• Anonym (Förälder)

    Ni som har barn på internationella engelska skolan

    Vad tycker ni om skolan? Hur fungerar era skolor? Med ordning och reda, information, struktur osv? Vad tycker era barn om detta med att man gör om klasserna varje år och inte får nya klasslistan förrän strax före skolstart?

     


     


    Mitt barn går i högstadiet på IES och vi ser bara att skolan blir sämre och sämre. Det är ingen ordning, stökiga barn tillåts stöka alldeles för mycket och lärarna hotar med massa straff men det händer ingenting, eller åtminstone inget som skapar ordning. De är kassa på administration, barn med samma förnamn sammanblandas när det gäller resultat på prov och betyg osv.


    Det sades från början att mentor ska ringa föräldrarna varje månad ? det händer i bästa fall två gånger per läsår. Och eftersom mentorerna ofta inte undervisar i kärnämnena så har de ingen koll på eleven eller klassen ändå.


     


    Och detta med att man gör om klassen skapar en enorm stress hos mitt barn ? en oro stor del av sommarlovet för att inte hamna med rätt kompisar osv. Om de åtminstone kunde ge ut klasslistorna före midsommar så slipper man oron.


     

  • Svar på tråden Ni som har barn på internationella engelska skolan
  • Anonym (Linköping)
    AndreaBD skrev 2023-08-11 19:29:10 följande:
    Jaja, men skulle det vara bra om vi bara skulle ha en massa folk i skolan som "går hem" hos eleverna, trots att de inte har någon bra utbildning. Jag har upplevt hemska såna exempel, engelsklärare som inte kunde den grundläggande grammatiken i språket, men som hade varit nåt år i USA och det lät väl bra. Bara ett exempel av många. Jag skulle ha klagat om mina barn hade haft en sån.  
    Ja, jag har väl aldrig sagt något annat än att läraren måste ha en universitetsexamen i sina ämnen..? Svensk eller utländsk. Lärarutbildningen däremot, gör varken till eller från på högre stadier. 

    ...och just när det gäller språk, så är det helt grundläggande att läraren måste ha bott många år - minst fem, skulle jag säga - i landet där språket talas. Och då helt integrerad i samhället, inte bara som medföljande hemmafru till någon som arbetar där. Det är av en ANLEDNING, som Engelska, Franska och Tyska skolan importerar sina lärare. 
  • Anonym (Förälder)
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 14:38:45 följande:
    Kraven har varit låga från minst 1990-talet och framåt. Jag kommer t.ex. ihåg när jag läste enstaka kurser på Stockholms universitet tillsammans med studenter på högstadie- och gymnasielärarlinjerna. Då var det LÄGRE gräns för godkänt för dem än det var för oss "enstaka-kursare", för att det skulle bli några godkända alls! Fastän de som skulle lära andra väl i så fall borde ha haft HÖGRE krav på sig än de som bara läste ämnena för nöjes skull - OM det nu skulle vara olika gränser (vilket jag inte tycker att det ska). 

    "obehörig lärare" är ju inte samma som "outbildad lärare" - de flesta har läst sina ämnen som enstaka kurser, eller inom andra utbildningsprogram, och då ofta på en högre nivå och med högre krav än lärarstudenterna behöver för att få ut sina "legitimationer". Och pedagogbiten, och det sociala, är inget som man kan lära sig på en lärarhögskola - utan snarare något som man måste ha i sig när man föds. Det kräver auktoritet, självförtroende, en förmåga att "ta" eleverna, lite skådespelarbegåvning också för att kunna lägga fram materialet på ett intressant sätt... och inte minst måste man ha ett hjärta. Man måste BRY SIG OM sina elever.

    ...och det är det inte många lärare som gör, skulle jag säga. De gör än idag oerhört oempatiska saker, som gör livet svårare för de elever som är utanför i klassen. T.ex. att de låter eleverna välja helt öppet vilka de ska grupparbeta med eller sova i samma tält med på skolresan - och då står en elev där som får försöka tigga sig till att få vara med någonstans, klasskamraterna säger nej, de får gå till nästa grupp... och läraren *ser ingenting, fattar ingenting*.

