Inlägg från: Butterfly83 |Visa alla inlägg
  • Butterfly83

    Vågar inte berätta att min man vägra ha sex med mig

    Jag levde en längre tid i ett äktenskap där jag som kvinna var den som alltid blev avvisad. Ursäkterna var att han inte hade lust, jag gjorde det på fel sätt, han var för trött eller det fanns inte tid. De gångerna som vi hade sex gick det snabbt och kändes som en handling som han gjorde mest bara för att få en orgasm. Ibland hände det att han avbröt mitt i allt för att han verka finna situationen motbjudande. Jag försökte göra vad han gilla och som han sa att var ?rätt? sätt men alltid sluta det ändå med att det var fel.


    Jag berätta aldrig för någon av mina vänner om detta. De flesta här beskriver det som att bli tvingad att leva i ett sexlöst förhållande. Jag såg inte det på det viset. Istället skämdes jag över situationen och att jag misslyckades hela tiden. Det var inte bara skammen som fick mig att vara tyst utan även respekt mot min man. Jag tyckte inte att jag hade rätten att prata om hans privata saker med andra människor.


    Finns det andra kvinnor som upplevt samma? Är det ovanligt att det är kvinnan som blir utan eller vågar inte de som blir utsatt för det prata om situationen?  

  • Svar på tråden Vågar inte berätta att min man vägra ha sex med mig
  • Butterfly83
    Norrland 2 skrev 2018-12-12 08:42:29 följande:

    Nu är ju jag man men har en tjej kompis som levde på ett liknade sett som du beskriver. Hur vanligt det vet jag inte men hon mådde inte väll av det eller den relationen övertaget! Hon separerade tillslut. Du är ju ung så träffa någon dom visar dig uppskattning och åtrå till dig och vill bekräfta dig för den vackra kvinna du är


    Tack för svaret. Glad

    Helt ärligt insåg jag inte tidigare hur mycket det skadat mig. Nu har jag börjat dejta igen och jag märker en massa saker som jag inte hade svårt för när jag som yngre dejta. Jag vågar inte ta initiativ till sex, jag kan känna mig helt löjligt ledsen för minsta lilla nekande svar och jag lägger alla komplimanger som skitprat bara för att den andra vill vara trevlig. Jag känner som tur igen reaktionerna och döljer dem eller jobbar på att förbättra dem.

    Jag tänkte alltid att ett sexlöst förhållande är lite trist men att det inte var något större problem. Man kan ju fixa det själv. Man har fingrar och det finns leksaker. Jag har inte egentligen tidigare förstått hur mycket skada det gör.
  • Butterfly83
    Anonym (Exakt) skrev 2018-12-12 08:50:33 följande:
    Har tänkt i dem banorna men det är lättare sagt än gjort ifall ett snart tonårsbarn (endabarn) finns inblandat som totalvägrar att bli varannanveckas barn.

    Som dessutom dyrkar sin mamma och pappa.

    Att se sitt barns hjärta krossas skulle göra allt för ont.

    Något säger mig att barn lättare kan ta sådant när dem är 18 år och vuxna.

    Men det innebär att stanna kvar i ett helt sexlöst såkallat äktenskap i 7 år till...

    Efter att ha blivit avvisad av sin man många ggr har jag nu stängt dörren till honom när han ngn enstaka gång visat intresse till sex.

    Han verkar inte bry sig att vi inte har sex alls el ens delar säng.

    Tror han känner sitt föräldraansvar för vårat barn och sitt jobb går före.

    Men mina behov och emotionell tillfredställelse är helt försummad...
    Sju år till låter som evighet för migt nu när jag själv kommit ur situationen och inser hur dåligt jag på riktigt mådde. Jag behövde som tur aldrig ta i beaktande någon annan än mig själv när jag gick vidare eftersom vi aldrig fick barn med min man.

