Hepatos! Hjälp.. Har så många frågor!

Hoppas att du får ett bra besök på förlossningen! 

Det är alltid nätterna som är värst och tröttheten gör det ju inte bättre precis. Hoppas att du får nån hjälp så att du iaf kan sova lite, det känns som det viktigaste. Prioritera sömnen, och försök sova dagtid om du kan . 

Min läkare har sagt att de alltid tänker att man ska vänta tills v 38 om man har komplikationer, men i verkligheten så kommer de sätta igång en tidigare om det behövs. Ditt mående är viktigt för hur bebisen mår. 

Jag hoppas att dina värden har gått upp lite iaf, så att det blir ett bevis på något sätt :)

Jag sov faktiskt väldigt bra sista natten inför förlossningen, vet inte vilka tabletter jag fick. Men de ville iaf att jag skulle vara på sjukhuset för att sova när jag tog dom :)

Men herregud vad jobbigt när de är så fram och tillbaka.. Har du fått ta några nya prover nu då? 

Vad är du i för vecka nu?

Jag ringde i desperation igår till specialistmödravården trots att jag egentligen hade tid imorse. Jag orkade inte mer, var helt slut efter att ha fått bara någon timmes sömn sedan torsdagsnatten... Och upplevde även ett annorlunda mönster på fosterrörelserna. Jag fick komma in på en gång och så himla skönt att de faktiskt tar detta på allvar!

Jag fick ta nya prover, gallsyror ligger på 39 och levervärdena har stigit ännu mer. De tog en lång CTG-kurva som såg fin ut och sen gjordes ett ordentligt TUL igen trots att det bara var tre veckor sedan sist jag gjorde ett. Och bebis växer som den ska! Sa vid ett tillfälle att det har gått så långt att jag inte bryr mig om det som finns i magen längre utan att jag bara vill bli kvitt klådan och få sova... Känns sjukt tufft att känna så men jag håller på att bli knäpp.  Och tillslut fick jag med mig en sömntablett för att få sova inatt och har faktiskt sovit lite bättre, klådan är kvar såklart.

Idag var jag på ett nytt läkarbesök - ett nytt ultraljud gjordes som såg fint ut och så fick jag en plan! Läkaren sa att trots att värdena inte är skyhöga och således ingen fara för bebis så måste de tänka på mitt mående också. Att jag ska hålla ut till v37 (34+3 idag) håller både läkarna och jag med om att det känns väldigt omöjligt idag, men att jag ska försöka hålla ut till v36 iaf vilket är om 1,5 vecka. Känns så himla skönt att de tar mig på allvar och att de vill hjälpa. Är verkligen positivt överraskad på läkarna och barnmorskorna där <3 

Ja jag vet inte ens vad jag ska säga. Ibland verkar det som att vissa sköterskor inte borde jobba där de jobbar. 

Sen tror jag att de har för lite kunskap om just hepatos....och därför tror att det inte är nån fara och att vi överdriver. 

Skönt att du iaf har en bra läkare, kommer samma läkare följa upp dig nu?

Var bor du om man får fråga?

Kan tänka mig att det är en enorm lättnad att få höra att de kommer sätta igång dig så pass tidigt om det fortsätter att vara så jobbigt. Jag hoppas att du får lite lättnad nu när du vet att det inte är så långt kvar. 

Jag är i 24+0 imorgon och tänker ju själv att jag har 12 veckor kvar....istället för 16 veckor :)

Jag bor i skåne, och har träffat en bra läkare på specialist mödravården. Så känns skönt att han ska följa oss framöver. Vårt barn som vi väntar har en kromoson avvikelse, så därför hade jag redan träffat en läkare där som vi känner förtroende för. Skönt att han nu även ska följa upp min hepatos. 

Jag har känt de sista 2 kvällarna att klådan på speciellt fötterna börjar återkomma. Känner även lite på händerna på dagtid. Känns inget vidare att klådan ska bli värre redan, så hoppas det bara är en liten svacka och att Ursofalken kan hjälpa mig igen. 

Vet inte om jag annars står ut i 12 veckor till... 

