• Anonym (Kluven24)

    Inte skaffa ett till barn eftersom andra inte tycker de..?

    Jag är så kluven och behöver hjälp!

    Jag är 28 år och har 3 barn i åldrar 8,5 och 3 och bor tillsammans med barnens far.

    Jag kan inte släppa tanken på ytterligare ett barn..och jag vet att min sambo också är i dom tankarna. Vad är då problemet?

    Jo jag orkar inte höra vad alla andra tycker om saken!! Familj och arbetskamrater som redan tycker att jag har så otroligt många barn.

    Mina föräldrar och svärmor kan inte sluta säga exempelvis " ...för ni ska väl inte skaffa några fler??" " du har de nog som de är du få inte för dig att skaffa fler"

    Samma med arbetskamrater och CHEFER(!?) Som också tycker att de räcker. Som att de skulle vara deras sak att bestämma?

    Jag vet att jag inte borde lyssna men jag orkar inte heller ta det om jag nu skulle skaffa ett till barn..

    Jag vill så gärna men så mycket pekar emot..vad ska jag göra!?

  • Svar på tråden Inte skaffa ett till barn eftersom andra inte tycker de..?
  • Anonym (Lisa)

    Vad är det som pekar emot? Mer än kommentarer?

  • Anonym (Kluven24)

    Det jag har som går emot är

    -halvkrass ekonomi

    - har en sjukdom som heter addisons sjukdom (äter kortison 3 ggr dagligen mot kortisolsvikt) ibland orkar inte kroppen nånting och inläggning på sjukhus vid magsjuka m.m.

    - en sambo som sällan är hemma, och är han hemma hjälps det inte till något märkvärdigt.

    - inget körkort

    - var sjukskriven för utmattningsdepression 4 månader förra året.

    Jag känner att allt pekar emot. Men jag ÄLSKAR verkligen barn, mina barn ! Jag älskar allt stim och stoj som hör till och jag älskar att se dom växa och lära dom saker och se hur dom blir som personer.

    Men orkar man bebistiden? Med 3 barn som kommer bli avundsjuka? Och diverse föräldrar och svärföräldrar som ska säga vad va de jag sa att du inte skulle skaffat en till?

    För de är den nivån de ligger på typ " tänker inte hjälpa till, du får känna på nu vad du ställt till med" attityden...

  • Anonym (........)
    Anonym (Kluven24) skrev 2019-08-18 10:25:26 följande:

    Det jag har som går emot är

    -halvkrass ekonomi

    - har en sjukdom som heter addisons sjukdom (äter kortison 3 ggr dagligen mot kortisolsvikt) ibland orkar inte kroppen nånting och inläggning på sjukhus vid magsjuka m.m.

    - en sambo som sällan är hemma, och är han hemma hjälps det inte till något märkvärdigt.

    - inget körkort

    - var sjukskriven för utmattningsdepression 4 månader förra året.

    Jag känner att allt pekar emot. Men jag ÄLSKAR verkligen barn, mina barn ! Jag älskar allt stim och stoj som hör till och jag älskar att se dom växa och lära dom saker och se hur dom blir som personer.

    Men orkar man bebistiden? Med 3 barn som kommer bli avundsjuka? Och diverse föräldrar och svärföräldrar som ska säga vad va de jag sa att du inte skulle skaffat en till?

    För de är den nivån de ligger på typ " tänker inte hjälpa till, du får känna på nu vad du ställt till med" attityden...


    Ärligt talar håller jag med "nej-sägarna". I slutändan är det såklart upp till er, men det låter allt annat än optimalt att ha fyra barn i er sits.
  • Anonym (Lena)
    Anonym (Kluven24) skrev 2019-08-18 10:25:26 följande:

    Det jag har som går emot är

    -halvkrass ekonomi

    - har en sjukdom som heter addisons sjukdom (äter kortison 3 ggr dagligen mot kortisolsvikt) ibland orkar inte kroppen nånting och inläggning på sjukhus vid magsjuka m.m.

    - en sambo som sällan är hemma, och är han hemma hjälps det inte till något märkvärdigt.

    - inget körkort

    - var sjukskriven för utmattningsdepression 4 månader förra året.