    Jag hoppas verkligen du hittar ett annat alternativ än attl leva med den där bördan tills dina barn är vuxna. 
  • Butterfly83
    Anonym (z) skrev 2018-12-12 08:53:59 följande:

    Jag är en kvinna som också lever i en reltion utan sex. Min man vill inte. Det är verkligen något som saknas i ens liv när man inte har sex. Man känner sig förnedrad och självförtroendet blir knäckt.
    För familjens och barnens skull accepterar jag det. Men på sikt och när barnen blir äldre fattar jag kanske ett annat beslut


    Jag förstod inte då hur knäckt jag var och hur det påverkade mitt självförtroende. Nu först när jag efter skillsmässan igen försöker få mitt liv tillbaka märker jag hur mycket skada det ställt till med. Försök släppa tanken att det är ditt fel. Det är vad som förstör en totalt.
  • Butterfly83
    Anonym (Liknande) skrev 2018-12-12 09:13:33 följande:

    Lever också i ett princip sexlöst förhållande. Hon tänder tydligen inte på mig och jag känner mig både ledsen samt att jag skäms, för jag kanske även är värdelös i sängen.
    Hur tror du han skulle reagera om du frågade om det är ok om du skaffar en älskare?


    Jag har redan skilt mig så behöver inte be om lov för att få ha sex med någon annan Glad
    Tyvärr tror jag inte att han skulle ha reagerat väldigt bra på frågan för enligt honom var det mitt fel att vi inte hade sex. Jag trodde på honom. Jag trodde att det var för att jag hela tiden gjorde något fel. Försök sluta tänka att det är du som är värdelös i sängen och det här beror på att du gör något fel. 
  • Butterfly83
    Anonym (samma, fast man) skrev 2018-12-12 08:55:20 följande:
    Jag är man i motsvarande situation. Jag har aldrig berättat för någon att min fru inte vill ha sex med mig. (Förra gången var 2013.)

    Det vore ju att erkänna hur jävla värdelös man är.
    Du är inte värdelös som man och jag tror det värsta man kan göra åt sig själv i den där situationen är att börja skylla på sig själv. Jag vet att det är precis vad jag också gjorde men det var inte det som var problemet. När jag börja söka efter felen i mig själv istället för där var de egentligen var blev situationen hela tiden bara värre.

    Jag hoppas du inte behöver fortsätta leva på det där sättet för det är fruktansvärt tungt att bära på det.
  • Butterfly83
    Anonym (samma) skrev 2018-12-12 09:42:34 följande:

    Jag har samma problem med min man. Jag blir oftast avvisad och när vi väl har sex anstränger han sig inte för att tillfredsställa mig, trots att jag många gånger sagt åt honom hur jag vill ha det, så nu har jag slutat ta initiativ och vi har inte haft sex på jättelänge. Det kan inte bero på mitt utseende heller eftersom jag anses attraktiv och håller mig i form.


    I mitt fall hade de inte egentligen något med mitt utseende att göra. Problemen låg i andra saker. Det att han inte kunde stå ut med tanken att ha sex med mig var bara en följd av de andra problemen.
  • Butterfly83
    Anonym (Elinella) skrev 2018-12-12 17:21:08 följande:

    Ni undrar aldrig om det finns en bakomliggande orsak till bristen på sexlust? Jag menar istället för att skylla på er själva..försök finna orsaken hos honom.

    Kan han vara:
    1) Otrogen
    2) Deprimerad
    3) Ha brist på testosteron
    4) för mycket arbete (utmattad)
    5) ekonomiska problem 
    6) Sjukdom

    Det finns möjligheter att ordna till sådana problem om man vill. Otrohet kanske inte ingår då, men kan vara bra att utesluta.

    Om mannen har tappat attraktionen kanske man ska tänka efter om man vill jobba på att stanna i ett sådant förhållande. Visst kan parterapi möjligen fungera, men det allra viktigaste är att man får behålla sin självkänsla och sitt självförtroende.


    I mitt fall var det inte sexet som var det riktiga problemet. Det var bara en följd av ett mycket större problem. Jag kunde bara inte se det när jag mådde dåligt. Istället för att använda min energi på att fixa det som höll på att förstöra mitt förhållande lade jag min tid på att hacka på mig själv. 

