• misu80

    IVF hösten 2019

    Hoppet19 skrev 2019-08-09 14:24:24 följande:
    Tack för dina ord! Det värmer.

    Ja tyckte hon var alldeles för hård, dessutom tog jag ett gravtest på testdagen som var negativt och då borde det väl visat positivt även fast jag slutat med tabletterna någon dag tidigare! Nu hoppas jag att undersökningen på måndag visar på något bra och att dessa blödningar slutar. Vill så gärna få en chans till!
    Ja hon var tveklöst för hård, hon hade kanske en dålig dag men så himla onödigt att säga så iallafall!

    Absolut, det borde ha visat positivt om det hade blivit en graviditet denna gång, så du kan nog vara säker på att det inte har tagit och sen stötts bort.

    Håller tummarna för att dina blödningar slutar snart. Kram
  • misu80
    Limarie skrev 2019-08-09 14:53:51 följande:
    Tack för alla era ord. Hopp om ultraljudet på måndag har jag inte, ärligt talad. Så svårt att se det positiva i det hela och jag är ännu mer irriterad på kliniken då vi redan vid försök 1 ville prova det långa protokollet men de tyckte inte det kan ge någon skillnad. Nu ville vi prova på nr 2 men de tyckte förra gången blev ju ett bra resultat med 5 ägg. Klart, ingen vet hur det kommer bli med det långa och det blir en jobbigare fas. Fram för allt om man utsätter sig för alla biverkningar och den långa behandlingsfasen och puff på bara ett ultraljud så ser man att allt var för givet. Det är svårt att acceptera våra förutsättningar.

    Att det funkar för oss naturligt är osannolikt med tanke på sambons spermier. De skulle nog ändå aldrig kunna befrukta mina ägg naturligt. Och konstigt att inte ett enda ägg befruktades vid ICSI. Idag sa läkaren att mina ägg såg toppen ut och att det ju också finns en manlig faktor och tittade på sambon. Han säger aldrig någonting så snart det är prat om spermierna eller äggdonation. Jag är frustrerad. Ingen kan säga om det är äggen eller spermierna det är fel på. Men jag är nära att vela testa snart en spermadonation eller en insemination med donerade spermier. Varför är det jag, som annars har bra ägg, normal cykel osv som plötsligt ska satsa på äggdonation om vi inte ens vet om det kommer fungera med hans spermier? Problemet är att han inte verkar vara där. I acceptansen att det kan bero på honom. Med hans tidigare fru fick de inte heller barn, men i alla fall två graviditeter som ledde till tidig missfall. Hon fått däremot direkt barn med den nya partnern. Jag vet, det är bara en känsla jag har, men jag tror det är spermiernas "fel" och det är så svårt att prata om det hemma. Han gör allt han kan för att förbättra kvaliteten. Så där är han full engagerad sedan några år tillbaka men det blir inte bättre. 

    Idag är det en sån mörk dag och även om det kommer ser ljusare ut om några dagar så är det svårt att acceptera att man från och med nu inte kommer så mycket längre innan det är dags för ett nytt försök om några månader. 
    Låter som att långa protokollet är ett bra val nästa gång. Hoppas att det blir så. Kan tänka mig att biverkningarna är värre, men ändå. 

    Jag hade god lust att skriva ett långt inlägg om tyngden som läggs på oss kvinnor när det kommer till infertilitet, när sanningen är att männen står för 50 %, precis som oss kvinnor. Men jag hejdade mig, This is not the arena for that. Men jag vill ändå påminna oss kvinnor om att inte bli sänkta och känna att problemet nödvändigtvis ligger hos oss. Det är kombinationen som är utmaningen och vi ska inte bära hundhuvudet för det! 

    Sen är det såklart jättesvårt att prata om såna här svåra saker i förhållandet och att hålla skuld och skam utanför är sjukt svårt. Det kommer lätt indirekt, från båda håll. Det viktigaste är att man gör så gott man kan, och där verkar ni båda göra det ni kan för att bli gravida.

