Håller med. Kommer nig inte heller testa pga brukar få mens innan. Tog ju älspruta i måndags efter insättning så lär ju få pos gravtest 10 dagar fram så känns helt onödigt att testa... känner absolut fortfarande nada i brösten! Så lite brukar ja inte känna i en vanlig cykel ens! Känner du något mer idag?
Usch! Nu börjar helvetestiden, RD 7 idag. Och mensen brukar komma runt dag10. Nu går jag bara o väntar på att det ska sätta igång känns det som. Har molvärk och ilningar ner mot ljumskarna. Har iofs haft det mer eller mindre sedan insättning, men nu blir man extra nojjigt. Varje toalettbesök är en pina!
Beräknad mens idag. Den kunde bli sen dock sa kliniken pga att ja tagit tre ovitrelle under detta frysförsök. Brösten har börjat ömma litegrann vilket de annars gör en hel vecka innan mens. Får upp förhoppningarna men vet att de säkert e falska. Rd 8 med blastocyst. Urs detta är inte kul!!!
Början på mensvärk. Fick ju ömma bröst i två dagar men typ borta idag :(. Rd 9 med blasto. Känns så jävla kört. Ännu en jul utan plus eller barn. Hur känner ni andra som ligger lika?
Hej igen allihopa!
Har försökt koppla bort allt som har med barn att göra nu under julhelgen efter senaste misslyckade försöket. Ringde in och meddelade negativt besked och efterfrågade om man kunde göra något mer vid insättning, så som äta kortison eller ta blodförtunnande. Har ju läst att vissa gör det för att optimera chanserna vid insättning. Men fick till svar att man inte gör det på din kliniken (går på Sahlgrenska). Har påbörjat och avslutat en letrozolkur nu och hoppas på ägglossning om en vecka så att vi kan få tillbaka den sista blastisen vi har i frysen. Bara den klarar upptiningen!
Hur mår ni andra?
Ja man hade ju såna höga förhoppningar på ett julmirakel och att få avsluta året med positiva besked. Hur många försök har ni bakom er?
Spännande att ni förhoppningsvis har insättning framför er, ska hålla tummarna för er och blastisen! Har aldrig läst om det du skrev om att optimera chanserna vid insättning men känner att jag måste googla vidare på det!
Vi har festdag imorgon, men har de senaste dagarna börjat få lite blodblandat och rosa på papperet och mensvärk så är övertygad om att vårt andra försök också har misslyckats. Vi har inte fått något besked om vårt andra ägg, om de lyckades odla det vidare och frysa in det. Vet inte om det föll mellan stolarna innan kliniken gick på julledigt.
Har också försökt koppla bort allt så gott det har varit möjligt. Vi firade dock jul med min sambos familj så vi hade hans brors två småttingar här vilket gjorde en väldigt påmind om ens egen barnlöshet... :(
Håller tummarna för att er sista blastis klarar upptiningen och är ert guldägg :)
Vi ska testa det långa protokollet denna gång så började med nässprayen på julafton och får förhoppningsvis börja med sprutorna om två veckor.
Skönt att vi kan gå in och peppa varandra. Man önskar ju verkligen att IVF var en riktig mirakelmetod där man inte behövde gå igenom flera behandlingar...men nu är det ju tyvärr inte så. Men jag tror ju att du tänker på helt rätt sätt. Allt som kan lugna och skänka lite tröst i den här jäkla resan man går igenom!
Testade precis negativt, så tyvärr får det bli nya tag. Ja jag tycker också det, vi gjorde ändå insättningen den 13/12 och sedan skulle ägget odlas vidare ytterligare någon dag innan frysen. Så tidigt kan dom väl inte stänga helt för julen?
Behöver er stöttning nu. Sitter hemma med så dåligt samvete, i höstas fick jag veta att en av mina barndomsvänner är gravid. Vi har inte haft så bra kontakt de senaste åren men hittat tillbaka till varandra nu på sistone vilket känns jätteroligt. Jag är jätteglad för henne och hennes sambos skull, men också så avundsjuk! De blev gravida direkt och för oss är det bara en kamp. Idag är hennes babyshower, och jag är kvar hemma. Jag mäktade bara inte med att åka, träffa en massa bebisar och få frågor om jag har någon pojkvän och hur länge vi har varit tillsammans och om vi har några barn. För varje gång jag svarar att vi har varit tillsammans i 8 år och inte har några barn så är standardsvaren att då är det väl på tiden, då är det väl er tur nu, nu blir du väl sugen på att skaffa en liten så att era barn kan leka tillsammans. Jag känner mig så värdelös som stannade kvar hemma och inte kunde åka iväg och fira min vän och hennes bebis, usch.
Tack snälla för dina ord, du anar inte vad det betyder. Jag är bara så himla besviken på mig själv. Man är så sliten mellan att vara där för sina vänner och att se till sig själv. Och idag fanns det inte över till någon annan. Hon är en av två vänner som vet vad vi går igenom, så det känns iaf skönt för jag tror absolut inte att hon lägger någon skuld på mig. Men jag vet innerst inne att jag så gärna hade velat vara där, jag önskar bara att jag skulle orka.
Kram