Ja det finns en del att önska inom sjukvården. 

Vårt barn har downs syndrom, och det är skönt att vi har fått veta det innan förlossningen så att vi har haft tid att förberedda sig. 

Därigenom har vi en jättefin läkare som verkligen gör allt för att hjälpa oss med alla våra frågor. 

Det är en del extra ultraljud som ska göras pga det. En del födds med hjärtfel eller andra problem, men på det första ultraljudet han gjorde för att kolla igenom allt så såg han inget stor som avvikte. På fredag ska han göra ytterligare kontroller av hjärtat. Även tillväxten är en del av extrakontrollerna då de kan bli hämmade i tillväxten, vilket känns ännu viktigare nu iom hepatosen. 

Jag tar 4 ursofalk till natten, samt lergigan för att bli lite tröttare. På morgonen tar jag även kortisontablett. 

Jag fick sova helt ok när jag väl somnade, tur att jag kan ha fönstret öppet och att det blir kallt om mina fötter o ben så att jag kan somna :)

Hur går det för er?

Hade inte en tanke på att göra kubtest först, men eftersom vi är lite äldre så tyckte de vi skulle göra det. 

Visst blev vi väldigt chockade först, men det var ändå en tanke att vi skulle avbryta graviditeten pga av det. :) Nu ser vi fram emot att få träffa henne och få se vad hon blir för en person :)

Nu känner jag mer oro för min hepatos och mitt mående. 

Nej henne följer jag inte på instagram, men kollade nu och känner igen henne från unga mammor. :)

Vi gjorde tillväxtultraljud i v 19, och då hade hon växt som hon skulle. Så vi håller alla tummarna på att så även är fallet imorgon. 

mina andra 2 barn föddes i samma graviditetsvecka, och den ena vägde ca 3200 g  och den andre 2200 g, så det kan skilja mycket oavsett. 

Känns som att det är mer som spelar in på klådan och när man har sina bra perioder. Är jag stressad, sover dåligt osv så kliar det mer. 

Så. då har vi precis kommit tillbaks från ultraljudet, och allt såg bra ut med vår lilla tjej. Det är ju lite extra kontroller på hjärtat och andra  viktiga organ när man har kromosonavvikelser. 

Hon växte iaf enligt kurvan, och beräknades till o med väga lite mer. Så både vi och läkaren blev väldigt nöjda med det. 

Den läkaren vi träffade hade en hel del kunskap om hepatos, då han skrivit riktlinjerna om hepatos på vårt sjukhus :)  Även hans dotter hade hepatos när hon var gravid. Hon hade haft högst gallsyror på det sjukhuset på länge... var  61 när hon födde i v 36 :) Jag antar att de kommer få se högre värde när jag närmar mig slutet. 

Så att jag inte kommer behöva gå fullt ut är vi iaf överens om, sen får vi se vilken vecka det blir när jag kommer längre i min graviditet. 

Men känns så bra att han nu har koll på både mig och lilltjejen. Jag fick själv bestämma när nästa ultraljud skulle bli, men som det är just nu så känns det lugnt. Så nästa tid jag har är när jag är i v 30.... och märker jag att klådan blir mycket värre så ska jag ta nya prover då. De hade inte fått svar än på vad proverna jag lämnade i måndags visade. 

Hur har ni det och vad ligger ni på för värden? 

Jag var och tog prover idag, får veta imorgon - och är så jäkla orolig över att värdena är under 40... Klart jag inte vill att bebis ska vara under en risk men jag mår så psykisk dåligt att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Klådan håller på att göra mig galen. 

Förra veckan pratade vi om att sätta igång mig nästa vecka, är då i v36 men om värdena gått ner antar jag att de kommer tänka om. För min del är klådan om möjligt värre, kliar dag som natt. 

Åh gud, hoppas verkligen att det blir lindrigare för dig när det är så många veckor kvar. Fy vad du gör det bra!! 

Jag vet inte varför, de har olika läkare varje dag som jobbar så jag antar att det är därför. Men det är riktigt frustrerande att de inte iaf kan försöka hålla samma linje eller iaf läsa journalen så de ser vad de bedömt varje gång. Mina värden har legat kring 35-39 i tre veckor nu. Men nu käkar jag ursofalk x6 så nu måste de ha gjort någon skillnad tycker jag! 

