Ni som har barn vv, känner ni att ni missar mycket i barnens liv?

Som rubriken lyder, det var nog bättre svenska haha

Nej. Jag missade lika mycket innan och var konstant ledsen, besviken, arg på min exman. Nu är jag oftast en glad person och orkar vara en bra mamma.

Svårt när de är små och det händer så mycket
i deras liv. Har två barn - en på halvtid sedan hon var tre och
en sedan han var nio. 
Sörjer den tid jag missat
Halva deras barndom har jag ju vart borta från dem.
Men - vi har det riktigt bra som det är nu. 

Det är blandat. Det är klart jag gör, värst känns det vid högtider när det blir så tydligt, tex att barnen inte är med mig på julafton.

Men inser samtidigt att jag en lyckligare person nu, "mig själv" och inte mår dåligt. Kan uppskatta tiden med dem mer nu och när de är hos mig så tar jag vara på det (efter förmåga och dagsform). Innan på heltid var man inte närvarande på samma sätt.

Kan sakna nattningsritualen och bara ha dem hemma på kvällen fast de sover. Men ska inte sticka under en stol med att det också är underbart med egentid ibland ;)

Var väl det värsta .... att inte kunna natta sina barn varje kväll.
Fy faan - men det funkar till slut

Ja, jag är jätteledsen över att missa halva deras liv. Jag insåg nog inte vilken stor grej det är innan, för det var sådan stor fokus på äktenskapet och att försöka få det att funka. Hade jag inte känt att jag gjort allt så hade jag nog ångrat mig enormt. Det är inget specifikt jag tycker mig missa, utan skulle bara så mycket hellre ha min familj runt mig varje dag.

Det är en liten sorg och oro att inte finnas hos sina barn.Men jag måste bara acceptera detta.