Inlägg från: Egonomic8905 |Visa alla inlägg
  • Egonomic8905

    Jag vet inte vad jag ska göra..

    Hej jag är ny på forumet, måste få skriva av mig och kanske få hoppas på lite support.
    Min son blev 4 månader för några dagar sedan och varje gång vi ska söva honom så skriker han som att någon misshandlar honom oavsett hur vi gör. 

    Hans totala sömn under ett dygn ligger oftast på omkring 11-13 timmar men han känns ändå trött och gnällig mest hela tiden, enda gångerna han är nöjd är när han får sitta framåtvänd i sele vilket han egentligen inte borde göra men bvc sa att man får göra det som fungerar.

    Oavsett så är nätterna blandade, någon natt då och då kan han sova upp till tre timmar i sträck men det är oftast max 1.5 för att sedan vakna och vilja ammas/snitta. I natt var kaos med uppvak varje halvtimme så jag har inte sovit någonting så nu för bara några minuter sedan tappade jag tålamodet och la honom i babynestet och vaggade honom i famnen guppandes på en pilatesboll, han skrek och skrek och jag satt där o grät. Efter 15 minuter somnade han och nu ligger jag bebis honom i sängen och han snyftar i sömnen, det gör så ont i hjärtat att lyssna på. 
    Så många tankar kommer upp om att jag är dålig mamma för att jag inte kan söva honom på ett sätt där han inte gallskriker. Vi har försökt med allt, vagga i famnen, bilstol och åka bil, vagnen över trösklar och promenader, lindad/olindad, sin egna spjälsäng, sele och såklart amning. Han är helt hysterisk oavsett vilken metod vi än försöker med. Han totalvägrar napp och flaska. 

    Nu i natt när det var en av dom jobbigaste nätterna jag haft låg han hela natten bredvid mig i sitt babynest och fick snutta "on demand" , tänkte det skulle bli bättre om han fick ligga precis bredvid istället för i spjälsängen som är någon meter ifrån sängen men det blev bara värre med fler uppvak.

    Skadar jag honom emotionellt när jag inte lyckas söva honom på ett harmoniskt sett utan totala panik skrik?

    Hittills har vi sövt honom när han visar tecken på att han är trött, gäspar/gnuggar ögon osv men det är alltid samma visa med total panik och olika lång tid att försöka få honom att somna. 

    Borde jag försöka införa någon slags rutin, eller vad ska jag göra... Gråter känner mig helt värdelös. Och jag som längtat och önskat i flera år att få bli mamm

    a..

  • Svar på tråden Jag vet inte vad jag ska göra..
  • Egonomic8905

    Tack för dom fina orden! Hjärta

    Jodå han har haft stora problem med magen sedan han var bara två-tre veckor.. Vi har kört massage varje dag, mjöl?ftitt för min del sedan 4 veckor tillbaka, miniform, sempers magdroppar och nu senast har vi börjat med lactulos i svag dos. Vi måste hjälpa honom att bajsa med att tempa och hålla upp benen osv. Det som kommer ut är normal färg men konsistens som att klämma ut skinkost på tub trots helammad. Han har färre dagar med magont nu när jag är mjölkfri men fortfarande några dagar i veckan där han skriker "magontskrik" som jag lärt mig skilja på från andra skrik ganska tydligt. Eftersom han har några bättre dagar ska han nu utredas för allergi så det känns bra. Ska tillägga att han har en tand som poppat upp och en till ser ut att vara påväg.

    Det är bara det att på dom dagar jag upplever att han är bra i magen är det lika mycket skrik när han ska sova ändå. Han är nöjd när man bär runt på honom, får inte lägga ner i babygym osv för då blir det gnälligt direkt. Sen när han visar tecken på att vara sömnig lägger vi ner honom och direkt börjar panikskriken, han bökar runt, vill lägga sig på mage vilket han hade fått om han kunde slappna av så men han håller bara upp huvudet hela tiden. Klöser sig i ansiktet också, filar naglarna lite varje dag men det är svårt då det blir gnäll och inte ligga still en sekund där heller. 

  • Egonomic8905

    När det är sovadags för kvällen så tar vi på ren blöja och pyjamas, släcker ned och stänger in oss i sovrummet, liten lampa på så jag ser vad jag gör :) sedan på med white noise på lite låg volym och jag ammar honom i våran säng och sjunger med lugn röst trollmors sången, sedan måste han rapas och det gör han 1-2 gånger, fortsätter sjunga och har är lugn och jag får leenden och jättemysiga jollerljud. Sedan ger jag godnattpuss och säger sov så gott och lägger ned honom i babynestet och då börjar gnället. Här brukar vi testa olika, oftast får han snutta medans jag smeker honom lätt på huvudet medans han ligger och gnyr med tutten i munnen (svårt att gallskrika med munnen full). Och så kan jag ligga i upp till en timme tills han slutligen somnar. Ibland blir han så ledsen så det fungerar inte att ge honom bröstet, han bara släpper och tar nytt tag hela tiden, vill byta bröst, blir arg om jag ger samma bröst igen och han vill byta typ var 30 sekund. Då säger jag till mannen att detta funkar inte och då tar han honom oftast med babynestet och allt och guppar på pilatesboll vilket resulterar i gallskrik i allt mellan 10-30 min för att sedan somna. Sen vaknar han alltid efter 30 min till en timme och är ungefär lika svårsövd igen men efter att vi sövt om honom då brukar natten bli lättare och han vaknar ofta vilket är tufft men somnar oftast om efter att jag tagit upp och ammat honom i en kvart eller så. Detta beskriver dom bästa kvällarna och nätterna vi har. :) Brukar känna lättnad när det går så bra samtidigt som jag blir jätteledsen över att han blir så ledsen när han ska sova. 

  • Egonomic8905

    Pysventil kör vi med och han blir alltid glad efter det, men han är lika gasig bara någon timme senare och vet inte hur mycket man borde använda pysventilen, det är väl inte meningen att jag ska hjälpa honom att fisa stup i kvarten genom att stoppa in ett rör där bak även om det hade varit skönt för honom.

    Jag ska absolut testa majs olja tack för tipset!

    Nu vid 20 tiden så gjorde vi rutinerna men istället för att lägga honom i babynest direkt så höll jag honom i famnen, sjöng lugnt och tyst och smekte honom, han var jättenöjd en stund sen började skriket och ålandet i famnen så vi la ner honom i nestet och gungade vidare där och det tog nog inte mer än 2 minuter denna gång så tystnade han och somnade, och inga snyftningar i sömnen än så länge! Hjärta

    När han skriker så hjärtskärande så blir jag lätt lite stressad och då känner han säkert av det men nu gjorde jag allt jag kunde inombords för att behålla lugnet, andas in andas ut Skäms 

    Känns väldigt bra att det blev kortare skrik ikväll och jag kommer nog vara en gladare mamma imorgon! Ska testa alla tips jag får för det hjälpte ju bara det lilla jag prövade nu. Oavsett så var det väldigt skönt att få skriva av sig lite och få eran feedback. Hjärta

Svar på tråden Jag vet inte vad jag ska göra..