• AndreaBD

    Ni som har barn på internationella engelska skolan

    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 12:20:54 följande:

     


    "lärarlegitimation" - det här behöver man inte heller bry sig om. Lärarlegitimationen säger precis INGET om lärarens pedagigiska förmåga eller språkkunskaper. Kraven är så låga för att bli lärare i Sverige, att typ en apa skulle kunna få ut "lärarlegitimation" här.
    Det där var en väldigt okvalificerad och dum kommentar. Man läser minst 4, 5 år på högskolan för att bli lärare. Och det är bara under de senaste åren som kraven har varit låga, eftersom de har svårt att hitta folk som vill bli lärare. När jag läste till lärare var kravet ett genomsnitt av 4,7 av 5. Nästan lika hög som för läkarstuderande. Och det är nog fortfarande inget fel på utbildningen och det är löjligt och dumt att påstå att vem som helst utan utbildning kan göra jobbet! Även om det ibland kan vara med unga människor, det finns ju de som har bra kontakt med ungdomarna då. Som elevassistent kan man gärna ha några yngre utan speciell utbildning. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 12:20:54 följande:

     


    Engelska skolan lånar in infödda lärare från engelskspråkiga länder, och det är en fantastisk tillgång för eleverna! I de länderna behövs ingen "lärarlegitimation" - och det gör som sagt inte lärarna sämre.as...
    Och vad skulle det vara för länder? Kina? Afghanistan? Eller? I alla civiliserade länder har lärarna en utbildning. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 14:38:45 följande:
    Kraven har varit låga från minst 1990-talet och framåt. Jag kommer t.ex. ihåg när jag läste enstaka kurser på Stockholms universitet tillsammans med studenter på högstadie- och gymnasielärarlinjerna. Då var det LÄGRE gräns för godkänt för dem än det var för oss "enstaka-kursare", för att det skulle bli några godkända alls! Fastän de som skulle lära andra väl i så fall borde ha haft HÖGRE krav på sig än de som bara läste ämnena för nöjes skull - OM det nu skulle vara olika gränser (vilket jag inte tycker att det ska). 
    Jag har aldrig ens funderat på om gränserna för godkänt var höga eller låga och för vem. Jag tror inte riktigt att man blir en bättre lärare om gränsen för godkänt ligger på 70 % jämnfört med 60 % i engelsk litteratur eller annat. Man pluggar väl på så bra man kan ändå? 

    Det låter som väldigt osäkra kriterier på att det skulle ha varit låga krav. 
  • AndreaBD
    Anonym (inte) skrev 2023-08-11 14:43:52 följande:
    Utbildning ja, men legitimation är det inte så många andra länder som har. Den verkar mest vara ett sätt att försöka höja statusen på läraryrket, men frågan är om det inneburit nån skillnad i yrket egentligen. 
    Jag tycker personligen att det inte spelar någon roll om man kallar det för legitimation. I praktiken har det inte ändrat något alls. Även före legitimationen var man behörig lärare eller obehörig. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 14:38:45 följande:
    "obehörig lärare" är ju inte samma som "outbildad lärare" - de flesta har läst sina ämnen som enstaka kurser, eller inom andra utbildningsprogram, och då ofta på en högre nivå och med högre krav än lärarstudenterna behöver för att få ut sina "legitimationer". Och pedagogbiten, och det sociala, är inget som man kan lära sig på en lärarhögskola - utan snarare något som man måste ha i sig när man föds. Det kräver auktoritet, självförtroende, en förmåga att "ta" eleverna, lite skådespelarbegåvning också för att kunna lägga fram materialet på ett intressant sätt... och inte minst måste man ha ett hjärta. Man måste BRY SIG OM sina elever.
    Jaja, men skulle det vara bra om vi bara skulle ha en massa folk i skolan som "går hem" hos eleverna, trots att de inte har någon bra utbildning. Jag har upplevt hemska såna exempel, engelsklärare som inte kunde den grundläggande grammatiken i språket, men som hade varit nåt år i USA och det lät väl bra. Bara ett exempel av många. Jag skulle ha klagat om mina barn hade haft en sån.  
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 14:43:05 följande:
    Inte på högre stadier. Det brukar finnas motsvarande vårt gamla småskollärarsemnarium, för att få undervisa de mindre barnen. Men högre upp i årskurserna, när det blir ämneslärare i stället för klasslärare, så räcker det att de har läst sina ämnen på universitetet. Och då vanligen på en mycket högre nivå än vad som krävs för att bli lärare för elever på samma stadium i Sverige.

