När du är illa omtyckt av din omgivning
Hej!
Dagligen försöker jag förstå hur människor fungerar i förhoppning om att klara av min omgivning och det fungerar för det mesta men så kommer jag in i en svacka - som just nu - och då blir det så jobbigt att leva.
Så nu ber jag andra människor om hjälp/råd/inblick i vad det är hos mig som får andra människor att vilja skada/undvika mig?
Jag har undrat om jag är fobiskt men det stämmer inte och jag anser inte att jag stämmer in på paranoid heller - skall nu ge en återblick om mitt liv och varför jag ibland inte orkar leva med mig själv.
*Flertalet lärare i grundskolan berättade för mig att jag kommer bli underkänd redan när en termin började - jag fick inte ens chansen till att förbättra mig.
*Flertalet flickvänner genom åren har berättar för mig vilket monster jag är som bara sårar dem och ingen av dessa vill ha kontakt med mig idag.
*Flertalet chefer genom åren har antingen gett mig sämre villkor eller viljat sätta dit mig, alternativt försökt sparka mig.
*Flertalet arbetsgrupper har fryst ut mig eller berätta för mig att jag är ett problem.
*Flertalet människor umgås med mig först för att med tiden skära ner på umgängestiden.
MED DESSA PUNKTER ÄR DET ENKELT ATT DRA SLUTSATSEN ATT JAG ÄR ETT PSYKFALL ANTAR JAG..;
Men från min sida så vet jag idag att i grundskolan så saknade jag stöd för att lyckas och utvecklade en person som skall vara underkänd. Det tog några år men idag är jag uppe på forskarnivå på universitetet - den ända i min familj om 6 personer som pluggat på univeristet. Lärarna hade fel.
Jag har aldrig varit svartsjuk och jag kontrollerar inte och jag reagerar inte känslomässigt. Vad jag däremot kan upplevas som är känslokall och rationell samt självständig. Jag kan också vara övertygande och dominant utan att vara elak och kränkande. Däremot vet jag att min senaste ex upplevde mig som en översittare och arrogant. Något jag försöker jobba med idag - men hur?
När det gäller arbetsplatser så är jag aldrig sjuk, jag jobbar alltid extra och jag gör som jag blir tillsagd. Vad jag däremot kan vara är extremt påläst om lagar och regler och jag är inte rädd för att påtala till en chef om att dem gör fel eller borde tänka om gällande beslut i verksamheten. - Jag har förstått att det inte uppskattas men jag menar ju inget illa?
I personalgrupper och livet i stort så går jag min egna väg och jag faller inte för grupptryck och jag reagerar inte på shitsnack om andra. Jag kan uppleva att om X pratar shit om Y så skall jag liksom hålla med -vilket jag kanske inte gör och då säger jag det. Jag gör samma sak här som mot chefen -säger ifrån till gruppen.
När det gäller vänner så försöker jag hänga på i småprat men oftast gillar jag att prata om livet, resor och framtidsplaner. Men småprat om gymmet eller vad man åt igår intresserar mig inte - kan väl upplevas som inne min egna värld.
ALLT DETTA KOSTAR: Jag har få vänner, vilket är okej. Jag kan upplevas som flörtig och charmig - men har oftast inga relationer med tjejer. Jag blir hela tiden motarbetad av chefer och saknar någon som tror på mig på jobbet. Jag blir aldrig inbjuden till tillställningar och jag är för det mesta allmänt ensam.
Det tär på mig att leva såhär och jag behöver liksom hjälp/råd/stöd för att liksom ändra mig.
Främst skulle jag behöva höra av andra vad det är för människor som ni inte tål? Jag kanske är en av dem; hjälp mig ändra mig.