Trött mamma

Ja ts , det blir bättre.

Det är absolut sant! Man hittar en rutin som funkar, barnet behöver inte ens uppmärksamhet varenda sekund och när barnet kan kommunicera med ord så blir det mycket mindre gnäll och känsloutbrott. När de blir äldre så börjar de också kunna vara med andra barn, så föräldrar kan hjälpas åt. 

Håll ut! Och fram tills dess, hjälp varandra att få lediga stunder.  

Det blir säkert bättre.

Mitt standardtips är att vara utomhus så mycket som möjligt, det brukar göra underverk för både barn och föräldrars humör.

Köp gott godis och ät i smyg när det är som jobbigast, sjung när du egentligen vill skrika i desperation. 

Tänk inte på att barnet om ett antal år kommer komma i tonåren med allt vad det innebär :) 

En snart-2-åring känns genast roligare än en 20-månaders.

Det kommer olika lätta och tunga faser. Ni har en tuff fas framför er med det som kallas trotsåldern, men den är också fantastisk eftersom barnet pratar och uttrycker sina tankar och härmar. 

Men se det som olika faser, just nu är ni kanske inne i en tuffare fas, men det kommer lätta. 

Generellt sett blir det lättare med tid då barnet blir mer självständigt ju äldre det blir och inte behöver sitta ihop med er föräldrar på samma sätt.

Jag kan bli så slut i huvudet bara av det konstanta: mamma, mamma, mamma. Han bara kollar så jag är i närheten. Jättegulligt men svårt att ha ett samtal med sin partner om nånting annat.