gillar barnen och vårdnadshavarna.
När vi träffar dotterns underbara pedagoger utanför arbetstid hälsar de alltid glatt på barnet, det uppskattar jag verkligen eftersom förskolefröknarna är barnets andra familj. Jag som mamma håller samtalet så kort som möjligt eftersom jag fattar att personal inom förskola & skola också är människor och bara vill handla ibland och slippa jobba på sin fritid. Men om din upplevelse är pedagoger som inte ens säger hej till ditt barn efter arbetstid så förstår jag verkligen problemet, det hade orsakat hjärtekross här. Tror inte att det är så vanligt faktiskt. Kanske något att ta upp med ansvarig chef?