    Det är inte alls konstigt att vi har så mycket sämre resultat i PISA-undersökningarna än exempelvis Kina (som du tog upp). I Afghanistan är nog problemet snarare att landet är så fattigt, att folk inte har råd att ha sina barn i skolan längre än den obligatoriska Koranskolan för pojkarna - och flickorna släpper de ju inte ut utan övervakning av religiösa skäl. 
    Allvarligt, jag tog upp Kina för att någon som jag känner har jobbat där som engelsklärare. Den tjejen har inte ens gått klart grundskolan. Hon hoppade av skolan under 9:an alltså. Sedan kan de ju vara bra i matte och kanske naturvetenskap. 

    Sämre resultat än Kina??? Hittar du bara på helt fritt nu?

    PISA-undersökningar visar tyvärr inte de verkliga skillnaderna, eftersom många länder faktiskt fuskar. Eller - i praktiken gör de det. Det är i alla fall inte jämförbart. Om man bara tänker sig: En skola för alla i Sverige, även en massa nyanlända som inte alls är på samma nivå och som inte kan språket. Vi har sämsta förutsättningarna då. Ändå fuskar vi inte och gör snällt som man ska, vilket inte alla gör.
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 19:43:05 följande:
    "så bra man kan" är nog nyckelordet här, ja... Cool
    Nu menade jag att man brukar prestera bättre än precis godkänt om man är seriös med sina studier. Men oftast är det en tidsfråga, dvs. det går att plugga till det. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 19:52:01 följande:
    Ja, jag har väl aldrig sagt något annat än att läraren måste ha en universitetsexamen i sina ämnen..? Svensk eller utländsk. Lärarutbildningen däremot, gör varken till eller från på högre stadier. 

    ...och just när det gäller språk, så är det helt grundläggande att läraren måste ha bott många år - minst fem, skulle jag säga - i landet där språket talas. Och då helt integrerad i samhället, inte bara som medföljande hemmafru till någon som arbetar där. Det är av en ANLEDNING, som Engelska, Franska och Tyska skolan importerar sina lärare. 
    Okej, du vet inte vad du snackar om. Du menar alltså att språklärare måste ha bott i landet??? Det går ju inte att ha såna krav på en lärare som är härifrån, alltså från Sverige, har studerat här. Ska man kräva av dem att de måste flytta till England i 5 år innan de får undervisa engelska? Det krävs 3 veckor i nuläget, 3 månader för gymnasielärare. Jag är själv gymnasielärare i engelska, och jag fick faktiskt dispans och fick åka med högstadielärarna i 3 veckor. 

    Hur vet du att någon som inte har bott i det landet inte kan språket lika flytande? Jag hade engelsk-språkig sambo i några år, hela vänkretsen var engelsk-språkig. Tro mig - du märker ingen skillnad till någon som har bott 5 år i landet. Sedan kan det skilja sig lite hur mycket språktalang man har. Som sagt, jag hade en obehörig kollega som pratade amerikansk engelska som lät bra men var grammatiskt fel. Hon hade väl bott i USA i några år.

    Men även en vanlig ung människa som har hållit på lite med engelska till vardags, allt ifrån att titta på dokumentärer till att ha engelsk-språkiga vänner - i regel räcker den bakgrunden + högskolestudierna i ämnet. Då behöver man inte nödvändigtvis bo i landet. Inte numera. Du kan leva hela ditt liv på engelska ifrån Sverige om du vill. Andra språk kanske är  lite svårare där. 

