Anonym (Ts) skrev 2019-10-18 13:26:07 följande:
Vad tycker ni åldersgränsen för IVF bör vara?
Jag och min man är strax över 30 och nu när vi har försökt få barn i över ett år känns det stressande att veta att vi har mindre än 10 år på att kunna få hjälp med IVF ifall det behövs, så jag är glad att man kan få chanser senare utomlands om det skulle behövas...
Men frågan är när för sent är för sent? Ska folk verkligen få välja det helt själva, när det ju handlar om barnets liv också? Jag har nog lite tyckt det innan, men när man läser att föräldrar som är 75 och 80 år får barn via ivf så känns det inte ok, vad tycker ni andra?
Om jag går bara till mig själv som fick barn vid 30 och 34 och idag är 46, skilde mig och träffade ny partner vid 40, så tänkte jag direkt när barnfrågan kom på tal. Jag orkar inte! Goda anledningar:
1. Fysiskt. Kroppen utsätts för en enorm påfrestning vid graviditet, med förstorat hjärta, hormoner åt alla håll. Det jag lyckats återställa efter de första barnen, skulle aldrig återställas igen. Hudens spänst ...I say no more.
2. Den psykiska påfrestningen. Man må vara mer erfaren som flerbarnsmamma och kan sålla problem. Men - du kommer inte undan sömnlösheten, dagisförkylningarna som kan pågå 2 år utan avbrott. Därtill fördela vem som är tröttast mellan parterna och ska ta alla plikter.
3. Klimakteriet. För den som lyckas få barn efter 40 väntar klimakteriet, det är jobbigt i sig med hormoner och allt (tro mig) och att då ha ett tungt ansvar som småbarnsförälder, det skulle jag aldrig orka med.
4. Risk för egna sjukdomar hos sig själv eller partnern att hantera, samtidigt som man har barn att ta hand om.
Jag har respekt för de som vill ha IVF efter 40 men jag anser att det i a f finns en rimlig anledning till att kroppen trappar ner möjligheterna till befruktning och att den är som bäst i 20-årsåldern. Ork och återhämtning helt enkelt.
Tyvärr tillhörde jag själv dom- därav att jag hann bli så gammal innan jag fick barn.