Starta eget på deltid som sjukpensionär?!
Jag är väldigt dålig på sådant här, skulle uppskatta om någon som är insatt vill ge lite råd.
Jag har varit helt sjukskriven i drygt tre år, och har under ett och ett halvt år arbetstränat för att utreda min arbetsförmåga. Det lutar åt att slutsatsen blir att jag har 25% arbetsförmåga, och jag kommer då antagligen söka sjukersättning på 75%. Det är förstås alltid svårt att veta om det blir beviljat, men FK har varit inblandade i processen och min handläggare har redan börjat ta in underlag inför min ansökan.
Återstår att se vad jag ska göra på min yrkesverksamma fjärdedel. Det är möjligt att jag får anställning på det sista företaget jag arbetstränade på, de har antytt det, men jag vet inte säkert. Jag har en jättebra handledare på AF och hen kommer att stötta mig så bra det går att få jobb på det företaget, alternativt leta vidare efter ett anpassat arbete.
Jag är alltså bipolär men framförallt väldigt stresskänslig. Jag blir väldigt trött när jag har haft mycket omkring mig, och jag får andra stressrelaterade besvär, som huvudvärk och yrsel mm. Men jag är också väldigt en påhittig och produktiv person, i ungefär tio timmar i veckan alltså, haha.
Jag har i flera år haft tankar på att starta eget, jag vill inte berätta inom vad, men det är ett kreativt yrke. Men skulle det vara möjligt att göra det på 25%? Jag befinner mig ju i en ganska sårbar position och det är mycket att tänka på. Om det visar sig att min arbetsförmåga minskar så vill jag ju inte tappa min SGI - antar att jag måste se till att ha privat sjukförsäkring...?
Jag tror och hoppas faktiskt att jag skulle kunna få ihop uppdrag motsvarande 10h/vecka, men problemet är ju administration mm. Jag är väldigt kreativ men värdelös på att hålla ordning på papper mm. Blanketter stressar mig jättemycket - ja, det låter ju som en jättedålig idé att starta eget som psykiskt sjuk administrations-hatare, ni hör ju. Samtidigt är det nästan det enda sättet jag kan tänka mig att få göra exakt det jag drömmer om att göra, i en ganska lagom omfattning.
Jag är 47 år gammal så jag har ju många år till ålderspension. Jag har mycket kvar att ge men tillvaron är ibland ganska skakig. Jag hoppas förstås att det inte blir så, men det finns risk att jag får tillbaka depressionerna, och då kan jag inte jobba alls under en period.
Tankar? Glada tillrop eller varnande ord?