Är min mor psykopat?
Min mamma har empatistörningar och plågade djur redan som liten. När vi syskon var små roade hon sig bland annat med att visa oss hur man spelade på blinda musungar som hon hittat när vi slagit högt gräs genom att nypa dem i skinnet så att de skrek, sedan spelade hon melodier med dem. När hon roat sig färdigt lade hon ungarna i en skål till katten. Hon ville att vi skulle se på. Hon har också berättat hur hon som liten dränkte katten helt ombedd och hur hon tog med sin lillebror som fick se på. Hon har även till exempel gett bort mina kaniner till en familj som åt upp dem och gett min hamster Alvedon. Hon kan inte låta bli att berätta om det, jag tror att hon är nån typ av sadist. Jag är vuxen idag. Mamma är gammal och jag hjälper henne flera gånger i veckan, men känner ofta hat gentemot henne och det hon utsatt oss för. Hon tycker själv att hon är godheten själv. Usch, jag önskar att hon inte fanns och skäms över det... Jag önskar att jag kunde känna kärlek men det är svårt. Jag ser fram emot den dagen hon är borta. Gör det även mig till en empatilös människa?