Inlägg från: Anonym (tvillingmamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (tvillingmamma)

    Kvinnor mår bättre som singlar än män?

    Det finns två aspekter av detta. Dels att studier helt riktigt visar att kvinnor (generellt) tar större ansvar i en relation (däremot har män fortfarande större ekonomiskt ansvar). Varpå frånskilda kvinnor får det sämre ekonomiskt, men bättre på andra sätt. För män är det tvärtom. Men det handlar också om vilka män som har störst sannolikhet att öht vara i en relation. Högutbildade och högavlönade män lever längre och har bättre hälsa, än lågutbildade och lågavlönade. De förstnämnda har också lättare att träffa kvinnor, skaffar fler barn osv, ofta flera barnkullar. Det handlar alltså dels om att män tjänar mer än kvinnor på att vara i en relation, på alla sätt utom ekonomiskt, dels om att de män som har störst chans att få och behålla relationer, har bäst hälsa och förutsättningar från början. Kvinnor väljer helt enkelt bort män med sämre förutsättningar. Och ja, andelen ratade män ökar, vilket är ett samhällsproblem.

  • Anonym (tvillingmamma)

    Tillägg: Singelmän må slippa tjat, krav och gnäll. Men de får också mindre sex, mindre fysisk och känslomässig närhet, måste göra allt hushållsarbete själva, har ofta färre nära vänner osv. Kvinnor förlorar främst ekonomiskt på att skilja sig. Sex och nätet kan hon få ändå (lättare än män), vänner har hon ofta fler av, hon är bättre på att upprätthålla sociala relationer, och när det gäller hushållsarbete blir det inte alltid så stor skillnad. Ibland t om mindre arbete än innan, om det är ett riktigt bottennapp hon lämnar.

  • Anonym (tvillingmamma)
    Anonym (Tolkningsföreträde för kvinnor på FL) skrev 2021-04-02 09:53:52 följande:
    En av få kvinnor på forumet som inte helt ignorerat: fof.se/tidning/2018/8/artikel/farre-man-blir-... De flesta kvinnorna här på forumet vägrar läsa och än mindre ta till sig det växande samhällsproblem detta innebär. Man hoppas att de inte hör söner...

    Jag vet inte om så många kvinnor har ignorerat det. Fakta är fakta. Frågan handlar nog mer om vad vi ska göra åt det? Ska kvinnor börja välja män de inte vill ha? Det är ju ingen lösning.
  • Anonym (tvillingmamma)
    Mimosa86 skrev 2021-04-02 10:08:13 följande:
    Inte då, detta är en jättebra artikel. Men frågan är, vad ska vi göra åt det? Har du själv en lösning? Är lösningen att männen tar tag i sina liv eller ligger det på kvinnan att välja en man som vare sig har ekonomiska förutsättningar eller driv att avla barn med? Du kommer då säga att ja men män har inga problem att bli ihop eller skaffa barn med en lågutbildad kvinna. Nej, sant. Men vi har olika standarder som mäter lämplighet hos en partner och framtida medförälder. För den krassa sanningen är som så att en kvinna med kass ekonomi kan ändå leverera i en relation utifrån emotionellt ansvar för barn, tar högre ansvar för barn i och med sitt deltidsjobbande, fixar hemma i större grad vilket innebär att mannen mer kan fokusera på sin karriär och obehindrat klättra på lönestegen jämfört med andra pappor som delar 50/50 på familjeansvaret då deras kvinna har en likvärdig karriär. MEN om en högutbildat kvinna väljer en lågutbildad man med dåliga ekonomiska utsikter. Vad kommer han bidra med i relationen utöver ekonomin? Kommer han ta huvudansvar för barnen? Se till att de har massäck, matchande kläder, nya vårskor samt att semesterlappen är inlämnad till föris på utsatt tid? Kommer hon kunna fokusera helhjärtat på karriären och klättra lönemässigt eller innebär denna relation att hon utöver sitt arbete också kommer få jobba mer i relationen för att få allt att fungera? Troligtvis. Och är det en smart kvinna så vet hon redan innan att en sådan relation kommer ledan henne till utbrändhet på nolltid, vilket kommer vara förödande för de eventuella barnen.