    Jag har heller inte varit imponerad av mina ungars lärare, skoltiden igenom. På gymnasiet var de lite bättre, och på Kunskapsskolan där min dotter gick på högstadiet var de också ganska bra (i alla fall var de engagerade). Men i de kommunala grundskolorna i grundskolan - hu jeda mig. Det var lärare som inte kunde stava, som särskrev, som inte kunde något om sina ämnen om eleverna frågade någonting som var det allra minsta utanför det som stod i kursplanen för den årskursen. Min man, som är civilingenjör, brukade roa sig med att ta upp saker ur matematikens, fysikens och teknologins värld med respektive lärare, och det var så uppenbart att de inte hängde med... men inte ville låtsas om det.
    Bokstavligen det där hände mig på klassresan i högstadiet?satte spår för hela livet.
  • Anonym (Hanna)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2023-08-11 17:48:13 följande:
    Men det gör ju kanske att ännu färre söker lärarprogrammet ? Hur får man fler att vilja bli lärare, är väl den stora frågan? För mig är det självklart, för jag har pratat med många unga begåvade tjejer och killar som varit sugna på att bli ämneslärare men valt bort det. Den största anledningen till att välja bort yrket är oro för stök, dålig disciplin och till och med våld på skolorna. 

    Lärare idag får ju knappt höja rösten och absolut inte ens ta tag i armen på en elev utan att riskera åtal och uppsägning. Vem skulle vilja jobba under dessa villkor , med tanke på vilket våldskapital som sitter ute i skolorna idag? Jag beundrar alla de som jobbar i skolorna. 

    Jag tycker man bör införa ordningsbetyg igen. Alla tuffa skolor skulle också behöva  ha både väktare och socionomer på plats, så att våra lärare fick ägna sig åt undervisning. 
    Det dryftas i intervjun i Sveriges radio där även en facklig  representant  deltog. 
    Bara tre av tio lärarstudenter tar examen ? så kan yrkets status höjas - P1 Morgon | Sveriges Radio

    Ä
    ven där tar Wyndhamn upp en del utfall av undersökningen från Uppsala universitet. Men mer djupt om det går man i podden. 

    För mig är det självklart att en som ska bli lärare i matte eller historia behöver ha intresse för sitt ämne. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 14:43:05 följande:
    Inte på högre stadier. Det brukar finnas motsvarande vårt gamla småskollärarsemnarium, för att få undervisa de mindre barnen. Men högre upp i årskurserna, när det blir ämneslärare i stället för klasslärare, så räcker det att de har läst sina ämnen på universitetet. Och då vanligen på en mycket högre nivå än vad som krävs för att bli lärare för elever på samma stadium i Sverige.

    Det är inte alls konstigt att vi har så mycket sämre resultat i PISA-undersökningarna än exempelvis Kina (som du tog upp). I Afghanistan är nog problemet snarare att landet är så fattigt, att folk inte har råd att ha sina barn i skolan längre än den obligatoriska Koranskolan för pojkarna - och flickorna släpper de ju inte ut utan övervakning av religiösa skäl. 
    Allvarligt, jag tog upp Kina för att någon som jag känner har jobbat där som engelsklärare. Den tjejen har inte ens gått klart grundskolan. Hon hoppade av skolan under 9:an alltså. Sedan kan de ju vara bra i matte och kanske naturvetenskap. 

    Sämre resultat än Kina??? Hittar du bara på helt fritt nu?

    PISA-undersökningar visar tyvärr inte de verkliga skillnaderna, eftersom många länder faktiskt fuskar. Eller - i praktiken gör de det. Det är i alla fall inte jämförbart. Om man bara tänker sig: En skola för alla i Sverige, även en massa nyanlända som inte alls är på samma nivå och som inte kan språket. Vi har sämsta förutsättningarna då. Ändå fuskar vi inte och gör snällt som man ska, vilket inte alla gör.
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 19:43:05 följande:
    "så bra man kan" är nog nyckelordet här, ja... Cool
    Nu menade jag att man brukar prestera bättre än precis godkänt om man är seriös med sina studier. Men oftast är det en tidsfråga, dvs. det går att plugga till det. 
  • AndreaBD
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-11 19:52:01 följande:
    Ja, jag har väl aldrig sagt något annat än att läraren måste ha en universitetsexamen i sina ämnen..? Svensk eller utländsk. Lärarutbildningen däremot, gör varken till eller från på högre stadier. 

    ...och just när det gäller språk, så är det helt grundläggande att läraren måste ha bott många år - minst fem, skulle jag säga - i landet där språket talas. Och då helt integrerad i samhället, inte bara som medföljande hemmafru till någon som arbetar där. Det är av en ANLEDNING, som Engelska, Franska och Tyska skolan importerar sina lärare. 
    Okej, du vet inte vad du snackar om. Du menar alltså att språklärare måste ha bott i landet??? Det går ju inte att ha såna krav på en lärare som är härifrån, alltså från Sverige, har studerat här. Ska man kräva av dem att de måste flytta till England i 5 år innan de får undervisa engelska? Det krävs 3 veckor i nuläget, 3 månader för gymnasielärare. Jag är själv gymnasielärare i engelska, och jag fick faktiskt dispans och fick åka med högstadielärarna i 3 veckor. 

    Hur vet du att någon som inte har bott i det landet inte kan språket lika flytande? Jag hade engelsk-språkig sambo i några år, hela vänkretsen var engelsk-språkig. Tro mig - du märker ingen skillnad till någon som har bott 5 år i landet. Sedan kan det skilja sig lite hur mycket språktalang man har. Som sagt, jag hade en obehörig kollega som pratade amerikansk engelska som lät bra men var grammatiskt fel. Hon hade väl bott i USA i några år.

    Men även en vanlig ung människa som har hållit på lite med engelska till vardags, allt ifrån att titta på dokumentärer till att ha engelsk-språkiga vänner - i regel räcker den bakgrunden + högskolestudierna i ämnet. Då behöver man inte nödvändigtvis bo i landet. Inte numera. Du kan leva hela ditt liv på engelska ifrån Sverige om du vill. Andra språk kanske är  lite svårare där. 

    Ja, det kan hända att några skolor åtminstone försöker importera sina lärare. Det är inte så enkelt - det är ju vuxna människor som har ett liv. Alla är inte villiga att lämna allt. De lär också kompromissa, kanske tar de också obehöriga. 
  • Cottis

    Jag märker att det här blivit en tråd där mycket mer än engelska skolans rykte diskuteras, och en del av det som skrivs om min yrkeskår (är själv gymnasielärare) här är sorgligt att läsa. Alla har åsikter om skolan eftersom vi alla har en relation till den, men den som inte på riktigt arbetat i skolans värld bör vara försiktig med att döma. Finns det då inga brister i svensk skola idag? Absolut gör det det. Alltför få vill utbilda sig till lärare idag och många utbildade, riktigt duktiga, lärare flyr yrket på grund av att arbetsbördan är mycket större än den tid vi får på oss att utföra vårt jobb ordentligt. Att möta alla elevers behov är en omöjlighet.

    MEN, tillbaka till trådstartarens fråga angående IES. Jag arbetar själv som gymnasielärare i svenska och engelska på en kommunal skola dit många elever från två olika engelska skolor söker sig. Eleverna är trevliga och alltid uppskattade på skolan, men presterar ofta sämre än sina klasskamrater från kommunala grundskolor trots att de har högre betyg med sig från högstadiet. Som språklärare upplever jag att det är tufft att vara den som behöver ta ner eleverna på jorden. Har de fått A i betyg på högstadiet tror de SJÄLVKLART att kunskaperna ligger på den nivån. Det är ju naturligtvis så det ska vara - som elev ska man kunna lita på att man får rätt betyg. Det delas dessvärre ut en hel del glädjebetyg.

    I engelska klara sig eleverna från engelska skolan i regel mycket bra i åk1, även om det märks att fokus på högstadiet legat på att prata och lyssna. Ofta är grammatiken bristfällig och stavningen likaså, något som gör att eleverna ofta får en chock i årskurs två då kraven blir betydligt högre. Svårast har dock eleverna i ämnen som svenska och naturkunskap. Mina elever berättar att svenskan under högstadiet setts som ett ?nödvändigt ont och de beskriver att ämnet haft mycket låg status. Det märks när eleverna läser och skriver på svenska. De har i regel betydligt sämre läsförståelse i samtliga ämnen än de som läst högstadiet på svenska och svårare att formulera meningar med korrekt svensk ordföljd. Ämnen som naturkunskap blir svåra då elever lärt sig alla naturvetenskapliga ord och termer på engelska och helt enkelt inte förstår kurslitteraturen de möter på gymnasiet. 


    Jag vill dock poängtera att elever är olika. Elever som läser mycket utanför skolan, både på svenska och engelska, presterar precis lika bra som övriga elever på skolan. Beroende på vem du är kan säkert engelska skolan ha sina fördelar. Det är också viktigt att tänk på att min input endast kommer från ett par engelska skolor i Sverige.

  • ratyk

    Har bara hört negativa saker om IAS från en gammal klasskamrat som hade sina barn där, tydligen ligger fokuset endast på att krama ut så mycket pengar ur det svenska skolsystemet som möjligt. Lärarna består till största del av personer som inte lyckades skaffa ett jobb i sitt hemland och fick söka sin utomlands istället.

