• washo

    Varför skaffar ni barn?

    Jag undrar varför folk skaffar barn?
    Man umgås ju knappast med sina barn nu för tiden.
    Det vanliga är att barn går på dagis 8-12 timmar om dagen vilket är fruktansvärd i sig. Man kommer hem vid 16-17 tiden med barnet och då har man ca 2 timmar på sig att förberedda äta diska och sedan natta barnen. Förhoppningsvis blir det lite lek med barnen. Så går veckan mot sitt slut.
    På Helgerna ska det vara fullspäckat med aktiviteter eller själv lek.
    I båda fall är föräldrarna frånvarande.
    I bästa fall blir det lite lek.
    Och självklart massa skäll och uppfostran med allt vad det innebär.

    Vid 18 års ålder är barnen så otrygga att de vill flytta ut och föräldrarna pustar ut och kallar det självständighet. 

  • Svar på tråden Varför skaffar ni barn?
  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-10 10:37:32 följande:
    Vilken värld lever du i?
    Vi arbetade förvisso heltid, men eftersom vi var två föräldrar så fick sonen vara med oss 6 timmar om dagen. Pappan hämtade honom vid 16-tiden och han brukade somna vid 20-tiden. Lekte gjorde han på dagis, vi gjorde annat tillsammans med sonen istället.

    Sambons barn flyttade hemifrån direkt efter gymnasiet, pga studier på annan ort, sonen flyttade ett år efter gymnasiet, pga samma anledning.

    Långa dagar på dagis behöver inte vara så negativt, det beror självklart på hur det är där. Men igår pratade jag med en kollega med två förskolebarn. Det dagiset de går på är väldigt litet, mycket personal och väldigt lugnt.
    Förr i tiden (då räknar jag inte med den korta hemmafreran) så satt inte mamman och barnet ihop. Mamman arbetade lika mycket som pappan, speciellt om de hade ett lantbruk. Lek fanns det inte tid över, utan det var syskonen som lekte med varandra.

    Självlek är inget fel alls, föräldrarna är inte lekkamrater, de är föräldrar och att vara med sina barn behöver inte heller vara att leka, det finns hur många sätt att vara med sina barn utan att leka.

    Det är väldigt, väldigt ovanligt att barnen flyttar hemifrån innan 19, eftersom de allra flesta går på gymnasiet då.
    Haha ja den värld som jag beskrev.
    Antigen har du inte läst eller så har du inte förmågan att ta in det som står i text eller så fullbordar du självbedrägeri. (Läs på om detta)
    16-20 är 4 timmar. Hur fick du det till 6 timmar? :)

    https://www.expressen.se/debatt/varfor-skaffar-man-barn-om-man-inte-vill-umgas-med-dem/

    Aha han lekte på dagis...Det är ju det jag skriver om att föräldrarna leker inte med sina barn och det är vetenskapligt bevisad att leka med sina barn speciellt småbarn skapar goda relationer som vuxna. 

    https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/sa-starker-du-relationen-till-dina-barn/
    Se punkt 6 hur viktig lek är 

    Vad gjorde ni tillsammans då? 
    Långa dagar på dagis har vetenskapligt sett negativa effekter. 
    Den dagis du pratar om representerar inte Sverige som helhet. 
    Ja du har rätt tid prioriteras till annat än barnen. Syskon får agera vuxen och ta det ansvaret...det är ju inte så det ska vara. Kanske därför dina barn flydde från dig? :) Studera var kanske bara en ursäkt.

    Det är skillnad på att leka en stund med sina barn och kamratskap du pratar om. 
    Kan du nämna andra saker du kan göra med en 3åring förutom lek? 
    Jag nämnde VID 18 :9 dvs ca 18-21 är vanligt men kanske ännu senare numera pga bostadsbrist m.m.
  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-11 11:53:07 följande:
    Men jag är ingen lekande person, om du läser vad jag skrev, så gjorde vi annat med vår son. Vi var mycket ute i skogen (istället för lekparker) många promenader, där han fick undersöka världen och fick svar på frågor. Han var med både sambon och mig i våra vardagssysslor, hjälpte mig i trädgården (hjälpte och hjälpte men ? ;) ).
    Han älskade att vara ute på stan, så vi var ofta inne i Stockholm och där var det mycket att titta på statyer, fina hus och museum (som han tyckte var roligt), något annat han gillade var att titta på flygplan, så vi var också på både Arlanda och Bromma och tittade på flyg. Fick jag godkänt nu?

    Jag är själv uppvuxen med yrkesarbetande föräldrar, precis som min mamma och hennes mamma. Så hemmafruar det är ingen tradition hos oss.
    Det du skriver om är ju också en variant av lek t.ex skogen men var du närvarande i skogen med honom?
    För barn är det mesta lek om föräldrarna är närvarande på barnets villkor. 
    Är man på en lekplats t.ex och inte ser barnet och istället glor i telefonen hela tiden, ja då är man inte närvarande och det skapar inga goda relationer.

    Seriöst hur kan en 3åring tycka museum är roligt framför en lekpark med gungor rutschkanor eller rita, måla sparka boll m.m.??? 
    Ett museum med närvarande föräldrar kan absolut vara en komplement lek men knappast kan den ersätta det små barn tycker om. 
    Jag tror mest att det var ni vuxna som ville besöka museum eller shoppa på stan men intalade er om att barnet gillar det. Det heter självbedrägeri :)

    Jag har absolut inte pratat om att man ska vara hemmafru.
  • washo
    Mrs Moneybags skrev 2019-04-11 15:27:00 följande:
    Man måste verkligen inte leka barnlekar med sina barn om man inte vill. De flesta barn har kompisar både på förskolan och i bostadsområdet som gärna vill leka den typen av lekar. Lek är utvecklande, men den bästa leken är den fria leken som barnen hittar på själva, tillsammans. 

