Min historia

Man 30 år.
Jag och sambon har nu gjort slut efter 8år tillsammans och en dotter på 4.5 år. Detta hände igår, och var oväntat men ändå inte, jag har varit mentalt förbered och vi har pratat om att vi är olika och om vi skall fortsätta lr inte flertalet gånger förut.
Men det är alltid jobbigt ändå, jag tog det hårdare än jag trodde, spydde en gång idag, en gång igår, hade feberfrossa, ingen aptit, bara gått ner flytande föda. Sov katastrof dåligt inatt.
Jag vet dock inte om jag spydde pga detta lr pga att jag tog anti depp som var 2 år gamla.

Någon som spytt pga depp?
Feber lär man väl inte heller kunna få av detta? lär ju vara att man blev sjuk samtidigt, jävla osis.
Körde först ipren men fick ingen större hjälp där mot febern, läste också att dom kan ge orolig mage, vilket jag redan har.
Så böt till Alvedon!

Jag har gått igenom detta 1 gång innan, då var jag 21 år, idag är jag 30 år, första gången tänkte man att allt skulle vara för evigt och vägrade släppa hoppet på att åter bli tillsammans, detta förhållandet var i 3 år, och tog lång tid att bearbeta med mycket tårar och ångest, var verkligen på botten.

Nu däremot ser jag ett visst ljus, det finns positiva saker med detta, så som att få egen tid p.g.a. det blir varannan vecka med barn, jag har ett stort sömn behov och är mycket trött.
Har läst lite artiklar på Aftonbladet och det sägs att oftast pappor kommer närmare sina barn efter något sånt här. Det blir mer kvalitets tid med fokus på varandra när man bara ses varannan vecka.
Jag var till läkaren idag, och fixade ett nytt recept på voxra antidepressiva, har provat dom förut, jag blev inte direkt lyckligare, men lite piggare och fungerade som människa.

Någon som hittat nå bra antidepressiva som inte har några större ursättningsymptom / isättning lr jobbiga biverkningar, som ni upplevt er lyckligare med? Mer energi, mer glädje, mindre depp??????

Någon som kan tips om någon bra artikel lr länka något vettigt angående att gå vidare vid separation?
Jag är som sagt inte längst ner på botten, men jag mår inte alls bra, jag sjukskrev mig denna veckan och tills efter nyår, får vi se om man orkar jobba då, jag vet att det är viktigt att sysselsätta sig mentalt, och därför bra att jobba.
Men just nu blev det så mycket med kolla upp bolån, mäklare, läkare, osv osv.

Någon bra bok om att gå vidare?
Jag försöker att acceptera läget, kör den metoden, vet att det finns andra,
hata,
dejta direkt.
Men dessa tror jag inte på.
Mental bearbetning och acceptans.
Alla tips tas emot, helst inte masssa negativitet utan försöker hitta ljus glimtar, inga långa snyft historier om " jag spyr som fan hela tiden, mår så jävla dåligt"
Utan "Jo man kan spy, jag gjorde det också förut, men släpper efter en stund"
Ni förstår =)
Det är otroligt påfrestande att inte kunna kontrollera att man mår dåligt, jag hatar verkligen att må dåligt. Men det är ju endel av livet och pusslet.
Tack för att ni tog er tid att läsa detta, och att hjälpa mig att gå vidare
=)
Mvh