    Nu i efterhand har jag funderat på vad som på riktigt gick fel en hel del. Jag hoppas jag nästa gång kan göra det bättre och att jag blir av med den skräck som jag skapat åt mig själv med att fokusera på fel saker.
  • Butterfly83
    Anonym (tt) skrev 2018-12-12 19:19:06 följande:

    Min flickvän var likadan. Hennes självkänsla var alltid nere. Sex var det sista på kartan. Det kunde avbrytas mitt i. Levde så här länge, var helt förstörd vid uppbrottet men inser idag att det är det bästa som hänt mig, ens självkänsla finns inte kvar när man är med en partner där man blir avvisad


    Det förstör verkligen ens självförtroende när den andra inte vill röra en. Jag undrar varför alla diskussioner om sexlösa förhållanden alltid har att göra med det fysiska behovet. Själv upplever jag att det är en mindre sak i för den fysiska delen kan man själv fixa. Det är den psykiska delen som är den svåra i de situationerna.
  • Butterfly83
    Anonym (samma, fast man) skrev 2018-12-13 08:35:52 följande:
    Efter ett antal år så har man tappat allt. Jag skulle inte ens våga försöka ha sex med en ny kvinna. (Om jag nu skulle hamna i ett sådant hypotetiskt läge.)
    Det var verkligen stelt för mig första gången jag hade sex med någon annan. Som tur vågade jag säga åt honom att det är väldigt länge sedan jag haft sex och att jag är nervös. Han var väldigt förstående och vi tog det lungt först. När jag fick ta det i min egen takt så gick det riktigt bra trots att jag den första halvtimmen var stel. Om jag varit med någon som blivit frustrerad skulle jag säkert aldrig ha vågat försöka igen. :)
  • Butterfly83
    Anonym (Som) skrev 2018-12-13 09:06:56 följande:

    Ja, det är många som lever i sexlösa förhållanden men hur många är det som dessutom som ts får höra att det är för att man gör fel, och vara med om att man avbryter mitt i ?för hon gör det inget bra??? Ts, ditt ex låter bara elak snarare än trött och utbränd odyl :( Gissar som någon annan här på punkt 7 - gay.

    Skönt att du lämnat och lycka till framöver - kan bara bli bättre!


    Jag fundera faktiskt på möjligheten att han var gay men det tror jag inte. Han var bara väldigt olycklig och deprimerad. När man mår riktigt dåligt själv ser man inte vad man gör åt andra människor. I dagens läge mår han bättre och han har en ny. Jag är glad att vi slutade vårt äktenskap för jag tror vi hann förstöra så mycket att vi aldrig skulle ha lyckats fixa det igen. Jag tror inte att jag skulle ha klarat av att glömma allt det dåliga och förlåta fast vi fått sexen och fungera igen.
  • Butterfly83
    Anonym (Har vart där) skrev 2018-12-13 10:05:54 följande:

    Mitt ex ville inte heller ha sex. 
    Han var aldrig speciellt intresserad av sex med mig, inte ens i början, sedan gick jag upp lite i vikt och då var det helt stopp. Jag accepterade det och slutade vilja ha sex jag med, sedan gick jag ned i vikt igen och då var han sur för att jag inte ville ha sex, vet att han inte ville heller, men han var sån, bråkade om allt. Vi gjorde slut. Hade sedan kontakt efteråt och jag vet att han träffade en tjej han var helt galen i och fruktansvärt attraherad. Klart det tog på mig. Utseendemässigt så kan jag se med egna ögon att jag i ett klassiskt skönhetsideal ser rätt mycket bättre ut än henne. Vi var dock helt olika som personer och jag vet att alla har olika smak. 

    Jag vet tex själv att de killar jag kan tända kroppsligt på, inte alls är de killar jag skulle bli kär i. Jättemärkligt. Dejtade en rätt ful kille en gång men tände något otroligt. 

    När jag träffade min nuvarande kille (har vart ihop i 4 år) så hade jag i början så svårt att tro att han ville ha sex med mig. Men han vill fortfarande ha sex och tänder på mig, så att mitt ex inte ville har ju inte mitt fel, vi var bara fel match. 


