• Anonym (:))

    Ett leende... och oj!

    Jag har varit singel i två år. Självvalt, har velat fokusera på mig själv och barnen efter en lång relation som bara var som tjock grå lera. Jag tittar inte ens efter män, har helt lagt ned den biten.

    Men......... Idag träffade jag en fd kollega i ett jobbsammanhang. Han är en trevlig person men jag har aldrig varit attraherad av honom. Men när vi sa hej då höll han i min hand en gnutta för länge och log och såg mig i ögonen. Oj jösses. Jag tror jorden försvann under fötterna. Plötsligt är jag en fnissande 15-åring igen.

    Jag har ingen aning om vad som hände eller vad som kommer att hända men jag har bara en sån underbar känsla just nu. Är det fler som plötsligt blivit helt överraskade av en person som funnits länge i era liv?

  • Svar på tråden Ett leende... och oj!
  • Anonym (:))
    IceKitten skrev 2019-10-23 20:55:53 följande:

    Ville bara säga att jag tycker det låter underbart och du förtjänar det <3


    Tack! :) Det är härligt att efter så lång tid känna att man kan känna något. Även om det inte blir mer än den där blicken är jag glad för den.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (:)) skrev 2019-10-23 21:30:17 följande:
    Tack! :) Det är härligt att efter så lång tid känna att man kan känna något. Även om det inte blir mer än den där blicken är jag glad för den.
    Du har kanske bearbetat ditt tidigare förhållande klart, och är nu mottaglig för en ny förälskelse?
  • Rosebud

    Jo, hon kom på nåt vis för nära en dag. Blicken stannade kvar och vips var det klippt. Vet inte exakt vad det var. Båda var väl öppna och tillgängliga mentalt antar jag?

    Det är bara att acceptera och kapitulera!

  • Anonym (Ja)

    Ja, vi var lumparpolare (jag ensam tjej på regementet). Minns inte varför vi var kvar nästan själva, vakttjänst eller någon viktig reparation på stridsvagnen antagligen. Jag satt och ritade sent på kvällen och han kom bort för att kolla, lutade sig över min axel och när jag tittade upp så fick jag bara världens fjärilar. Hade alltid tyckt att han var en fantastisk person men det hade aldrig funnits något intresse/attraktion. Men efter den kvällen var jag upp över öronen förälskad. Lyckades dölja det under resterande månader men efter muck tog jag bilen och åkte hem till honom och bara öste ur mig allt jag hållt inne. En mycket förvånad ung man blev iaf min under 3 år. Det höll inte för att vi var för olika, men idag, 15 år senare är jag gudmor åt hans två vackra barn. Han är fortfarande fantastisk

  • Anonym (;)

    Har aldrig varit med om det själv men oj vad underbart det vore! Lycka för dig!:)

Svar på tråden Ett leende... och oj!