    Jag känner att allt pekar emot. Men jag ÄLSKAR verkligen barn, mina barn ! Jag älskar allt stim och stoj som hör till och jag älskar att se dom växa och lära dom saker och se hur dom blir som personer.

    Men orkar man bebistiden? Med 3 barn som kommer bli avundsjuka? Och diverse föräldrar och svärföräldrar som ska säga vad va de jag sa att du inte skulle skaffat en till?

    För de är den nivån de ligger på typ " tänker inte hjälpa till, du får känna på nu vad du ställt till med" attityden...


    Då har dom fog för det dom säger, tycker jag. Varför inte prioritera de barn du redan skaffat istället för att skaffa fler?
  • Anonym (I)

    Det är bara att skaffa ändå och förbereda sig mentalt på kommentarerna som kommer och då skita fullständigt i det. Finns inget annat att göra, bortsett från att avstå fler barn och det bör ni definitivt inte göra om ni vill och kan ha fler.

    Jag förstår dig dock. Har ?bara? ett (levande) barn nu som är några veckor gammal och planerar att börja försöka få till tvåan om ca. ett halvår. Vet att många kommer reagera med att det är för tidigt, mamma har redan reagerat när hon hörde om de planerna. Vill dessutom ha minst 4 barn, gärna fler, och det vet jag redan nu att många kommer reagera på. Vissa har tidigare uttryck sig negativt om de som skaffar många barn och vissa har sagt att de tycker 3 kan vara ok men fler än det är överdrivet, alldeles för många och något de skulle avråda sina egna barn från om de i framtiden fick sådana idéer. Men men. Det är mitt liv, mina val och min familj. Andra har ingen talan i det och jag tänker inte anpassa mitt liv och mina val efter vad de tycker och tänker mer. Det har jag gjort tidigare och det gick åt helvete. Maken till mer deprimerad tjej fick man leta efter. Att folk ens uttrycker sina åsikter på det sättet är helt otroligt. Precis som om de skulle ha nån sorts rätt att lägga sig i, eller som att de antar att man är intresserad av deras åsikter. Ser det bara som ohyfsat och som att de har för höga tankar om sig själva. Nej, antingen får de acceptera mina val eller så får de dra åt helvete helt enkelt. Lite hårt uttryckt kanske men precis så är det.

  • Ess
    Anonym (Kluven24) skrev 2019-08-18 10:25:26 följande:

    Det jag har som går emot är

    -halvkrass ekonomi

    - har en sjukdom som heter addisons sjukdom (äter kortison 3 ggr dagligen mot kortisolsvikt) ibland orkar inte kroppen nånting och inläggning på sjukhus vid magsjuka m.m.

    - en sambo som sällan är hemma, och är han hemma hjälps det inte till något märkvärdigt.

    - inget körkort

    - var sjukskriven för utmattningsdepression 4 månader förra året.

    Jag känner att allt pekar emot. Men jag ÄLSKAR verkligen barn, mina barn ! Jag älskar allt stim och stoj som hör till och jag älskar att se dom växa och lära dom saker och se hur dom blir som personer.

    Men orkar man bebistiden? Med 3 barn som kommer bli avundsjuka? Och diverse föräldrar och svärföräldrar som ska säga vad va de jag sa att du inte skulle skaffat en till?

    För de är den nivån de ligger på typ " tänker inte hjälpa till, du får känna på nu vad du ställt till med" attityden...


    Gläd dig åt de tre barn du har, du har faktiskt rätt mycket som pekar emot att skaffa ytterligare ett.
    Sedan har ju dina närmsta släktingar klart sagt att de inte kommer ställa upp, så räkna med att de menar det och du kommer få lösa allt själv även om det krisar. Ställer inte din man upp och tar sin del av arbetet hemma och med barnen så kommer det ju bli soc som får rycka in och ta barnen när du hamnar på sjukhus.
  • Anonym (Ställa upp)
    Anonym (Kluven24) skrev 2019-08-18 10:25:26 följande:

    Det jag har som går emot är

    -halvkrass ekonomi

    - har en sjukdom som heter addisons sjukdom (äter kortison 3 ggr dagligen mot kortisolsvikt) ibland orkar inte kroppen nånting och inläggning på sjukhus vid magsjuka m.m.

    - en sambo som sällan är hemma, och är han hemma hjälps det inte till något märkvärdigt.