    Härligt att höra. Alltså att du kommit till det skede var du inser att din nuvarande på riktigt vill ha dig. Jag lever ännu i det skedet där jag kan säga de där sakerna åt mig själv och jag vet att det inte var mitt fel men på något sätt tror jag ändå inte riktigt på det.
  • Butterfly83
    Anonym (samma, fast man) skrev 2018-12-13 13:32:06 följande:
    Toppen att det funkade för dig/er.

    Nu har jag dock läst för många trådar/inlägg här på FL där det klart framkommer att män förväntas vara bra på sex, kunna tillfredsställa sin partner etc. Och duger han inte så bör kvinnan dumpa honom för någon bättre.
    Tyvärr misstänker jag det finns sanningen i det här. Det anses mera acceptabelt att som kvinna säga att man är nervös och osäker Rynkar på näsan

    Där igen skulle en man berätta om sitt tidigare förhållande skulle jag förstå situationen. Jag har ju själv varit där och vet vad det ställer till med och vad det krävs för att få självkänslan tillbaka. Jag skulle inte se det som en orsak att dumpa för något bättre.
  • Butterfly83
    Anonym (tt) skrev 2018-12-13 22:46:36 följande:
    Tror det är en kombination. fysisk/psykisk. Slutar man ha sex med sin partner försvinner all mystik i förhållandet. Det gick så långt att jag faktiskt sökte mig till andra och då braka hon loss och ville ha sex mot slutet. "Tror du inte jag kan" Personen i fråga hade egna problem som hon behöver lösa. 

    Men vad jag har lärt mig av detta är att inte bara hoppa in i något förhållande för att våra en desperat typ utan leta efter verkligen den rätta, som man kan ha kul med, skratta med, ha galet sex med. En cool tjej helt enkelt som man delar vardagen med utan några konstiga förhoppningar hur ett förhållande ska vara. Dock har jag förlorat många år i mitt liv. Men jag är på väg upp igen.

    En fråga till dig. Var det i nån form av straffbart varför han inte ville ligga med dig? Eller var han bara rent av tråkig? Typ asexuell?
    Önskar jag visste vad den rätta är. Folk har grymt långa listor med krav på vad de vill ha och jag vill bara att det är en fungerande helhet. Detaljerna är inte så viktiga. Glad 

    Jag har lyckats ganska bra i arbetslivet. Jag siktade aldrig på att ha en karriär men jag ville gilla det jag jobbar med. Min ex var det motsatta i den frågan. För honom var arbete dit du gick för att du måste. Jag gick sakta vidare inom arbetslivet och han stod på stället. Det var där problemen börja. Det blev förbjudet att prata om arbete hemma. Låter kanske som en liten sak men min ex visste inte ens de tre sista åren var min arbetsplats var eller namnet på en enda person som jag jobbade med. När du inte längre vet vad den andra gör en stor del av tiden i dygnet börjar man glida ifrån varandra. 
    Vi har pratat om det här efter skilsmässan när det värsta dammet lagt sig. Min ex sa att han klara inte av att jag tjäna mera pengar och att jag enligt honom hade ett bättre arbete. Han skämdes framför sina vänner och familj över situationen. Jag kunde inte ens tänka mig att det var så när han aldrig verkat bry sig om saker som vad man tjänar och tittlar. När vi inte lyckades prata om problemet växte avundsjukan till avsky mot mig. Han kunde inte tåla att vara i samma rum med mig och ännu mindre tanken att han skulle röra vid mig. Nu efteråt säger han själv att han aldrig kunde gissa att han skulle reagera på det viset. Han visste inte att det är viktigt för honom att vara den som försörjer.
    Det här är förstås inte det enda som gick fel i vårt äktenskap. Men det är snöbollen som börja rulla och sedan växte den med allt annat dåligt tills vi lyckats förstöra allt bra i vårt förhållande.
Svar på tråden Vågar inte berätta att min man vägra ha sex med mig