Olagligt att ljuga för soc?

Men du gör bara bort dig om du försöker anmäla skolan för att de skulle ha ljugit. Det har de ju inte. De gör en orosanmälan för att säga att de är oroliga för henne, för att hon inte går till skolan. Det är ingen lögn, och det är kanske ett bra steg, då kan även soc. vara med och stödja. 

Jag kan visserligen tycka att skolan borde ha satt in hjälpinsatser, lagt någon plan. Åtgärdsprogram, finns det? Det brukar gå att prata med lärarna, kanske specialpedagog. Om du frågar dem vad de tycker skulle fungera för din dotter, så får du säkert ett svar där. Kan hända att de inte kan genomföra det de skulle vilja göra, för att det inte finns resurser. Då kan det vara läge att leta efter en annan skola. Jag är själv mamma till barn med NPF, och jag är också lärare. :) 

Ibland gör skolor även så, för att de själva inte kan göra tillräckligt, inte har resurser. INTE för att de vill påstå att föräldrarna gör fel. Då är det ren förtvivlan så att säga, så att det syns att skolorna inte har råd att tillgodose barnens behov. Och rektorn vill på något sätt ha ryggen fri, dvs. om hen inte kan ge barnet rätt hjälp i skolan så är hen ju ansvarig ändå. Och det här kanske är ett rop på hjälp. 

Precis så är det. 

Jag tror att det måste vara TS som har missförstått. Skolor soc.-anmäler nämligen oavsett. De anmäler om de är oroliga för barnet, om det ser ut som att det går åt fel håll. Det är ett vanligt missförstånd att föräldrar tror att skolan bara anmäler om de tycker att föräldrarna gör något fel, men så är det inte. 

Det finns gott om föräldrar som visserligen INTE håller hemma barn mot sin vilja - det tror väl ingen heller - men som tycker synd om sitt barn när barnet inte trivs i skolan och då lite för lätt går med på att barnet får stanna hemma. Eller som tror lite för lätt på om barnet påstår sig vara sjuk. 

Och jag förstår att det är lätt att hamna där, man tycker ju synd om sitt barn i den situationen. Eller snarare - jag har själv erfarenhet av det, min son var hemma halva 9:an. Och vi har nog blivit soc-anmälda mer än en gång, men jag tror inte just då. 

Men oavsett det, skolan och soc vill inte sätta dit föräldrarna, utan de vill uppmärksamma att man måste göra något där - helt oavsett vems fel det är. 

Så enkelt är det ju inte. Jag jobbar själv på en skola, gör du? Du verkar nämligen inte veta hur det går till. Antagligen har hon och skolan inte samma uppfattning om VAD som ska göras.

Det händer också att skolor helt enkelt inte får till det, för att de inte har resurser eller för att rektorn inte organiserar allt så optimalt (med dem små resurserna som skolorna har). Då kan en soc-anmälan också vara ett rop på hjälp. Kanske kan de fixa något. Vilket de ju ibland kan. 

Och hur mycket erfarenhet har du med skolinspektionen? Skolinspektionen tittar på HELA skolan, på ALLT. Och om det finns brister så tvingar de skolan att fixa till dessa. Hela processen kan ta några år. Alldeles för lång tid för TS barn. 

Och dessutom är det inte säkert att hennes barn även om några år skulle ha nytta av det. Skolorna fixar ju till exakt det som skolinspektionen kritiserar. Och de har tyvärr ibland inte heller så bra förståelse av verkligheten. Jag jobbar på en specialskola, där skolinspektionen har tvingat oss att ändra väl fungerade sätt att jobba med barn med speciella behov. Bara för att det enligt reglerna inte skulle vara så. Det handlade om distansundervisning för hemmasittare.

Tyvärr så är min personliga erfarenhet att de inte alltid gör saken bättre för barn med särskilda behov. Men det varierar förstås. Förresten så kom skolinspektion på min skola inte för att nån förälder skulle ha anmält, utan de kommer ändå. Däremot har en förälder anmält en eller två gånger, där de inte har kommit för att de såg direkt att det var tokigheter.