    Sedan är det ju inte så många år som barn vill leka på det sättet. Du talar mest om små barn, förstår jag, men stora barn vill kanske hellre spela kort eller tv-spel, gå på någon kul utställning eller åka och titta på något tillsammans. 

    Det verkar som om barn = problem för dig? När fick du den uppfattningen och varför? 
    Man måste visst leka med barnen. Det är otroligt viktigt eller förkastar du all vetenskap?? Barnens förebilder är föräldrarna först! Du verkar friskriva dig från det ansvaret och rekommenderar fria lekar. Det är sorgligt.

    Ett barn skapar sina allra första relationer med sina föräldrar och då är det oerhört viktigt att föräldrarna ser, hör barnet och finns för de. Skadas de första relationerna är risken stor att framtida relationer kommer vara destruktiva. 

    Det ser man på vuxna individer idag vars barndom har präglats av att föräldrar inte kunnat uppfylla den rollen. Dessa vuxna är ofta trasiga. 

    Ja jag pratar om småbarn.Trygga barn, när de blir vuxna kommer ha bra relationer med andra som vuxna. 
    Du har nog missförstått mig. Jag pratar om hur föräldrar är, inte om hur barnen är!
  • washo
    Mrs Moneybags skrev 2019-04-11 15:51:48 följande:
    Men ta det lugnt. Tror du på fullt allvar att man måste leka med sina barn? Var har du vetenskapliga bevis för det? En fin relation med sitt barn måste inte baseras på lek, det finns massor av sätt att vara nära och närvarande utan att leka kafferep eller nalle går till doktorn. 

    Du har helt enkelt en extremt negativ bild av barndomen och föräldraskapet. Det får stå för dig. Min bild är diametralt annorlunda. 
    haha vadå ta det lugnt
    Jag är lugn som en filbunke 

    https://www.viforaldrar.se/barn-2-5-ar/5-saker-ditt-barn-behover-fran-dig/
    D
    u verkar inte gilla att läsa men läs gärna hela.
    Speciellt punkt fyra som jag gärna klistrar här till dig  

    4. Att ni har roligt tillsammans

    Malin Broberg: ?Barn- och föräldrarelationen är ömsesidig. Barnet behöver känna att ?du kan njuta av att vara tillsammans med mig och jag njuter av att vara tillsammans med dig?. Och föräldrar ­behöver känna och förstå hur viktiga de är för sina barn. Att de inte är ­utbytbara.


    Att ha roligt med varandra är grunden till det kitt vi har ihop, vi och våra barn. Det handlar inte om stora saker som att gå på ­Liseberg. Det handlar om att hitta ­stunder i vardagen för att till ­exempel leka tittut, läsa en bok, bygga lego eller spela boll på ett ­roligt sätt. Att känna att man är nära, helst en stund varje dag. Att känna att relationen i grunden bygger på glädje över att vara ­tillsammans.


    Goda stunder tillsammans är bra på flera sätt. Till exempel ­minskar det antalet konflikter.?

  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-11 16:39:56 följande:
    Det står inte lek, utan att man skapar en relation och har roligt. sedan tog hon exempel på att det är det lilla som räknas. Inte ett ord att leka, utan har roligt tillsammans. Det kan man ha på många sätt
    Menar du allvar?
    Ser du inte ordet leka? 

    Här får du ett utdrag ur texten maestro :

     till ­exempel leka tittut

  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-11 16:57:03 följande:
    Hon tog exempel på roliga saker som man kan göra, OK, leka tittut, men hon skrev aldrig att man skulle LEKA med barnen, utan att man skulle ha det roligt med barnen.
    herre gud ha roligt med barnen leka umgås gemensamtid ...you name it 
  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-11 16:43:33 följande:
    Ja, en tre-åring kan älska ett museum och även vetenskap. Sonen föredrog att se på tekniska program framför Bollibompa och hans favoritmuseum var det tekniska museet i Stockholm (och han var inte det enda barnet som tyckte om att vara där), Vasamuseet, Naturhistoriska var också två favoriter.
    Då har du väldigt unik 3 åring som älskar museum eller så uppfostrar du honom till lillgammal :) det sistnämnda finns det gott om
  • washo
    sextiotalist skrev 2019-04-12 10:54:47 följande:
    Jag misstänker att de som har ett stort hundintresse har med sina barn på de aktiviteter som rör hundar, hästägare har med sina barn i stallet, motorintresserade tar med sina barn dit.
    Trädgårdsintresserade gräver i jorden med sina barn.
    De som gillar att resa tar sina barn med på resor, de som är kulturintresserade gör sådant med sina barn.
    Det viktigaste är ju att man får en relation med sina barn och gör trevliga (och roliga saker med sina barn).
    Barn kan ju tom tycka det är roligt att sortera tvätt med mamma eller pappa, vika handdukar, plocka ur diskmaskinen, dammsuga etc.
    Föräldrar behöver inte LEKA med sina barn, men de behöver vara med sina barn.
    Allt lek ska vara på barnens villkor!
    Inte på vuxnas villkor!
  • washo
    Mrs Moneybags skrev 2019-04-12 11:09:37 följande:
    Hahaha! Men om man som mamma inte leker med barnet då.... Skrattande

    Då får de leka på sina villkor med någon annan. Vilket av barn 1 och barn 2:s villkor ska gälla...???  

    Du har verkligen snurrat in dig i detta. 
    Då är man en dålig mamma 
Svar på tråden Varför skaffar ni barn?