    Ja, det kan hända att några skolor åtminstone försöker importera sina lärare. Det är inte så enkelt - det är ju vuxna människor som har ett liv. Alla är inte villiga att lämna allt. De lär också kompromissa, kanske tar de också obehöriga. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-12 12:45:23 följande:
    Förutom då, att man har en helt annan frihet att resa vart man vill och flytta vart man vill på jorden, om man kan engelska riktigt bra. Och detta går lättast att få till, om man får i sig mycket av språket före eller under puberteten. Höra det, tala det - hela skoldagen. När puberteten är avslutad blir det genast mycket svårare. Tre lektioner i veckan som på vanliga skolor, räcker ju ingenstans. Eleverna där kan knappast prata engelska när de går ut.
    Där måste jag dock säga att min erfarenhet är en annan. Har undervisat engelska i 25 år nu, på högstadiet. Och om man nu tänker årskurs 9 - man gör ju nationella prov då, även muntliga. Många elever är väldigt duktiga på att prata engelska. Uppgiften brukar ju då vara att två eller tre elever ska diskutera kring några ämnen, som de får då. Och det kräver att man verkligen kan säga sin åsikt och uttrycka sig ganska bra. Jag blir ofta imponerad av att många faktiskt pratar nästan flytande och kan uttrycka sig väl. 

    Nej, det kanske inte skulle räcka med tre lektioner i veckan. Men du glömmer TV, internet och alla möjligheter som man har nuförtiden.  Det fanns även möjligheter när jag var tonåring - man lyssnade på engelsk-språkig radio eller läste böcker i orginal. Men det är enklare numera. Och därför är det också fler som klarar det bra idag. Och kraven i 9:an är ju egentligen också utformade efter det. Utan TV, internet, m.m. skulle eleverna ha svårare att nå upp till de högre betygen.  
  • AndreaBD
    Anonym (Gymnasielärare) skrev 2023-08-12 14:54:33 följande:
    Att eleverna på vanliga skolor knappast kan prata engelska när de går ut är det absolut dummaste jag hört på länge. I åk3 är skillnaden mellan de som gått på kommunala skolor och engelska skolor knappt märkbar.

    /gymnasielärare i engelska
    Precis. Många 9:or är ganska duktiga. Och det räcker i regel, när de även har gått gymnasiet. På universitetet skriver man ju ofta uppsatser på engelska. Min dotter höll på med det nyligen och frågade mig ibland. Jag kunde egentligen inte hjälpa mycket heller, för att det inte handlade så mycket om språket utan mer om att det inte skulle bli för invecklat. Och jag var inte så insatt i själva ämnet. 

    Jag tror inte att de som har gått engelsk-språkig skola har några större fördelar jämfört med vanlig skola. OM man jämför med elever som går ut samhällsprogram eller andra teoretiska program. Däremot kan ju eleverna i några av de praktiska programmen har mycket lägre kunskaper. De från IES pratar säkert mera ledigt och hittar snabbare exakt rätt uttryck, men jag är inte säker på att de är bättre på att skriva ett vetenskapligt arbete, eller har fördelar om de jobbar med IT eller andra områden där man kan behöva engelska. Där räcker svensk "skolengelska" utmärkt.  
  • AndreaBD
    TvillingmammaVästgöte skrev 2023-08-12 15:04:58 följande:

    Idag lör sig barnen engelska redan i förskoleåldern med hjälp av spel och appar och liknande. Snart tror jag faktiskt att många barn kommer vara bättre på engelska än svenska.


    Tror jag inte. :) Och det skulle egentligen också räcka om de börjar i 1:an. Även 2:an eller kanske 3:an skulle fortfarande räcka. Det hänger ju också lite på hur mycket de har då. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-12 15:09:57 följande:
    Absolut, men allt detta är ju inte heller den kommunala skolans förtjänst! (Att eleverna håller på med engelskan på sin fritid på olika sätt.)