Men vad skönt att höra att allt har gått bra! :) Det gör mig lite mindre orolig. Jag har ju själv jobbat på förlossningen i sommar och vet hur det har kunnat vara vid en igångsättning. Jag tycker inte alls att man behöver "skrämmas" så som hon gjorde, helt onödigt. Och även om jag skulle göra som hon ville - alltså vänta till måndag då jag är fulla v37 så hade det ju blivit en igångsättning då också så förstår inte riktigt meningen med hennes ord.

Men tack fina du! :) börjar bli lite nervös nu faktiskt, minns ju hur ont det gjorde sist. Haha!

Hur har det gått för dig?

Jag tyckte mina förlossningar var helt ok....gjorde inte allt för ont som jag minns det. Kände mest glädje över att slippa klådan efteråt :) Men förmodligen har jag väl förträngt en del, så att även sista tid och förlossningen blir mycket jobbigare än jag minns det. 

hehe galen kanske jag börjar bli. :) Men du vet när man mår så dåligt av att det kliar, och man inte kan sova o allt bara känns skit. Då är faktiskt förlossningen en befrielse. :) Men som sagt, jag minns nog inte hur ont det gjorde. Men jag ser fram emot min förlossning och att äntligen få träffa vår dotter. 

just nu mår jag faktiskt ganska bra. Klådan är under kontroll. Kliar en del på fötterna och underbenen....men jag kan sova helt ok, och resten av vardagen är oxå ok. :) 

Är i v 28 nu, så räknar med att det ska börja eskalera igen om 2-3 veckor...och då kommer jag inte vara lika positiv längre :)

Men då närmar du dig oxå förlossningen :) spännande. 

Själv har jag 2 månader kvar innan jag ens kommit till v 36

Jag fick min bebis den 22/11 efter en snabb igångsättning :) Förlossningen gick verkligen jättebra och jag kan inte gnälla på något förutom att jag ville ha epiduralen men det hann jag inte eftersom allt gick så fort. 

Dock mådde lilla tjejen inte alls så bra. Hon blev uttagen till barnbordet direkt med en temp på 35,4 och andningssvårigheter. Jag fick hålla i henne i typ 25 minuter innan barnläkaren kom tillbaka och tog med henne till neonatalavdelningen. Hon hade svårt att syresätta sig, hålla temperatur och andas så hon fick ligga i CPAP och vara uppkopplad. Det värsta höll i sig i nästan en vecka och sen fick vi gå på dagspermission. Det är inte förrän igår som vi blev utskrivna från sjukhuset helt. Hon har varit så trött och slut så hon har fått mat via en sond. Ingen har förstått varför. Hon har fått göra en väldig massa undersökningar, bland annat lungröngten och ultraljud på hjärtat, men allt har sett normalt ut. Tillslut kom vi fram till att det förmodligen är den sömntablett som jag fick i två veckor från förlossningen som ställt till med allt. Och det står dessutom i FASS. Samma sömntablett som jag ifrågasatte många gånger om jag verkligen skulle äta......... Hur som helst så mår hon bra nu, äntligen och vi kan börja njuta av vardagen :) 

Min klåda då - den höll i sig i fyra dagar efter förlossningen och sen började även den försvinna. Så sjukt skönt att bli kvitt den nu! Tänker på er och lider med er, men snart slipper ni den också <3 

Jag var i v36+4 :) Tappen var ganska mogen, utplånad 50% och 3cm lång och 1-1,5cm öppen :) De trodde i ett första skede att det skulle ta lååång tid. 

Men vad spännade, hur känns det för dig? :D 

Hon sover ändå ganska bra på nätterna. Dock så går hon inte upp i vikt som hon ska så vi måste väcka henne var tredje timma för att ge mat. Amningen funkar för det mesta bra. Har gott om mjölk så det känns bra. Vi fick ju sonda henne först och det var rätt besvärligt. Hon vägde 3040g och var 48,5 cm lång :)