    Ja det är en mörk dag idag, förmodligen imorgon också, men sen vänder det, jag lovar. 
  • misu80

    Nästa vecka har jag tagit semester, ska vara måndag - fredag i Stockholm och verkligen njuta av de sista dagarna innan behandlingen. På fredagkväll, dag 19, börjar jag spraya. Ska höra av mig till kliniken efter 1,5 veckas puffande och kolla om jag är nedreglerad. Hoppas att jag inte behöver spraya mer än 14 dagar innan det är dags för Menopur. Ska ta 412 enheter (kommer inte ihåg vilken enhet man räknar sånt här i Skäms) i 7 dagar, som det ser ut nu. Prel äggplock v.38

    Lite delade känslor, superspännande från äggplock och framåt, men jag är mycket skeptisk till läkemedel, tar aldrig något, inte ens en alvedon. Jag kommer att ha tagit mer läkemedel under de kommande tre veckorna än i hela mitt 39-åriga liv. Känns lite läskigt för jag är lite orolig för biverkningarna.

    Har ni haft biverkningar? Några som har stannat kvar lite längre?

  • misu80
    LillaFågelSvart skrev 2019-08-12 11:18:12 följande:
    Vad roligt! Så spännande att komma igång!

    Jag körde korta protokollet så sprayade inte, men jag är som du när det gäller läkemedel. Tar aldrig något och var otroligt nervös över hur jag skulle må av alla olika läkemedel. Men måste säga att jag mådde över förväntan.

    Blev lite svullen av sprutorna och kände definitivt av det på humöret. Var arg mest hela tiden och var jag inte arg så ville jag gråta. När det sedan var dags för äggplock ordinerade dom diklofenak men det får jag inte ta pga astma, så fick 2 alvedon. Sen lokalbedövning och någon härlig smärtlindring genom armvecket :)

    Mådde bra under äggplocket men blev yr efteråt. Satt dock bara i 30 min, sen mådde jag OK igen. Blev dock tyvärr överstimulerad med supersvullna äggstockar och vätska i buken. Det satt i ganska länge, 1,5 vecka ungefär. 

    OTROLIGT trött under hela processen, säkert en effekt av både anspänning och hormoner. Men rena fysiska besvär klarade jag mig undan ganska bra.

    Hoppas du känner av minimalt med biverkningar! Jag tänker ändå att det i det stora hela är en sådan (förhoppningsvis) kort period i livet man pumpar i sig den här mängden läkemedel.
    Ja det känns väldigt spännande att få komma igång! Härligt att höra att det gick över förväntan för dig, och precis som du säger så är det ju en begränsad tid. Tack för att du delade med dig :)
  • misu80
    Ladythewinter skrev 2019-08-12 20:50:39 följande:

    Hej..

    Jag hoppar gärna in här om det är okej. Vi har precis efter behandling satt in ett litet embryo. (i fredag) och nu denna eviga väntan.

    Fick få ägg och bara två befruktade. tyvärr inget till frysen. Men hoppet finns.

    Jag har barn sen tidigare förhållande och vill nu ha liten med min sambo. Efter utredning visade det sig att han har få och slöa. Fick enbart ut 7 spermier senast. Så på naturlig väg är det kört.

    Just nu är jag så nervös och känner efter alldeles för mkt. Samtidigt ligger jag med världens förkylning..


    Åh så spännande! Håller tummarna för dig Hjärta och sköt om dig med din förkylning.
  • misu80
    Limarie skrev 2019-08-12 21:02:30 följande:

    Uppdatering: 

    Idag var jag på ultraljud igen, dag 10 av sprutorna. Alltså ganska sen ultraljud. Hade 3 bra äggblåsor i fredags och 3 mycket små. De tre små är större men inte 100% mogna men läkaren var övertygad om att hon med en dag extra stimulering kan få 2-3 av de omogna att mogna till. Med ev risk för att 1 av de största övermognar. 

    Så hon tyckte inte vi skulle avbryta och tyckte att jag ändå svarade bra. 

    Känns allt så konstigt. Vi var till 99% inställd på att avbryta nu och plötsligt ska det bli uttag på torsdag. Tänk om det blir minst 5 ägg. Då har vi samma som förra gången och kan hoppas på att nåt blir befruktad denna gång. Om inte då blir man så klart förkrossad men då tror vi inte längre på slumpen. 2 gånger kan man inte ha sån otur att inget befruktas. 

    Men hoppas, hoppas att alla är mogna. 

