Ni som har barn på internationella engelska skolan

Jag märker att det här blivit en tråd där mycket mer än engelska skolans rykte diskuteras, och en del av det som skrivs om min yrkeskår (är själv gymnasielärare) här är sorgligt att läsa. Alla har åsikter om skolan eftersom vi alla har en relation till den, men den som inte på riktigt arbetat i skolans värld bör vara försiktig med att döma. Finns det då inga brister i svensk skola idag? Absolut gör det det. Alltför få vill utbilda sig till lärare idag och många utbildade, riktigt duktiga, lärare flyr yrket på grund av att arbetsbördan är mycket större än den tid vi får på oss att utföra vårt jobb ordentligt. Att möta alla elevers behov är en omöjlighet.

MEN, tillbaka till trådstartarens fråga angående IES. Jag arbetar själv som gymnasielärare i svenska och engelska på en kommunal skola dit många elever från två olika engelska skolor söker sig. Eleverna är trevliga och alltid uppskattade på skolan, men presterar ofta sämre än sina klasskamrater från kommunala grundskolor trots att de har högre betyg med sig från högstadiet. Som språklärare upplever jag att det är tufft att vara den som behöver ta ner eleverna på jorden. Har de fått A i betyg på högstadiet tror de SJÄLVKLART att kunskaperna ligger på den nivån. Det är ju naturligtvis så det ska vara - som elev ska man kunna lita på att man får rätt betyg. Det delas dessvärre ut en hel del glädjebetyg.

I engelska klara sig eleverna från engelska skolan i regel mycket bra i åk1, även om det märks att fokus på högstadiet legat på att prata och lyssna. Ofta är grammatiken bristfällig och stavningen likaså, något som gör att eleverna ofta får en chock i årskurs två då kraven blir betydligt högre. Svårast har dock eleverna i ämnen som svenska och naturkunskap. Mina elever berättar att svenskan under högstadiet setts som ett ?nödvändigt ont och de beskriver att ämnet haft mycket låg status. Det märks när eleverna läser och skriver på svenska. De har i regel betydligt sämre läsförståelse i samtliga ämnen än de som läst högstadiet på svenska och svårare att formulera meningar med korrekt svensk ordföljd. Ämnen som naturkunskap blir svåra då elever lärt sig alla naturvetenskapliga ord och termer på engelska och helt enkelt inte förstår kurslitteraturen de möter på gymnasiet. 

Jag vill dock poängtera att elever är olika. Elever som läser mycket utanför skolan, både på svenska och engelska, presterar precis lika bra som övriga elever på skolan. Beroende på vem du är kan säkert engelska skolan ha sina fördelar. Det är också viktigt att tänk på att min input endast kommer från ett par engelska skolor i Sverige.

Har bara hört negativa saker om IAS från en gammal klasskamrat som hade sina barn där, tydligen ligger fokuset endast på att krama ut så mycket pengar ur det svenska skolsystemet som möjligt. Lärarna består till största del av personer som inte lyckades skaffa ett jobb i sitt hemland och fick söka sin utomlands istället.

Sedan känns hela konceptet som en relik från 80-talet när svenskarna inte var så bra på engelska "Mina barn ska minsann vara bättre på engelska än svenska så att dom kan flytta till Amerikat och bli en Hollywood-hemmafru"

Tycker mig även höra dessa elver på tunnelbanan när de pratar med varandra i någon slags blandning av svenska och engelska med tillgjord dialekt från kalifornien och knappt gör sig förstådda av vanliga människor.

Nej, barnen mår bäst av att studera engelska på engelskalektionen och svenska på svenskalektionen. På så sätt håller man språken väl separerade i huvudet.