Hemmafruns ansvar att serva sin man

Det går ju en gräns mellan att sköta hushållet mot att bli försörjd och att vara någons personliga slav. Jag förstår att hans obligatoriska te hamnar på slavsidan om skiljelinjen för dig och att det bör utgå med omedelbar verkan.

Ni behöver också diskutera fram en ny uppgörelse eftersom situationen nu och när ni först kom överens om att du skulle vara hemmafru har ändrats och att ni har olika uppfattning om vad som idag ingår i ditt uppdrag.

Vad vill du själv med ditt liv om du fick välja helt fritt?

Nej, det finns gott om normala män som träffar överenskommelser med sina partners utan att anse att de har fått en husslav mot mat, husrum och fickpengar. 

Nu ska ju inte TS hushåll skötas på det mest effektiva sättet utan det ska bl a serveras flera olika rätter varje dag där det i makens mat ingår att väga alla råvarorna och tillreda så att ett visst kaloriintag inte överskrids. Sedan sätter mannen standarden gällande städning och den låg lite högre vad jag kunde förstå.

I ett hushåll där båda jobbar får man prioritera bort en hel del, medan idén med att en stannar hemma är just att det finns utrymme för mer utan att man stressar så mycket.

Det vet du väl inte. TS kanske odlar sina egna örter/grönsaker och/eller föder upp kycklingar. Eller gör en massa annat som tar tid.

Du har ingen aning om vad hon gör, mer än inbillar dig att vad det än är kan det inte ta 8 timmar om dagen. Vilket det med lätthet, men inte med nödvändighet kan.

Min mormor var hemmafru större delen av sitt liv och hon nackade inte hönor utan köpte färdigurtagna på snabbköpet i staden där hon bodde. Hon tog tillvara på allt ifrån trädgården och det hände att de köpte en styckad halv gris av någon bonde. När barnen var utflugna sydde hon också kläder som de sålde på marknad.

Kvinnor som nackade hönor bodde i regel på landet och jobbade i det egna jordbruket. Mannen var inte heller anställd utan var hemmansägare eller vill du kalla kvinnan hemmafru och mannen hemmapappa?

Jag bor också på ett lantbruk och vet att man får lägga ribban. Det skulle lätt kunna svälja 2 vuxna heltider här. Så som det gjorde förr.

Ändå har jag inte svårt att förstå att ta hand om familj och hushåll kan vara en heltidssysselsättning.

Det vet du väl inte.

Och vems "problem" är era barn när någon av er är hemma och vabbar medan TS man går till jobbet som vanligt och tjänar bra och betalar mycket skatt?

Har du aldrig jobbat deltid? Anser du att man sätter sig lite "i skiten" då?

Jag skulle personligen aldrig kunna ha hemmafru som "yrke", men det borde människor få besluta om själva.

Så hon måste bevisa för dig genom att räkna upp vad hon gör annars är din slutsats att hon inte gör något särskilt. OK.

Ja, exakt. Samma de dagarna. Om inte TS man betalar mer skatt än vad de gör tillsammans. Det går alltså inte att avgöra vem som utgör ett "problem" (inte mitt ordval)

Klart du kan ha synpunkter, men du kan inte bestämma hur andra ska lägga upp sina liv.

En persons begränsade inlevelseförmåga är ju inte ett mått på hur saker och ting förhåller sig.

Varför skulle någon vilja försöka "motbevisa" dig? Det är ingen rättegång. Slappna av vetja