Forum Relationsproblem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • ÄR allting mitt fel? Jag börjar tappa hoppet om allt

    Tis 13 aug 09:08 Läst 0 gånger Totalt 86 svar
    Anonym (orkar inte mer)
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:08

    Hjälp mig att se snälla, jag känner mig förvirrad med viss del självhat.

    Min sambo vill inte prata känslor eller om våra problem, att jag vill prata leder bara till att han blir jättearg, börjar skrika och är inte det minsta lösningsfokuserad. Han har inget hopp om oss; vi bara bråkar och separation är det bästa.Han kan säga rätt så drastiska saker, som att jag inte är värd något, att jag är ett psykfall, att allting är mitt fel.

    Hans respnemang är att jag pressar honom på känslor. Jag börjar gråta lätt med honom (första ggn någonsin i en relation) känner mig så frustrerad o ledsen o det gör honom ännu argare.

    Grundproblemet är att vi inte har någon närhet o att han plötsligt kan bli kall hela kvällen för att jag exempelvis fyllt tvättmaskinen för mycket eller "segat" lite innsn jag duschst för kvällen. Jag är så utsvulten på närhet att den här kylan känns extra hård. På vardagarna vill jag att han sover där.uppe för han har sömnproblem o vår son väcker honom.annars, så.väl på helgen när vi sover ihop är det tungt att han är kall o.vänder sig utan minsta närhet eller ömhet.

    Exempel, i fredags kväll blev han arg för att jag var trött (städat huset inför kalas) och satt i sängen en stund innan jag duschade, han la sig på sin sida o delade inte ett ord hela kvällen. Lördag till söndag samma sak, han sov till 17 för han var trött, jag städade efter kalaset, handlade, lagade mat o slutet av matlagningen gav jag honom sonen. Han var så kall mot mig resten av kvällen (vet inte vrf eller vad jag gjort), i ren försvar stängde jag mig o va kall. Vi la oss, samma sak här, han lägger sig som.om jag inte finns. Jag frågar varför är du kall? Snälla kan du hålla om mig känner mig ensam..han.säget att han inte vet vad han ska göra och bråket är igåbg, han lägger sig i vardagsrummet jag ber honom lägga sig i sängen. Dagen efter kommer jag hem omkring 12 o försöker prata om allt o hitta en lösning. Han blir såååå arg, vill inte prata, jag pressar honom känslomässigt säger han. Jag vill verkligen bara hitta en lösning, om vad som gör honom kall, om vad han kan göra o vad jag kan ändra på. Han skriker, han vill inte leva med mig, han vill ha en paus, han ska flytta, kollar lgh, jag gråter och blir också ursinnig.

    Till slut ber jag om ursäkt säger att jag inte ska pressa honom . Frågar sent på kvällen om han menat allt han sagt, svaret är nej.

    Jag är förstörd, är allting mitt fel? Kan han verkligen älska mig?

  • Anonym (sara)
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:17 #1

    Han kör ju med klassisk psykisk misshandel mot dig och får dig att känna att allt är ditt fel.

    Jag skulle lämnat en sån idiot genast. Du förtjänar att behandlas med omtanke och respekt. 

  • Anonym (Louis­e)
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:28 #2

    Är du samma person som skrivit tråden om att din kille kör silent treatment mot dig och barnen? Samt inte gör något hemma?

    Oavsett; lämna TS! Han kör psykisk misshandel mot dig. Han psykar dig rejält. Lämna innan han knäckt dig och barnen totalt!

    Du kan inte ändra honom.

  • Anonym (orkar inte mer) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:30 #3
    Anonym (sara) skrev 2019-08-13 09:17:28 följande:

    Han kör ju med klassisk psykisk misshandel mot dig och får dig att känna att allt är ditt fel.

    Jag skulle lämnat en sån idiot genast. Du förtjänar att behandlas med omtanke och respekt. 


    Tycker du verkligen det? Men jag pressar ju honom att prata om känslor vilket han inte vill.. det värsta är när vi bråkar o jag frågar "men vill du va med mig eller inte" så svarar han inte, jag tänker inte svara på det säger han.

    Jag försöker tänka att han har problem med att prata om känslor o jag gör det svårt för att jag går på o vill reda ut o prata. han kan efter ett tag vända o vara jättegullig, motsatsen... vad ska jag göra, jag har en dotter sedan innan o vi har ett barn ihop.
  • Anonym (...)
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:33 #4 +1

    Instämmer med övriga. Detta är ren psykisk misshandel och han njuter av sin makt över dig. Han hotar och det funkar, du känner dig liten och svag. Jättebra om han flyttar, det är det enda rätta. Och du bör bygga upp ditt självförtroende i terapi och genom att leva utan en man tills att du är stark nog att välja en bra, dvs snäll och kärleksfull, man.

  • Anonym (Båda sidor)
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:43 #5 -2

    Jag tror att ni som individer är två bra personer men tillsammans blir ni en farlig kombination.

    Ni ser inte varandras behov eller struntar i dom och går över varandras gränser hela tiden och för minsta lilla.

    Det hade varit jätte bra om ni båda kom till samma beslut. Kanske faktiskt provade på att separera. Ni lever ju redan separerade liv hemma. Ni har varandra kvar för att det är jobbigt att bryta upp. Det är sårande och ni har båda investerat så mycket i denna relationen.

    Fokusera istället på vad du skulle VINNA om ni delar på er?

  • Anonym (Louis­e)
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:54 #6 +1

    TS, ring till en kvinnojour. De kommer att känna igen allt du berättar om och kan stötta och råda dig.

