Lämnat cancersjuk tjej

Om du gjort rätt eller inte kan väl bara du själv veta, för ingen kan ju veta hur du känner. Men rent spontant så tycker jag det var lite väl. Hon kanske behöver ditt stöd och kärlek för att ta sig igenom detta. Nu kanske hon får kämpa med känslan av att hon har blivit dumpad med och det kan ju göra att hon kanske inte blir lika stark att klara sig igenom det hela! Känns lite som att du flydde verkligheten? Rädd för att hon ska dö? Men om hon klarar detta och överlever var hon ingen du ville leva med? Du verkar gilla henne?

Jag vet inte pm jag var rädd att hon skulle dö men varje gång vi träffades blev det tjafs i slutet. Hon tyckte jag var ego som gick och tog en öl en fredagkväll när jag kunde varit med henne. Hon är väldigt ensam. Jag kände mig kvävd av att hon förväntade sig att jag skulle ta hand om henne. Men visst var jag kär. Önskar bara att hon inte fick sina utbrott och gråtattacker

Det där med "i nöd och lust..." är inte riktigt din grej, va? 
Fy fan!

Hade jag haft cancer och mått mellan varven mycket dåligt så hade jag också fått utbrott och gråtattacker. :(

Jag fattar att jag framstår som ego men jag orkade verkligen inte med allt tjafs. Hon hade nog dålig självkänsla för hon anklagade mig ofta. Vet inte om jag ska låta henne vara eller ta kontakt? Jag tyckte relationen blev så otrygg i slutet. Visste aldrig om vi skulle ha det bra eller om det skulle bli bråk. Tog verkligen på krafterna. Jag jobbar mkt och har fått en väldigt bra tjänst och jag reser en del i jobbet. Det var också en sån grej som det kunde bli tjafs om.

Man ska skilja på partner och vårdare, annars bör era löften göras om, prata igenom relationen och förväntningarna på den. Prata sen igenom sjukdom och vilka förväntningar ni har på varandra där, för mig är det två olika saker, ingen ska behöva offra sig själv Och sluta leva för någon. Men att vara sjuk kan även innebära ett större vårdbehov i framtiden, hur vill ni att eran relation ser ut då.

Det här är frågor ni måste prata om ifall ni tänkt att hitta tillbaka.

Nej du har inte gjort fel.

Förstår att det är jobbigt, för er båda..
Du har möjligheten att lämna detta bakom dig eftersom det inte är du som är sjuk och ni har inga barn tillsammans. Inte lika lätt för henne som nu inte bara är väldigt sjuk utan även ensam.
Självklart sätter sig allt det hon går igenom på hennes psyke såväl som fysiskt. Skulle inte vara normalt om hon tog detta med ett konstant leende på läpparna!!
Du viste om att hon var sjuk men gav dig ändå in i förhållandet och valde att vara med henne så länge hon mådde okej, inte nu när hon verkligen mår dåligt och behöver dig!
Förstår att hon har ifrågasatt dig, hon har ju såklart känt av att du varit på väg ifrån henne och tagit avstånd när hon blev allvarligt sjuk! Något du nu har bekräftat genom att göra slag i saken och lämna henne.
Jag hade aldrig förlåtit dig!!

Det är ett dilemma, men om ditt liv, dina barns liv inte fungerar med hennes humörsvängningar, så måste du göra ett val.

De är inte gifta så han har nog inte lovat någonting om nöd och lust.

Det verkar som du funderat på att lämna henne ganska länge, så ta inte kontakt utan låt det va.
Ni har inte bott ihop utan båda har sitt liv och sina barn att ansvara för. Hade era känslor för varann varit starkare så hade ni troligen bott ihop och då hade läget varit ett helt annat. Det ÄR jobbigt att va ihop med en sjuk människa, det kan man inte blunda för. I ert fall så verkar inte känslorna va starka nog för att klara det.