Byta vänner?

Man ska ghosta folk nu, har jag läst.
Problem solved.

Jag känner precis samma sak kring mina vänner. De jag betraktat som nära och värderat högt känns distanserade och långt borta. 
Till viss del tror jag det har med åldern att göra, är lite över 30 och folk håller sig mycket för sig själva och i sina parförhållanden. Det är mer familj, barn och mindre "häng" av det slaget man hade som yngre. Jag känner också att vissa vänner dömer mig, eller att det finns väldigt lite marginal att uttrycka sig klantigt. Typ, säger jag något oförsiktigt eller generaliserande borde en sann vän antingen kunna ha överseende eller ställa mig mot väggen. Nu känns det snarare som att mina misstag registreras, förblir okommenterade och sedan ventileras hemma med deras partner. Sen drar sig personen undan, eftersom vi blivit för olika. Det är alltså en farhåga jag har, inget jag är säker på. Och jag märker ju att jag själv har samma tendens - vågar inte konfrontera/blir konflikträdd och väljer hellre att sura hemma och tänka att vi blivit för olika.
Tror att just den grejen är farlig - att bestämma sig för att nu är vi för olika, så det finns inget att rädda. Jag tror absolut att det går att rädda eller ändra på om man pratar om saken. MEN - då måste man verkligen prata ut, inte bara vidröra det. 
Har du testat att ta upp saken med dina vänner, det här med att du känner dig dömd?

Jodå, känner absolut igen mig.

Man förändras genom livet, utvecklar sig själv och sidor hos sig själv. Livets faser, händelser och erfarenheter som sätter sina spår..

Själv har jag genomgått såväl destruktiva relationer (sambo och vissa vänner) samt vuxenmobbning; jag gick i terapi, ändrade inställning och slutade låta andra trampa på en.. och nu märker jag att få har svårt att respektera och acceptera mitt ?nya? jag: bland annat att jag säger ifrån tydligare och rakare.

?Nej det där är inte ok - såhär upplever jag? osv..

(Innan det här kunde många bemöta mig lite hur som och allt som oftast blev jag nån slags hobbypsykolog åt vänner och bekantskaper med tuffa bakgrunder.)

Jag tror också att många idag (i synnerhet kvinnor) kanske fäster lite för stor tilltro till sina äktenskap och samborelationer och att de därmed lättare ?släpper taget? om vänner som inte följer en ?given ram?

(Bara mina egna tankar)

..men - när skilsmässan/separationen är ett faktum så vaknar de...

Ja jag gjorde det för många år sen, har inte ångrat mig.

Hahah har hört att det är ett effektivt sätt

Det känns ju så sjukt tråkigt, allt är så ytligt numera:/

Grejen är den att jag suger på att prata om problem med mina vänner, är väl rädd för att det ska bli bråk och sånt pallar jag inte med. Sen har jag ingen som jag är bekväm nog att öppna upp mig för.

Kommer väl sluta med att jag låtsas som inget och att vi sedan tillslut slutar höras vid..

Skönt att du hittat en mer rakare approach till konflikter. Jag skulle behöva exakt samma men jag är för skraj för det haha.

Skummaste är ju att när jag är i ett förhållande så har jag inga problem med att ventilera och säga till om nåt inte är okej, men i mina vänskapsrelationer så är jag tvärtom? Fattar inte varför.

Hur gick du tillväga?

Jag är drygt 30 bytte umgängeskrets när jag gick ut gymnasiet, när jag blev svårt sjuk vid 25 och när jag började plugga för två år sen. Bara en vän har stannat kvar.

Det är inget fel eller dåligt att byta umgänge, man måste inte ha en kompis som man har känt sen dagis. Skaffa nya vänner om du vill eller behåll de du har och komplettera med nya.

Håller med

Jag är likadan, väldigt konflikträdd. Har försökt prata ut med en vän, men då kändes båda så angelägna om att "lösa" det som blivit konstigt mellan oss, att vi inte riktigt vågade gå in på ALLT. Vi hade behövt göra det, för saker ändrades inte, vi ses fortfarande väldigt sällan och när vi gör det är relationen förändrad. En annan aspekt är ju att man kanske helt enkelt växer ifrån varandra och att det inte är så farligt. Kanske hittar man tillbaka eller så hittar man andra. Som du hoppas jag hitta andra, även om jag på intet sätt vill bryta med vännen jag nämnde.