Får jag vara lite nöjd med mig själv just nu?
Jag har haft några extremt tuffa är då näsan knappt varit ovanför ytan. Jag har fixat att vara mamma och fixat att jobba men mig själv har jag struntat i totalt vilket lett till en djup spiral av trötthet och dåliga vanor med mer trötthet, skenande övervikt och mer dåliga vanor som följd.
Men ikväll tog jag fram mina hantlar för första gången på flera år, för att få igång lite cirkulation i ryggen. Sen såg jag ut och det var så fint väder, med solen som kom fram efter regnet. Så jag klev ur mina säckiga soffkläder, bytte om och tog en promenad. Bara 20 minuter men det var den första promenad jag tagit på egen hand utan ett annat mål än att bara gå och njuta av friska luften på över ett år.
Det känns sååå skönt just nu!!! Nu ska jag vända den där spiralen!!!
(Man kan ju inte riktigt erkänna hur illa det är för nära och kära så därför ville jag skriva av mig här.)