    Jag tror att icke-karriär män med en karriärkvinna, ofta tar större ansvar för hem och barn än andra män, men inte alltid, och inte lika mycket som när det omvända förhållandet råder. En karriärman med en icke-karriärkvinna, får dra ett stort ekonomiskt lass men allt annat kan han ofta släppa. Han kan satsa helhjärtat på karriären, precis som du skriver. Kan en karriärkvinna det? Troligen inte, oavsett vilken typ av man hon träffar. Ur det perspektivet är kvinnors val att välja bort män med sämre förutsättningar, inte alls orimliga utan högst rationella. I alla fall så länge de inte bara väljer ur toppskiktet, och många är ju tillsammans med ?helt vanliga? män. Men andelen ratade män ökar ändå pga ökat mansöverskott, svårigheter för fler att komma in på arbetsmarknaden, samt att kvinnor drar ifrån utbildningsmässigt.
  • Anonym (tvillingmamma)
    Mimosa86 skrev 2021-04-02 10:57:10 följande:
    Som karriärsmamma själv (som tjänar mer än mannen) så skulle det aldrig funka med en man som inte (på samma sätt som jag) är spindeln i nätet med helikopterperspektiv på familjen. Jag hade aldrig orkat. Nu vet jag att min man har likadan koll som jag och gör samma uppoffringar som jag och tänker två steg innan för att det ska funka med barnen. Eftersom vi har likvärdiga karriärer så skulle de framstå som ytterst ologiskt att vi jobbar med typ samma men jag ska ändå dra större ansvar med familjelivet. Han har förståelse för min karriär. Men precis som du säger så innebär inte det per automatik att män med högre utbildning tar ett likvärdigt familjeansvar. Kanske att män med ett driv gör det för att de i sig själva har den egenskapen i sig, Men jag vet ju många vänner där båda har likvärdiga karriärer och där kvinnan tjänat lite mer men där hon ändå behövt gå ner och jobba 80% för att få livet att gå ihop. En uppoffring han aldrig gjort. Men oavsett, så är det bättre att leva ett ojämställt liv med iallafall bättre ekonomiska förutsättningar än en ojämställda liv med dålig ekonomi.

    Precis, kvinnor som inte litar på att de kan släppa det mesta till partnern, har inte samma förutsättningar att göra karriär. Och att träffa en man med lägre utbildning och / eller inkomst, är ingen garanti för att han kommer att dra det tunga lasset hemma, så att hon själv kan satsa helhjärtat på karriären. Både min egen man och andra män jag känner, är förhållandevis jämställda på så sätt att de anser det självklart att dela på ansvaret för hem och barn (dock inte alltid 50/50). Men skulle de offra sin egen karriär och bli hemmapappor, eller jobba deltid, så att deras kvinna kan göra karriär? Nix. Personligen är det inget jag efterfrågar heller, men skillnaden är intressant. Jag har t ex försökt förklara för maken att detta ökar kvinnors incitament att välja en likvärdig partner, eller satsa på män med mer att erbjuda, eftersom de ändå inte kan lita på att få samma stöd och uppbackning med markservice som han hade fått. Därmed väljs män med sämre förutsättningar bort. Varför ska hon försörja en karl OCH göra hälften hemma? Eller mer. Det är precis samma sak som att män har fler incitament att satsa på karriären eftersom de blir attraktivare för kvinnor då.
  • Anonym (tvillingmamma)
    Anonym (tvillingmamma) skrev 2021-04-02 11:27:14 följande:
    Precis, kvinnor som inte litar på att de kan släppa det mesta till partnern, har inte samma förutsättningar att göra karriär. Och att träffa en man med lägre utbildning och / eller inkomst, är ingen garanti för att han kommer att dra det tunga lasset hemma, så att hon själv kan satsa helhjärtat på karriären. Både min egen man och andra män jag känner, är förhållandevis jämställda på så sätt att de anser det självklart att dela på ansvaret för hem och barn (dock inte alltid 50/50). Men skulle de offra sin egen karriär och bli hemmapappor, eller jobba deltid, så att deras kvinna kan göra karriär? Nix. Personligen är det inget jag efterfrågar heller, men skillnaden är intressant. Jag har t ex försökt förklara för maken att detta ökar kvinnors incitament att välja en likvärdig partner, eller satsa på män med mer att erbjuda, eftersom de ändå inte kan lita på att få samma stöd och uppbackning med markservice som han hade fått. Därmed väljs män med sämre förutsättningar bort. Varför ska hon försörja en karl OCH göra hälften hemma? Eller mer. Det är precis samma sak som att män har fler incitament att satsa på karriären eftersom de blir attraktivare för kvinnor då.

    Kan tillägga att maken åtminstone är konsekvent på det sättet att han tycker att incels är löjliga. Han klandrar inte kvinnors partnerval utan kan förstå varför många väljer bort lågstatusmän eller män utan driv. Menar att dessa män får ta och kamma till sig, istället för att sitta på sin kammare bakom sin skärm och gnälla. Han menar också att det inte bara handlar om inkomst eller utbildning, utan att det ratade män främst saknar, är social kompetens. Kanske har han rätt. Det är väl bara olika sätt att se det.
  • Anonym (tvillingmamma)
    fornminne skrev 2021-04-02 11:48:35 följande:
    Män längst ner på samhällsstegen får skylla sig själva? Det är ju inte en särskilt trevlig syn, men han delar den med många.

