Jag känner mig osäker på min sambo
Vi träffades för 2 1/2 hår sedan i maj. Jag blev kär direkt, fast ingen ville från början inleda en relation. Det är 15 års åldersskillnad mellan oss. Vi fortsatte att umgås hela sommaren och i augusti så frågade han om vi inte skulle bli ett par på riktigt. Jag höll med. Vi var särbo fram till februari i år, då han stod arbetslös utan pengar och ville att vi skulle bo ihop. Han hyrde ut sin lägenhet möblerad i andra hand och flyttade in. Han söker jobb, åker på intervju men blir snuvad på jobben i sista gallringen. Han har efter två års jobbsökande inte fått jobb. Förutom i somras då han fick ett jobb som gav bra betalt. Efter att han rökte gräs och jobbade, vilket fick honom att fuska med arbetsuppgifterna så blev han av med jobbet. Han fick en bra lön, men ville inte betal en del av hyra eller mat, utan tyckte att han skulle spara pengarna. När vi flyttade ihop tog han bort mig i sin facebookstatus, dolde sina relationsuppgifter. Han hälsar aldrig på sina kompisar och inga kompisar kommer och hälsar på oss. Han säger att han inte har någon han vill umgås med. Jag jobbar och varje gång jag kommer hem från jobbet så ligger han i soffan med sin dator. Han kan alla mina lösenord till min mobil och dator, jag har inga hemligheter. Han ger aldrig lösenord till sin dator eller mobil. Jag betalar allt, hyra, mat och ett tag köpte jag kläder åt honom. Men nu börjar jag tappa lusten att vara den som står för allt. Han säger att han älskar mig, att han vill leva med mig, att allt är bra nu. Han pratar aldrig om någon framtid, inga gemensamma framtidsplaner. När jag frågar honom om framtiden så säger han att han inte vet. Han är snäll, han är go och underbar att vara med, men jag börjar ha svårt att ge, jag behöver mer tillbaka. Är jag en person som aldrig blir nöjd? Begär jag något orimligt?