    Helgen var hemsk. Vi var så ledsna. Har ställt oss i adoptionskön nu. Känns lite skönt ändå. 

    Sedan var det faktiskt riktigt bra med fertilitetscoachen. Många bra tipps. Ni som är intresserade: Kolla fertilitetsyoga på youtube. Ska köra detta nu. Testade igår och det var så skönt. Bra för alla er som ska ha ägguttag och som ruvar. (Inga vetenskapliga bevis för att det hjälper för fertiliteten men det känns skönt i kroppen och själen). 


    Som berg- och dalbana för er! Härligt att höra att ni kör på och jag hoppas verkligen att det går er väg denna gång. 

    Jag kan varmt rekommendera Bettina Raes 28 day Fertility Yoga Course. Så härlig kvinna som också har kämpat med att bli gravid. Hon gjorde kursen utifrån vad hon själv gått igenom, vad som funkade och vad som bara gjorde situationen värre. Hon har ett bra helhetsgrepp. Jag försöker leva cykliskt enligt min menscykel (kolla in Alisa Vittis sida Floliving.com och läs boken Womancode, superviktig info om hur vår kropp fungerar) och jag älskar att Bettina Rae har olika yoga för de fyra olika faserna i cykeln. Jag började med kursen i maj och kör fortfarande hennes yoga regelbundet då det dels lugnar ner känslorna och dels ökar cirkulationen som är så viktig för fertiliteten och en hälsosam graviditet. Den kostar en del, tror det var kring 1500 kr, men det var det värt. Man har kvar inloggningen så man har tillgång till allt material och videos även efter kursen har slutat. Och hon var superfin att mejla med, brydde sig verkligen om hur man kände sig och kom med bra vägledning.
  • misu80
    Limarie skrev 2019-08-14 09:36:25 följande:
    Så intressant. Boken vill jag gärna läsa.

    Imorgon är det dags. Hade önskat det hade redan varit idag. Och känns hemskt att jag inte har berättat till jobbet. Har mycket inbokat imorgon på jobbet och det är 5 personer som kommer hit imorgon på morgonen för att träffa mig. Men jag orkar inte berätta till chefen, kollegor osv.

    Jag får verkligen tänka: hade jag varit riktig sjuk hade jag inte heller kunnat komma.

    Så jag stannar hemma torsdag och fredag. Men vad ska jag ha för nåt? Med migrän stannar man inte hemma 2 dagar (dessutom har jag aldrig haft migrän). Magsjuka i augusti? Konstigt. Förkylning är inte borta på måndag i så fall. Ortopediska skador skulle inte heller försvinna helt tills måndag. Behöver era idéer.
    Ja läs den, alla kvinnor i fertil ålder borde läsa den för att bättre förstå sin kropp och hormoner.

    Så otroligt spännande för er, hoppas att det går toppenbra!

    Jag hade nog kört på förkylning, typ feber och huvudvärk, det kan gå över fort. Men kan inte tänka mig att någon skulle misstänka något ändå, att vara borta två dagar i någon form av sjukdom är knappast ovanligt.

    Stort lycka till imorgon! Kram kram.
  • misu80
    Limarie skrev 2019-08-15 12:37:14 följande:

    Då är vi tillbaka från äggplocket. Tyvärr blev det inte 6 ägg som vi hade hoppats på och som läkaren nästan var säkert att det skulle kunna bli. Det blev 4 ägg istället. Det som var positivt var att sambon spermiogram var bättre denna gången, inte antalet men det fanns 1,4 mil simmare av 4 mil och därmed hade han blivit godkänd för vanlig IVF. Men de vill inte riskera nåt och kör därför ICSI. 

    En av cystorna var fylld med blod, hon frågade om jag hade känd endometrios men det har jag inte. Fått nu antibiotika (det har de som rutin). 

    Den andra blåsan hade inget ägg alls.

    Så 2 ägg mindre. Hur är oddsen då? Det finns knappt nåt hopp i oss. Men läkaren tog direkt upp det där med återförening. Vi ville egentligen inte prata om det utan vänta till beskedet imorgon. Hon ville ha godkännande att de får sätta tillbaka 2 embryoner i fall vi får 2 emrbyoner. Under 5 ägg odlar de aldrig vidare till 5 dagars. 

