Kom med PEPP snälla!

Jag var avgrundstrött den veckan. Åkte på en semester i vecka 12 ungefär, typ hotell, pool, buffet med frukt/sallad 24-7, sol. Det vände det hela rejält! Vet inte om det var semestern eller bara att tröttheten gick över efter några veckor? men: det vänder! Att få ett barn är det mest magiska som finns. Jag är lite avundsjuk på alla som får chansen att uppleva det för första gången igen. Kämpa!

Så jobbigt jag har hört att mycket illamående tyder på skador hos fostret, eventuellt en cp skada eller missbildning, jag tror det är detta som händer med dig och därför du mår så illa

Men lägg ner! Stopp! Sådant ska ingen behöva höra I sin graviditet. 

Alla graviditeter är olika. Själv mådde jag nästan skamligt bra med första barnet, lite trötthet i början men runt vecka tio släppte det och jag kände mig knappt gravid (eller såg ut att vara det) fram tills vecka 35 när jag började bli tung och svullen i kroppen. Men det är värt det. ❤️ Heja dig! Kämpa på! 

Stoppa in svansen i munnen!

TS Förr brukade man säga att ju mer illa mamman mådde desto bättre mådde barnet då det tog all kraft från mamman. Det är förstås inte heller sant då det är mycket individuellt hur kvinnor mår under en graviditet. Flera kvinnor i min närhet har tillbringat många veckor av graviditeten mer eller mindre sängbundna på grund av illamående och har även behövt stöddropp tidvis - ut kom friska barn!

För de flesta så lättar illamåendet mot mitten av graviditeten så det behöver inte alls fortsätta som det är nu! Se till att få i dig ordentligt vätska iaf  i den form du kan få i dig den, för många är kall och lite sötsyrlig dryck lättast.

Det var det dummaste och elakaste jag sett någon skriva här!

Illamående i början är vanligt, yrsel också. 

starka symptom kan ev bero på att det är tvillingar men måste inte göra det.

hoppas det vänder snart ts.❤️

Tack för era fina svar! Till dig som skrev att fostret förmodligen är svårt sjukt - du måste må jäkligt dåligt som släpper en sådan kommentar. Ta tag i ditt liv!

Tyvärr kapade den personen min tråd, för vi kom från ämnet, haha! Jag vill höra vad som är så fantastiskt med att få barn! Berätta om era magiska ögonblick! 💕

Jag älskade att vara gravid, även om jag just då mådde illa, hade svårt att röra mig och allmänt var trött på det så nu när jag tittar tillbaka så älskade jag att se hur magen växte, känna rörelserna och fantisera om hur just MITT barn skulle se ut. Skulle det vara likt mig? Likt sin pappa? Likt mormor, farfar, gammelmorfar etc? Flicka, pojke, skallig, stor, liten etc etc. Sedan när bebisen kommer ut så är det så skum känsla: jaha, var det DU som låg innuti mig och sparkade? Sedan kommer amningen (om du planerar för det). Lite smärtsamt i början men snart så mysigt. Att bara DU får den mysstunden med ditt barn, ni har några minuter varje gång då ni bara kan fokusera på varandra. Sedan kommer deras leenden, joller, skratt, personlighet som skiljer sig från andra barn.

Och alla bebisdofter, luktar fortfarande på mina barns hår (huvud, den lilla är forfarande flintis ) och bara njuter. Känns som jag kommer göra det länge till, de är inte så jättestora än så det är inte konstigt.

Håll ut, det blir bättre för de flesta när kroppen vant sig vid alla hormoner som rusar. Lycka till och grattis till bebben 

Mvh
Mamma till 3-åring och 4-månaders som redan börjat mjuka upp mannen för en tredje 

En liten hand på din kind vid läggning, de finaste ögonen i världen som tittar på dig samtidigt som hen säger ?älskar dig? för första gången.
❤️❤️❤️
/Mamma till 3-åring.

Jag har mått dåligt hela graviditeterna. 
Det går inte att föreställa sig hur underbart det är när man inte varit med om det, den starkaste kärleken som finns. Men det kan jag säga, att hade det inte varit så fantastiskt livs-omvälvande underbart, då hade jag bara haft ett barn nu istället för att gå igenom de där 9 månaderna tre gånger till!
(Plus, när man har mått dåligt under graviditeten upplevs det inte lika jobbigt när barnet väl kommer. I alla fall jag har slagits av vad mycket man orkar och kan göra när graviditetskrämporna lagt sig) 

Så jobbigt jag skulle tro att det är en liten flicka du har imagen då, enligt min erfarenhet mår man sämre med flickor. Min svägerska mådde så dåligt att det inte ens gick över under hela graviditeten, så hon tog ut föräldradagar en månad innan förlossning för att vila upp sig, men ut kom en söt liten tös med alla fingrar och tår så det är klart värt det. när du väl sitter med ditt lilla knytte så glömmerd allt jobbigt.
Försök fokusera på saker som kommer när barnet är fött, tex namn, små kläder, inredning av rummet, barnvagn mm.