IVF vintern 2018/2019
Men så hemskt :( gå igenom hela stimuleringen bara för att landa i detta :(
Men så hemskt :( gå igenom hela stimuleringen bara för att landa i detta :(
Går som på nålar här hemma!
De skulle ringa om inget av de 3 äggen klarade sig, men ännu inget samtal så hoppas på återföring på måndag :)
Nej det har jag inte, får man få det på sista första IVF-försök?
Vi har än så länge inte fått något samtal så hoppas <3
Jag funderar lite...om man får ut få ägg och det inte blir så många befruktade om ens något, borde man inte kunna köra ICSI nästa gång för att förbättra oddsen?
Då detta ärbart första försök och jag är under 30 så tror jag inte vi får 2, men om vi får chansen idag så kommer vi sätta in två. Det hade varit fantastiskt. Eftersom mina äggreserver är låga så kanske det är vår chans att få 2 barn. Men ett barn hade varit minst lika magiskt<3
Jag är helt under isen idag. Känns redan som att det är kört. Ett gratis-försök förbrukat och jag fick inte ens nån återföring :(
Känns inte som att det här kommer att gå vägen. Även om vi får ut ett befruktat ägg nästa gång, hur stor är chansen att det kommer fästa lixom? Usch, har sån ångest.
Här har du en till med sjuk ångest idag. Testdag 5/2 pendlar mellan hopp och förtvivlan
Av mina 3 ägg hade 1 ägg befruktats och sattes in!! Så nu ruvar jag!! Hoppas så att detta ska gå vägen <3
Jag lämnar denna tråden nu då IVF inte verkar vara lösningen för oss. Jag är så fruktansvärt ledsen och tycker livet är så sjukt orättvist. För 2,5 år sedan lämnade jag en mammagrupp här på FL för att jag fick missfall. Misslyckande på misslyckande. Hur ska man orka?
Läkarna har rekommenderat oss att inte fortsätta med IVF då chansen att lyckas är minimal. Jag försöker nu att acceptera att äggdonation verkar vara vårat nästa steg, men jag kan inte. Jag vill ha en mini-me, jag vill ha ett barn som är hälften mig, hälften min sambo. Jag kan inte släppa det.
Jag önskar er alla här lycka till med era försök, men att se en efter en här plussa gör för ont.
Så ledsen att höra. :( Styrkekram!
Förstår att det känns jobbigt att läkarna säger så.
Du bad inte om några råd, så sluta läs här om du inte vill ha några.
.
.
Visst gjorde ni landstingsfinansierad ivf? Är det så att ni inte får göra fler om läkarna rekommenderar er att inte göra? Annars, bara om ni orkar, kanske det kan vara värt att testa igen? Jag har gjort 2 försök på maxdos i höst/vinter och fick ut 8 ägg totalt, med enbart ett befruktat trots ICSI och PICSI på 4 ägg var. Vi har manlig faktor, därav icsi, men jag får aldrig många ägg.
Ok, jag förstår. Låt det kanske ta lite tid att landa och ladda om.
När vi gjorde ivf2 i november och det såg dåligt ut på ul försökte jag närma mig tanken med ÄD, och ännu mer då det inte blev nån återföring (inget befruktat av 4 ägg, fast tror 2 av dem var omogna). Vi kände ändå som du skrev, att om vi inte gör ett försök till så kommer vi alltid ångra oss/undra hur det skulle gått. Vi bytte till långt protokoll och kunde köra direkt på nästa cykel. Sprutade tre veckor efter nedregleringen (ist för normala två) men fick ändå 4 ägg. Det enda som befruktades ruvar jag just nu.
Det kan gå hur som helst, kanske måste vi möta ÄD-tankarna igen. Men just nu försöker jag tänka att 1 av 6 ägg blir bebis. Ivf1 fick de ut 6 ägg och det enda som delade sig bra blev vår son. Naivt, ja. Men hoppet är det enda jag har just nu.
Och jag hoppas att ni får en chans till barn hur det än blir. Det finns olika hormorner att byta mellan och olika protokoll, men kanske är det skönt att landa i ett ÄD-beslut. Var snäll mot dig själv och följ magkänslan. :)
Har läkarna pratat med er något om kö för ÄD och sånt?