    Egentligen är det viktigare med B-språket idag - d.v.s vanligen tyska, franska eller spanska - eftersom man inte får i sig det så mycket naturligt. Min son stod faktiskt i kö till Tyska skolan, men sedan flyttade vi från Stockholm, och något motsvarande fanns inte där vi bodde sedan.

    Även på Tyska skolan importerar de lärare från de tysktalande länderna, och jag råkar veta att de även väljer dem mycket noga - för att tanken är att de även ska vara ambassadörer för Tyskland utomlands. Så de ska inte bara vara skickliga lärare, de ska även vara trevliga, öppna och engagerade som personer. En SÅ stor tillgång för de barn som får gå där... jämfört med de vanliga tråkiga, trötta lärarna i de kommunala skolorna. 
    Men det är inte heller de kommunala skolornas fel att de lär sig engelska på annat sätt. Det är för övrigt så med de flesta ämnena, har du tänkt på det? 

    Det är sant, det är annorlunda med B-språket. Där får de inte så mycket gratis. För 15 - 20 år sedan var det mycket tysk musik som var populär hos ungdomarna (Tokio Hotel, Tote Hosen, Ramstein), det var en fördel. Men numera är det inte så bra band. Eller så känner jag inte till dem. Ja, det är svårt med B-språken numera. T.ex. för att vi får elever i gruppen som har kämpigt med svenska och engelska. De bör inte läsa B-språk, det blir ju för mycket. Nu tänker jag på såna som inte har varit i Sverige längre än två, tre år. Och tyvärr så har man också splittrade, oseriösa elever med. Det var inte riktigt så för 20 år sedan.

    Tyska skolan har jag aldrig velat skicka mina barn till, trots att tyska är mitt modersmål och barnen har varit två-språkiga. Jag ville att mina barn går i skolan med barn som alla bor i samma område, de blir lätt isolerade om de går på en skola i stan. Dessutom har den skolan en auktoritär, otrevlig pedagogik. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-12 17:04:27 följande:
    Vi har tittat mycket på ZDF och ORF i min familj, så kidsen har fått tyskan därifrån i stället! "Der Bergdoktor" (vi var nere i Tyrolen i sommar och kollade in inspelningsplatserna till och med), "Die Bergretter",  "Der Kommissar und das Meer", "Um Himmels Willen" och så många andra bra tyska TV-serier! Och sedan finns det så många underbara operor och vissångare på tyska. Just nu lyssnar jag mycket på Günter Wewel (som tyvärr avled nyligen) och Hannes Wader... Men nu är vi OT! :)
    Sånt hade mina barn vägrat. Men de hade de flesta Disney-Filmer på tyska. Om du gillar sån musik, kolla Reinhard Mey. Han sjunger gudomligt och har intressanta texter. Min yngre son gillade Ramstein och dottern Tokio Hotel. Men båda är ju inte längre inne för ungdomar. Äldste sonen kunde tänka sig titta på någon tysk dokumentarfilm ibland, om det var historia.  

    Förresten så har min äldste son vuxit upp med tre språk, även engelska (irländsk pappa). Han har då förstås knappt nån brytning, i motsats till sin bror, men jag tror inte att det finns någon skillnad i förmåga att hantera engelska språket, t.ex. i jobbsituationer. Yngre sonen läser mer på engelska, båda kollar på dokumentarfilmer på engelska. Under tonåren, så brukade de två prata engelska med varandra - en grej som de bara hade fått för sig. Men jag har sett det hos andra ungdomar också. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-12 17:05:26 följande:
    Jättebra förresten, att du som modersmålstalare undervisar i tyska på en kommunal skola, det glömde jag säga. Fantastiskt! :)
    Ja, men det finns ganska många tyskar i Stockholm. Jag tror att det också finns en del som inte är behöriga som får undervisa bara för att de är tyskar. Dock stör jag mig ibland på lärare i franska eller spanske som är så dåliga på svenska att man inte kan förstå dem. Stackars franska-eleverna kan få någon från Nordafrika eller Västafrika, som pratar helt annorlunda än förra läraren. 
Svar på tråden Ni som har barn på internationella engelska skolan