• Älgko

    Gravid, bitter och rädd för att inte kunna knyta an till mitt barn

    Hej, 

    Är gravid (snart vecka 16) och jag mår skit rent ut sagt. Det har jag nu gjort sedan vecka 6 och i vecka 12 blev jag sjukskriven, fast jag försöker jobba det jag kan ändå. 


    graviditeten var oplanerad men alla blev glad utom jag då. Inna jag viste om graviditeten var det planerat en 3 månaders jobbresa till Syd Amerika och jag och sambon valde att åka trots graviditeten. väl här nere har det som skulle bli ett äventyr I karriären blivit en lång väntan på att kunna ta sig ur sängen Utan att spy. Flera resor och aktiviteter har blivit inställda och jag börjar tappa hoppet om att det ska bli bra med illamående. har tappat massa muskler och jag som en gång brydde mig så mycket om
    min kropp och hälsa känner att jag bara vill ge upp och hoppas att graviditeten bara ska ta slut.

    Jag vill verkligen inte känns så?sambon är så glad, familjen, vännerna men jag hatar det här. Jag är rädd för att när barnet väl kommer kommer jag bara så bitter och sliten att jag inte kommer tycka om bebisen. 


    någon mer som känt såhär men som sen bara älskar sitt barn när
    det kommit ändå? Kan man verkligen bära agg mot en bebis som inte kan rå för hur en mamma mår under graviditeten? 


    tacksam för svar! 

  • Svar på tråden Gravid, bitter och rädd för att inte kunna knyta an till mitt barn
  • Mortiscia80

    Varför bestämde du dig för att behålla barnet om du ändå inte blev glad över att vara gravid? Jag tror du har goda chanser att knyta an till barnet när hen väl är fött iaf.

  • Älgko

    Tack för svar.

    För att jag tror aldrig jag hade klarat av en abort och min sambo hade tagit det så väldigt hårt. Jag hoppades att jag skulle bli glad med tiden?att det skulle lösa sig när ?paniken? lagt sig. 

  • svansmamman
    Älgko skrev 2023-02-26 14:57:11 följande:

    Tack för svar.

    För att jag tror aldrig jag hade klarat av en abort och min sambo hade tagit det så väldigt hårt. Jag hoppades att jag skulle bli glad med tiden?att det skulle lösa sig när ?paniken? lagt sig. 


    Oj det låter som en väldigt tråkig anledning till att behålla en graviditet och sätta ett barn till världen. För alla inblandade. Jag lider med dig som känt en sådan press över att fortsätta graviditeten. 


    Jag tror inte alla känner kärlek eller anknytning till sitt barn när det fötts, så det är inget man kan ta för givet. Kanske är du en av dem som känner den villkorslösa kärleken, kanske är du inte det. Jag tycker du ska kontakta din barnmorska och ventilera. Det finns samtalshjälp att få och av det du skriver att döma är det något du med fördel ska nyttja. Vidare finns det kanske annat som kan hjälpa mot ditt mående. Du har säkert fått receptbelagd medicin, men kanske finns det någon annan variant som funkar bättre eller i övrigt någon behandling eller hjälpmedel som kan underlätta vardagen.


    Jag håller tummarna för att du landar i tankarna och känslorna, för sådär ska ingen behöva må! ❤️

Svar på tråden Gravid, bitter och rädd för att inte kunna knyta an till mitt barn