    - inget körkort

    - var sjukskriven för utmattningsdepression 4 månader förra året.

    Jag känner att allt pekar emot. Men jag ÄLSKAR verkligen barn, mina barn ! Jag älskar allt stim och stoj som hör till och jag älskar att se dom växa och lära dom saker och se hur dom blir som personer.

    Men orkar man bebistiden? Med 3 barn som kommer bli avundsjuka? Och diverse föräldrar och svärföräldrar som ska säga vad va de jag sa att du inte skulle skaffat en till?

    För de är den nivån de ligger på typ " tänker inte hjälpa till, du får känna på nu vad du ställt till med" attityden...


    Det är absolut upp till er. Ingen annan bestämmer men vad är mest rättvist mot era barn och er som familj?

    Brukar mormor morfar/farmor farfar få ställa upp mycket med barnvakt och stöttning för er för att underlätta/avlasta/ekonomiskt? För i så fall kan jag kan förstå varför dom uttrycker sig som dom gör.

    Kommer du och din sambo orka? Om ni redan har det så jobbigt ?

    Bara för att ni inte skaffar barn nu så betyder ju inte det att ni inte kommer göra det om 6-7 år när saker och ting är lättare.

    Vi är 5 syskon.

    40år

    37år

    31år

    29år

    18år

    Våra föräldrar har absolut orkat med alla oss barn både fysiskt och psykiskt även fast dom båda var 43år respektive 45år när lillasyster kom. Sena nätter/tidiga morgnar, fotbollsmatcher, kompisar som sov över, gröna Lund, badhus etc.

    Men kommer ni orka göra det med/för era barn ?
  • Anonym (Ställa upp)
    Anonym (Ställa upp) skrev 2019-08-18 10:35:07 följande:

    Det är absolut upp till er. Ingen annan bestämmer men vad är mest rättvist mot era barn och er som familj?

    Brukar mormor morfar/farmor farfar få ställa upp mycket med barnvakt och stöttning för er för att underlätta/avlasta/ekonomiskt? För i så fall kan jag kan förstå varför dom uttrycker sig som dom gör.

    Kommer du och din sambo orka? Om ni redan har det så jobbigt ?

    Bara för att ni inte skaffar barn nu så betyder ju inte det att ni inte kommer göra det om 6-7 år när saker och ting är lättare.

    Vi är 5 syskon.

    40år

    37år

    31år

    29år

    18år

    Våra föräldrar har absolut orkat med alla oss barn både fysiskt och psykiskt även fast dom båda var 43år respektive 45år när lillasyster kom. Sena nätter/tidiga morgnar, fotbollsmatcher, kompisar som sov över, gröna Lund, badhus etc.

    Men kommer ni orka göra det med/för era barn ?


    Och utlåtandet för era föräldrar angående hjälp... det är ju inte deras skyldighet att ställa upp för er. Tar man valet att sätta ett eller flera barn till världen så har man en skyldighet att orka och kunna försörja dem.

    Det är era barn.
  • Anonym (Lena)
    Anonym (Kluven24) skrev 2019-08-18 10:25:26 följande:

    Det jag har som går emot är

    -halvkrass ekonomi

    - har en sjukdom som heter addisons sjukdom (äter kortison 3 ggr dagligen mot kortisolsvikt) ibland orkar inte kroppen nånting och inläggning på sjukhus vid magsjuka m.m.

    - en sambo som sällan är hemma, och är han hemma hjälps det inte till något märkvärdigt.

    - inget körkort

    - var sjukskriven för utmattningsdepression 4 månader förra året.

    Jag känner att allt pekar emot. Men jag ÄLSKAR verkligen barn, mina barn ! Jag älskar allt stim och stoj som hör till och jag älskar att se dom växa och lära dom saker och se hur dom blir som personer.

    Men orkar man bebistiden? Med 3 barn som kommer bli avundsjuka? Och diverse föräldrar och svärföräldrar som ska säga vad va de jag sa att du inte skulle skaffat en till?

    För de är den nivån de ligger på typ " tänker inte hjälpa till, du får känna på nu vad du ställt till med" attityden...


    Ja, de känner kanske att du ar dom för givet, de känner att de måste hjälpa till.
Svar på tråden Inte skaffa ett till barn eftersom andra inte tycker de..?