    Förra gången hade vi 5 fina ägg och de ville de absolut inte sätta in mer än 1 ägg och nu var hon övertygad om att det skulle vara det bästa. Men förra gången fick vi höra om alla risker och varför de inte ville göra det. Lite ironiskt ändå med tanke på att det inte skilja sig så mycket just nu. 

    Jag är så rädd inför imorgon. Det samtalet som ska komma mellan 10-12. Hur ska jag ta emot ett negativt besked? Förra gången bröt jag totalt ihop. Blev liggandes på köksgolvet och skrek och grät, kände mig så hjälplöst och kände inte igen mig. Vad var det som hände med mig? Imorgon har jag också sjukskrivit mig. Vi har bestämt att åka till vår favoritplats vid havet och plocka björnbär. Där kan vi gråta och vara ifred från allt. 

    Jag som brukar vara positiv som nu har tappat hoppet. Jag längtar efter en tid där sinnet kan vara i fred, kan vara lycklig och hitta harmoni. Det är det jag nästan längtar mer efter än ett barn, just nu i alla fall. 


    Jag håller verkligen tummarna för er, att allt ska gå vägen, att guldägget är med denna gång.

    Jag förstår EXAKT vad du menar om att nästan längta mer efter harmoni än ett barn, har själv varit där många gånger. Det gör så ont! Vill bara ge upp för smärtan är outhärdlig... Men så vänder det, livet (hoppet) återvänder en liten, liten bit i taget. Hoppet är det sista som överger en, det känner man när man har gått igenom det svåra (men kanske inte när man befinner sig mitt i stormen) HjärtaStyrkekram
  • misu80
    LLW skrev 2019-08-15 22:14:25 följande:
    Haha jag har också haft en snygg gynekolog/läkare. Så jobbigt när man ligger där i stolen och ens partner sitter bredvid medan en annan man gräver runt mellan ens ben! Skapligt obekväma situationer man hamnar i, hahaha!

    Vi fick svar idag.. dom har beslutat att inte ge oss ett försök till. Anledningen är att vi fått sammanlagt 4 återföringar, så trots att första blev ett sånt fiasko tycker dom att vi fått tillräckligt med hjälp.

    Jag var rätt förberedd men tycker det är tråkigt att läkaren gav oss falska förhoppningar förra veckan. Hon sa liksom att vi med stor sannolikhet kommer få ett försök till, att hon inte såg varför det inte skulle bli så.

    Så det är trist. Men nu lämnar vi RMC bakom oss. Känns konstigt att vi aldrig mer kommer åka dit igen.. ett år sen första besöket där. Två år sen jag ringde och startade utredningen. Fy fan vad tiden bara går.. På måndag ska vi till Falun för startmöte. Det känns bra. Längtar efter att få sätta igång!
    Vill INTE ha en snygg man som gräver runt där nere, helst inte en man överhuvudtaget, men det lär jag inte slippa. Känns så utelämnad när jag ligger där, avskyr det men lyckas iallafall avlägsna mig mentalt och det är skönt. Är någon helt annan stans, haha! Jag har inte gjort IVF förut, men har haft cellförändringar på livmodertappen och i samband med det blev det många gynbesök med manliga läkare. Huuuu.

    Så tråkigt att höra att ni inte fick några fler försök bekostade, extra jobbigt med falska förhoppningar. Skönt att du har en positiv inställning till fortsatt process och jag hoppas att Falun ger er bra resultat :)
  • misu80
    nilssonska skrev 2019-08-16 03:21:27 följande:

    Hej!

    Hoppar in här, fint att få följa er!

    Jag är mitt uppe i ett syskonförsök, stora killen blev till på 4:e IVF:en. Långa protokollet var det som fungerade sist så kör samma nu. Ultraljud igår visade 16 folliklar så håller tummarna för att slippa överstimulering den här gången för det har jag varit inlagd för tre gånger tidigare. Äggplock på måndag.


    Kul att du hänger med, välkommen!

    Åh så spännande! Hoppas att långa fungerar lika bra denna gång. Jag börjar med långa på fredag nästa vecka. Helt ny upplevelse för mig då jag aldrig har gjort IVF förut. 

    Stort lycka till :)
Svar på tråden IVF hösten 2019