    Vet inte var du bor men i Stockholm är telefonnumret 08 644 0920 till Alla Kvinnors Hus. Ring idag!

    Att du vill prata känslor är verkligen inte konstigt. Det gör och bör man göra i alla förhållanden. Att du vill prata om hur ni har det och hur han beter sig är inte konstigt utan vuxet och normalt.

    Han har såklart inte lust med det. Han vill inte stå till svars för hur han beter sig.

    Det är helt sjuka grejer han blir sur för och psykar dig för.

  • Anonym (orkar inte mer) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 13 aug 09:59 #7
    Anonym (Louise) skrev 2019-08-13 09:54:12 följande:

    TS, ring till en kvinnojour. De kommer att känna igen allt du berättar om och kan stötta och råda dig.

    Vet inte var du bor men i Stockholm är telefonnumret 08 644 0920 till Alla Kvinnors Hus. Ring idag!

    Att du vill prata känslor är verkligen inte konstigt. Det gör och bör man göra i alla förhållanden. Att du vill prata om hur ni har det och hur han beter sig är inte konstigt utan vuxet och normalt.

    Han har såklart inte lust med det. Han vill inte stå till svars för hur han beter sig.

    Det är helt sjuka grejer han blir sur för och psykar dig för.


    Men om jag bara backade gav honom tid att sluta va kall? ....

    istället för att vilja prata om det?... nu har han tagit antidepp för han mår så dåligt av detta säger han
  • Tis 13 aug 10:03 #8
    Anonym (orkar inte mer) skrev 2019-08-13 09:30:27 följande:
    Tycker du verkligen det? Men jag pressar ju honom att prata om känslor vilket han inte vill.. det värsta är när vi bråkar o jag frågar "men vill du va med mig eller inte" så svarar han inte, jag tänker inte svara på det säger han.

    Jag försöker tänka att han har problem med att prata om känslor o jag gör det svårt för att jag går på o vill reda ut o prata. han kan efter ett tag vända o vara jättegullig, motsatsen... vad ska jag göra, jag har en dotter sedan innan o vi har ett barn ihop.
    Naturligtvis är det psykisk misshandel. Den har ju även lyckats eftersom du blir förvånad och tänker att det är ditt fel.

    Du hade ju inte behövt pressa honom att prata om känslor om ni hade en bra och givande relation.

    Du måste byta fokus. Det handlar inte om vems fel det är för det är helt oväsentligt. Det väsentliga är om du mår bra av relationen, om du känner dig lycklig med honom osv. Gör du inte det så ska du inte stanna med honom. Närhet och kärlek ska man inte tigga och be om, det ger man och vill man ge om man älskar någon. 

    Ta dig ur det här innan det går för långt och du har tappat dig själv helt.
  • Anonym (Båda sidor)
    Visa endast
    Tis 13 aug 10:06 #9 -1
    Anonym (orkar inte mer) skrev 2019-08-13 09:59:05 följande:

    Men om jag bara backade gav honom tid att sluta va kall? ....

    istället för att vilja prata om det?... nu har han tagit antidepp för han mår så dåligt av detta säger han


    Ni mår säkert dåligt av detta båda två. Jag känner igen det så väl i både mig själv och honom. Jag har varit på båda sidorna. Kan även tillägga att jag varit tillsammans med en psykopat i många år. Jag försökte ta mig därifrån men lyckades inte. HAN är den som hotar med att bryta upp. Han har sömnproblem. Han tar antidepp. Han har ju fått dom av en läkare?! Då har han ju vågat prata för att fö recept.

    Nu kanske kunde se er efter nya vägar att kommunicera? Har ni pratat om terapi tillsammans? Boka en akutsession. Finns även online.

    Trots att jag levt med en psykopat, blivit misshandlad, nedtryckt osv så vet jag att det faktiskt är väldigt få personer som är riktigt onda. De flesta provocerad av fel miljö och begår onda handlingar.
  • Anonym (Louis­e)
    Visa endast
    Tis 13 aug 10:14 #10 +1
    Anonym (Båda sidor) skrev 2019-08-13 10:06:16 följande:

    Ni mår säkert dåligt av detta båda två. Jag känner igen det så väl i både mig själv och honom. Jag har varit på båda sidorna. Kan även tillägga att jag varit tillsammans med en psykopat i många år. Jag försökte ta mig därifrån men lyckades inte. HAN är den som hotar med att bryta upp. Han har sömnproblem. Han tar antidepp. Han har ju fått dom av en läkare?! Då har han ju vågat prata för att fö recept.

    Nu kanske kunde se er efter nya vägar att kommunicera? Har ni pratat om terapi tillsammans? Boka en akutsession. Finns även online.

    Trots att jag levt med en psykopat, blivit misshandlad, nedtryckt osv så vet jag att det faktiskt är väldigt få personer som är riktigt onda. De flesta provocerad av fel miljö och begår onda handlingar.


    Antingen är du rejält hjärntvättad eller så vill du jävlas med TS. Oavsett är det taskigt att du skriver så till en människa i nöd.

    Det sista stycket bara skriker victim blaming. Det är så kvinnomisshandlare resonerar: om inte hon gjort si eller så hade jag inte behövt slå henne. Det är hon som provocerar mig till att misshandla henne. Osv i all oändlighet.

    Var finns hans ansvar? Det är få killar som har det så bra som han. TS sköter hemmet och barnen. Han får tom sova på övervåningen så han ska få sova ostört på natten. (TS sömn då...?) Varför beter han sig inte vuxet? Varför psyka istället för att säga: jag önskar ha det si och så.

    Hoppas att du ska finna bra relationer i framtiden, Båda sidor.
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll