Jag njuter inte av sex. Tips?

Jag har som sagt försökt vid några tillfällen att göra det men det går inte bra, det är väldigt svårt att "nå" och få till en bra rörelse då han liksom är i vägen - vilket försvåras av att jag har långa naglar så jag måste vara extra försiktig så jag inte gör illa honom. Och som sagt så känns det lite poänglöst om jag i slutändan bara njuter av min egen beröring istället för något han gör, då är det liksom bara onani med extra hinder. Skulle i så fall hellre få pojkvännen att göra det. Sedan tycker jag inte att det är att vänta sig att mannen ska fixa allt, för nu känns det mer som att det är tvärtom och JAG fixar allt... Rimligtvis borde det väl ändå vara 50/50? Låter inte alls kul om jag både ska ge honom och mig själv njutning, poängen med sex är väl att göra det för varandra? Missförstå mig inte, jag älskar att göra saker för honom, det känns bara väldigt ensidigt om jag dessutom ska göra allt för mig själv. I så fall kan jag ju lika gärna, som tidigare nämnt, bara skita i det och låta honom göra sin grej för att sedan ta hand om mig själv efteråt eftersom det garanterat kommer gå bättre än att försöka göra det medan han håller på med sin grej.

Väntar mig inte att han magiskt ska lista ut allt, jag guidar honom gärna, med för det första så vet jag ju knappt själv vad som behövs eftersom jag saknar erfarenhet och för det andra har jag som sagt svårt att be om saker - det innebär inte att jag förväntar mig tankeläsning utan poängen är att jag VILL bli bekväm med att be om saker! Det är en av sakerna jag försöker be om råd för, just hur jag ska komma över det här med att inte vilja be om något och bara hänga med på det han vill. Jag är medveten om att detta är ett problem med MIG som jag måste lösa. Jag är hellre utan det jag vill ha än att be honom om det, och så borde det inte vara. Men hur ska jag komma över det?? De orsaker jag identifierat till att jag känner såhär är:
1) Jag äcklas av min egen kropp och det känns som att han äcklas av mig och bara "står ut med det" för att han älskar mig/för att vara snäll/för att han känner sig skyldig att göra saker för mig. För sjutton, jag skulle aldrig ens kunna gå och få pedikyr för det känns så hemskt att någon ska behöva röra mina fötter och kanske tycka att mina tånaglar är äckliga eller något!
2) Jag vill inte vara krävande, känner mig som att jag är till besvär och förstör hans njutning om jag ber honom göra något för mig som inte ger honom något eller om jag ber honom göra något annorlunda så att det kanske blir sämre för honom.
3) Det känns skitdumt att be om något som jag kan göra själv (och dessutom göra bättre själv). Att be honom lyfta något tungt som jag inte orkar går bra, men att be om tjänster som jag inte "behöver" känns hur konstigt som helst.
4) Rädslan att äntligen våga be om något och sedan känns det inte ens bra!

Intimitet är ju typ syftet med sex??? I alla fall för mig. Vet att vissa personer gillar att meningslöst ligga runt med främlingar, to each their own, men jag har aldrig sett poängen i det. Om det bara handlar om fysisk njutning är det oändligt mycket lättare att göra det själv, så enda orsaken för mig att involvera en annan person är att söka intimitet och närhet med just den personen. Det är ett uttryck av kärlek för mig. Då är det mindre roligt att bara stå framåtböjd över sängen och känna sig som att man används som en jäkla fleshlight istället för att ha mänsklig kontakt med personen man älskar. Känns knappt som att man är två om det då, jag känner mig som ett onaniobjekt snarare än en partner.

Du/dina vänner råkar inte ha några konkreta tips där, tro? ;P

Jag har som sagt försökt vid några tillfällen att göra det men det går inte bra, det är väldigt svårt att "nå" och få till en bra rörelse då han liksom är i vägen - vilket försvåras av att jag har långa naglar så jag måste vara extra försiktig så jag inte gör illa honom. Och som sagt så känns det lite poänglöst om jag i slutändan bara njuter av min egen beröring istället för något han gör, då är det liksom bara onani med extra hinder. Skulle i så fall hellre få pojkvännen att göra det. Sedan tycker jag inte att det är att vänta sig att mannen ska fixa allt, för nu känns det mer som att det är tvärtom och JAG fixar allt... Rimligtvis borde det väl ändå vara 50/50? Låter inte alls kul om jag både ska ge honom och mig själv njutning, poängen med sex är väl att göra det för varandra? Missförstå mig inte, jag älskar att göra saker för honom, det känns bara väldigt ensidigt om jag dessutom ska göra allt för mig själv. I så fall kan jag ju lika gärna, som tidigare nämnt, bara skita i det och låta honom göra sin grej för att sedan ta hand om mig själv efteråt eftersom det garanterat kommer gå bättre än att försöka göra det medan han håller på med sin grej.

Väntar mig inte att han magiskt ska lista ut allt, jag guidar honom gärna, med för det första så vet jag ju knappt själv vad som behövs eftersom jag saknar erfarenhet och för det andra har jag som sagt svårt att be om saker - det innebär inte att jag förväntar mig tankeläsning utan poängen är att jag VILL bli bekväm med att be om saker! Det är en av sakerna jag försöker be om råd för, just hur jag ska komma över det här med att inte vilja be om något och bara hänga med på det han vill. Jag är medveten om att detta är ett problem med MIG som jag måste lösa. Jag är hellre utan det jag vill ha än att be honom om det, och så borde det inte vara. Men hur ska jag komma över det?? De orsaker jag identifierat till att jag känner såhär är:
1) Jag äcklas av min egen kropp och det känns som att han äcklas av mig och bara "står ut med det" för att han älskar mig/för att vara snäll/för att han känner sig skyldig att göra saker för mig. För sjutton, jag skulle aldrig ens kunna gå och få pedikyr för det känns så hemskt att någon ska behöva röra mina fötter och kanske tycka att mina tånaglar är äckliga eller något!
2) Jag vill inte vara krävande, känner mig som att jag är till besvär och förstör hans njutning om jag ber honom göra något för mig som inte ger honom något eller om jag ber honom göra något annorlunda så att det kanske blir sämre för honom.
3) Det känns skitdumt att be om något som jag kan göra själv (och dessutom göra bättre själv). Att be honom lyfta något tungt som jag inte orkar går bra, men att be om tjänster som jag inte "behöver" känns hur konstigt som helst.
4) Rädslan att äntligen våga be om något och sedan känns det inte ens bra!

Intimitet är ju typ syftet med sex??? I alla fall för mig. Vet att vissa personer gillar att meningslöst ligga runt med främlingar, to each their own, men jag har aldrig sett poängen i det. Om det bara handlar om fysisk njutning är det oändligt mycket lättare att göra det själv, så enda orsaken för mig att involvera en annan person är att söka intimitet och närhet med just den personen. Det är ett uttryck av kärlek för mig. Då är det mindre roligt att bara stå framåtböjd över sängen och känna sig som att man används som en jäkla fleshlight istället för att ha mänsklig kontakt med personen man älskar. Känns knappt som att man är två om det då, jag känner mig som ett onaniobjekt snarare än en partner.

Du/dina vänner råkar inte ha några konkreta tips där, tro? ;P

Jag har som sagt försökt vid några tillfällen att göra det men det går inte bra, det är väldigt svårt att "nå" och få till en bra rörelse då han liksom är i vägen - vilket försvåras av att jag har långa naglar så jag måste vara extra försiktig så jag inte gör illa honom. Och som sagt så känns det lite poänglöst om jag i slutändan bara njuter av min egen beröring istället för något han gör, då är det liksom bara onani med extra hinder. Skulle i så fall hellre få pojkvännen att göra det. Sedan tycker jag inte att det är att vänta sig att mannen ska fixa allt, för nu känns det mer som att det är tvärtom och JAG fixar allt... Rimligtvis borde det väl ändå vara 50/50? Låter inte alls kul om jag både ska ge honom och mig själv njutning, poängen med sex är väl att göra det för varandra? Missförstå mig inte, jag älskar att göra saker för honom, det känns bara väldigt ensidigt om jag dessutom ska göra allt för mig själv. I så fall kan jag ju lika gärna, som tidigare nämnt, bara skita i det och låta honom göra sin grej för att sedan ta hand om mig själv efteråt eftersom det garanterat kommer gå bättre än att försöka göra det medan han håller på med sin grej.

Väntar mig inte att han magiskt ska lista ut allt, jag guidar honom gärna, med för det första så vet jag ju knappt själv vad som behövs eftersom jag saknar erfarenhet och för det andra har jag som sagt svårt att be om saker - det innebär inte att jag förväntar mig tankeläsning utan poängen är att jag VILL bli bekväm med att be om saker! Det är en av sakerna jag försöker be om råd för, just hur jag ska komma över det här med att inte vilja be om något och bara hänga med på det han vill. Jag är medveten om att detta är ett problem med MIG som jag måste lösa. Jag är hellre utan det jag vill ha än att be honom om det, och så borde det inte vara. Men hur ska jag komma över det?? De orsaker jag identifierat till att jag känner såhär är:
1) Jag äcklas av min egen kropp och det känns som att han äcklas av mig och bara "står ut med det" för att han älskar mig/för att vara snäll/för att han känner sig skyldig att göra saker för mig. För sjutton, jag skulle aldrig ens kunna gå och få pedikyr för det känns så hemskt att någon ska behöva röra mina fötter och kanske tycka att mina tånaglar är äckliga eller något!
2) Jag vill inte vara krävande, känner mig som att jag är till besvär och förstör hans njutning om jag ber honom göra något för mig som inte ger honom något eller om jag ber honom göra något annorlunda så att det kanske blir sämre för honom.
3) Det känns skitdumt att be om något som jag kan göra själv (och dessutom göra bättre själv). Att be honom lyfta något tungt som jag inte orkar går bra, men att be om tjänster som jag inte "behöver" känns hur konstigt som helst.
4) Rädslan att äntligen våga be om något och sedan känns det inte ens bra!

Intimitet är ju typ syftet med sex??? I alla fall för mig. Vet att vissa personer gillar att meningslöst ligga runt med främlingar, to each their own, men jag har aldrig sett poängen i det. Om det bara handlar om fysisk njutning är det oändligt mycket lättare att göra det själv, så enda orsaken för mig att involvera en annan person är att söka intimitet och närhet med just den personen. Det är ett uttryck av kärlek för mig. Då är det mindre roligt att bara stå framåtböjd över sängen och känna sig som att man används som en jäkla fleshlight istället för att ha mänsklig kontakt med personen man älskar. Känns knappt som att man är två om det då, jag känner mig som ett onaniobjekt snarare än en partner.

Du/dina vänner råkar inte ha några konkreta tips där, tro? ;P

Oj, var inte meningen att trippelposta där. Fick ingen reaktion när jag klickade på "Skicka svar" så jag försökte igen och det gick iväg flera gånger, ursäkta!

Jisses vilket block av text det blev där, mina blankrader verkar ha tagits bort, sorry!