    Längst ner på samhällsstegen finner vi tiggare och hemlösa typ. Nej, han klandrar inte dem, även om alla har ansvar för sina liv. Men självklart klandrar han inte människor som utan egen förskyllan har hamnat i stora svårigheter. Det han kritiserar är män som inte tar tag i sina liv och sen gnäller på att kvinnor inte vill ha dem. Typ många incels. I stället för att klaga över att kvinnor bara väljer vissa män (vilket inte ens stämmer), så kanske dessa ratade själar borde fundera på vad de egentligen har att erbjuda en partner? Så långt håller jag med honom.
  • Anonym (tvillingmamma)
    Anonym (Tolkningsföreträde för kvinnor på FL) skrev 2021-04-02 12:16:36 följande:
    Hur tar man tag i sitt liv när man är 40+ och inte har läshuvud? Möjligheten att utbilda sig minskar med åldern. Även om du lyckas omskola dig är det inte säkert att arbetsgivaren vill ha dig eftersom du passerat bäst-före-datum och inte är lika billig och formbar som yngre är. Enligt min erfarenhet är just erfarenhet något arbetsgivare vill ha men inte vill betala för. Det är bättre att ha ryggen fri via formella meriter som rekryteringsansvarig. Samma sak gäller när du söker "jobb" som partner. Kvinnorna har en lång kravlista och vill gärna ha kvinnliga referenser som kan intyga att man är okej. Precis som när man har ett jobb är man mer attraktiv som gift. Kvinnor är försiktiga av naturen och satsar ogärna på ett wildcard. Sedan kommer man till anställningsintervjun (dejten) och då gäller det att lyssna intresserat på saker man inte är intresserad av, ställa frågor bara för att få det man redan visste bekräftat. Nästa steg är att klippa banden med polarna som hon inte gillar eftersom hennes kompisar, vänner och bekanta är intressantare. När vardagen infinner sig och nyförälskelsen släpper är det mannens jobb att blåsa liv i relationen först via traditionell uppvaktning och sedan genom att förvandlas till konflikträdd dörrmatta vilket gör honom oattraktiv vilket leder till Mission Impossible och det blir skilsmässa. Borta är kompisarna, släkten och så sitter han i en etta i förorten under en naken glödlampa, en klump i magen och hela livet bakom sig.  Hon sitter ensam i lägenheten, klappar katten och dricker té. Forskning visar att kvinnor trivs bra efter en skilsmässa :) Efter ett tag blir hon sugen på bekräftelse och då är det dags för en ny relation.

    Det låter som att du har haft otur. Jag känner ingen man som har råkat ut för det du beskriver. Skilsmässor ja, men inte på det sättet. Alla är inte högutbildade heller. Däremot underlättar det säkert på dejtingmarknaden om han har en stabil och hyfsad inkomst. Kvinnors långa kravlistor vet jag inte. De flesta jag känner är tillsammans med helt vanliga män. Några har haft slackers som de har dumpat. Inga höga krav där inte. Pressar honom att bryta med vänner och familj? Det är snarare vanligare att kvinnor ger upp sina egna liv och börjar leva hans liv istället, i alla fall delvis. Alternativt håller hon kontakt med bekantskapskretsen, men inte han. Helt på eget bevåg.
  • Anonym (tvillingmamma)
    Anonym (Tolkningsföreträde för kvinnor på FL) skrev 2021-04-02 16:28:44 följande:
    Kvinnor tycks vara genetiskt kodade att söka partner av samma rang eller högre. Varför är detta så känsligt för kvinnor?

    Är det känsligt? Det är väl snarare ett faktum att kvinnor mer sällan än män gifter ner sig. Sen det där med utbildning, det beror väl på hur man menar. Jag har högskoleutbildning, min man har det inte, bara några eftergymnasiala kurser. Men han tjänar mer än jag, om än inte så mycket mer. Jag upplever att vi är på ungefär samma nivå och kan diskutera allt mellan himmel och jord, vilket är viktigt för mig. Män verkar inte ha samma krav på en partner. Men det är inte antal högskolepoäng som räknas, men skiljer det mycket i utbildningsnivå, ökar risken att man inte är kompatibla.
  • Anonym (tvillingmamma)

    Kvinnor som skaffar 5 ungar med 3-4 slarvers, ungar som andra män och samhället får försörja, visar dåligt omdöme. Men dessa kvinnor är väldigt få. De flesta har barn med en eller två män. Ibland blir barnen till av misstag, men ofta är de ändå planerade och önskade. Ändå är det MYCKET vanligare att det är papporna som drar, medan mammor sällan överger sina barn. Ändå skylls det på mammorna och man hänvisar till ett fåtal socialbidragstagare med x antal ungar och dåligt omdöme när det gäller karlar, som letar upp nån loser som försörjer henne och barnen. Som om det vore regel.

Svar på tråden Kvinnor mår bättre som singlar än män?