    Sedan känns hela konceptet som en relik från 80-talet när svenskarna inte var så bra på engelska "Mina barn ska minsann vara bättre på engelska än svenska så att dom kan flytta till Amerikat och bli en Hollywood-hemmafru"

    Tycker mig även höra dessa elver på tunnelbanan när de pratar med varandra i någon slags blandning av svenska och engelska med tillgjord dialekt från kalifornien och knappt gör sig förstådda av vanliga människor.

    Nej, barnen mår bäst av att studera engelska på engelskalektionen och svenska på svenskalektionen. På så sätt håller man språken väl separerade i huvudet.

  • Anonym (Linköping)
    ratyk skrev 2023-08-12 11:54:08 följande:

    Har bara hört negativa saker om IAS från en gammal klasskamrat som hade sina barn där, tydligen ligger fokuset endast på att krama ut så mycket pengar ur det svenska skolsystemet som möjligt. Lärarna består till största del av personer som inte lyckades skaffa ett jobb i sitt hemland och fick söka sin utomlands istället.

    Sedan känns hela konceptet som en relik från 80-talet när svenskarna inte var så bra på engelska "Mina barn ska minsann vara bättre på engelska än svenska så att dom kan flytta till Amerikat och bli en Hollywood-hemmafru"

    Tycker mig även höra dessa elver på tunnelbanan när de pratar med varandra i någon slags blandning av svenska och engelska med tillgjord dialekt från kalifornien och knappt gör sig förstådda av vanliga människor.

    Nej, barnen mår bäst av att studera engelska på engelskalektionen och svenska på svenskalektionen. På så sätt håller man språken väl separerade i huvudet.


    Detta är inte min erfarenhet alls. "Hollywood-fruar"??? De som har Hollywoodfruar som sina idoler får inte tillräckligt begåvade barn, för att dessa skulle klara av Engelska skolan. Jag undrar lite om du kanske fantiserar..?

    Engelska är ju viktigare än någonsin. På universitetet - oavsett vad du läser - så är nästan all kurslitteratur på engelska, t.ex.. I forskarvärlden klarar man sig inte utan engelska. Även om du ska jobba som ingenjör, kemist, läkare eller något annat tekniskt-naturvetenskapligt så har du massor med internationella kontakter idag. Och det gemensamma språket är engelska. Och då måste språket flyta på, man ska inte ens behöva tänka på att det är ett främmande språk man talar eller skriver.

    Förutom då, att man har en helt annan frihet att resa vart man vill och flytta vart man vill på jorden, om man kan engelska riktigt bra. Och detta går lättast att få till, om man får i sig mycket av språket före eller under puberteten. Höra det, tala det - hela skoldagen. När puberteten är avslutad blir det genast mycket svårare. Tre lektioner i veckan som på vanliga skolor, räcker ju ingenstans. Eleverna där kan knappast prata engelska när de går ut.
  • Anonym (Gymnasielärare)
    Anonym (Linköping) skrev 2023-08-12 12:45:23 följande:
    Detta är inte min erfarenhet alls. "Hollywood-fruar"??? De som har Hollywoodfruar som sina idoler får inte tillräckligt begåvade barn, för att dessa skulle klara av Engelska skolan. Jag undrar lite om du kanske fantiserar..?

    Engelska är ju viktigare än någonsin. På universitetet - oavsett vad du läser - så är nästan all kurslitteratur på engelska, t.ex.. I forskarvärlden klarar man sig inte utan engelska. Även om du ska jobba som ingenjör, kemist, läkare eller något annat tekniskt-naturvetenskapligt så har du massor med internationella kontakter idag. Och det gemensamma språket är engelska. Och då måste språket flyta på, man ska inte ens behöva tänka på att det är ett främmande språk man talar eller skriver.

    Förutom då, att man har en helt annan frihet att resa vart man vill och flytta vart man vill på jorden, om man kan engelska riktigt bra. Och detta går lättast att få till, om man får i sig mycket av språket före eller under puberteten. Höra det, tala det - hela skoldagen. När puberteten är avslutad blir det genast mycket svårare. Tre lektioner i veckan som på vanliga skolor, räcker ju ingenstans. Eleverna där kan knappast prata engelska när de går ut.
    Att eleverna på vanliga skolor knappast kan prata engelska när de går ut är det absolut dummaste jag hört på länge. I åk3 är skillnaden mellan de som gått på kommunala skolor och engelska skolor knappt märkbar.

    /gymnasielärare i engelska
Svar på tråden Ni som har barn på internationella engelska skolan