Kan inte existera

Blir så extremt ledsen av att läsa sånthär. Att vara gifta (eller ja, jag tycker såhär även om man valt att leva ihop och bara är sambos) innebär att man tar hand om varandra. Man HJÄLPS ÅT. Jag kommer aldrig förstå mig på separat ekonomi. När jag pluggade på universitetet fick min sambo sitt första jobb. Vi levde på hans lön för att jag skulle slippa ta studielån. I det långa loppet, just eftersom vi valt att leva med varandra och vill ha ett gemensamt liv, slapp ju han också ett lån. För även om det lånet hade stått på mig ville vi ha gemensam ekonomi så det hade blivit bådas lån. 

Jag är verkligen ledsen för din skull.. 😢 Och chockad. Ni är gifta. Du måste prata med honom, och han måste förstå att ni båda kan göra situationen bättre tillsammans. Han behöver även vara ärlig mot dig vad han tjänar, vad han har för egna utgifter osv. så ni kan planera mer.

Sluta skriv ?i det här landet?. Dina problem har inte Sverige orsakat, det har din make gjort alldeles själv.

En av mina vänner hade en sån man. De hade delad ekonomi. Vartenda öre skulle delas jämt på. Han tjänade runt 120 000 i MÅNADEN och hon 35 000 i månaden. Han vägrade att de skulle fördela kostnaderna procentuellt utifrån sina inkomster - de skulle delas 50/50 punkt slut. Så han hade pengar över att "investera". Hon fick ta av sina sista sparpengar när hon var sjukskriven. När pengarna var slut fick hon lösa det bäst hon ville. 
Hon lämnade honom (äntligen). Genom bodelningen fick han köpa ut henne ur den gemensamma bostaden (det tog hårt på honom att behöva göra det, lika gott åt honom säger jag). Nu börjar hon bli frisk!! Hennes idiot till man stressade henne och gjorde henne sjukare!

Med det jag har sett så tycker jag att du ska göra som min vän gjorde - lämna!!

Ta kontakt med någon som kan guidad dig genom det här träsket. Ge dig själv en möjlighet att bli frisk. 

Har du halkat utanför systemet är det svårt att få hjälp. Mitt ex blev utbränd och sa upp sig. Han har pengar att leva på och ville inte känna stress över att komma tillbaka men så här i efterhand inser man ju att det hade varit mycket bättre om han varit kvar och blivit sjukskriven för då hade arbetsgivaren haft ett ansvar att hjälpa honom med rehabilitering mm. Nu har han varit tvungen själv att hålla alla kontakter med vården vilket inte är det enklaste när man är utbränd. Mycket av den typ av stöd som finns hos företagshälsovården finns heller inte i den vanliga vården. 

Är man egenföretagare måste man se till att bygga upp skyddsnät runtomkring sig ifall något sånt här händer. Jag hade eget AB och betalade en rejäl slant varje månad för att ha motsvarande skydd vid sjukdom som jag skulle haft som anställd plus sjukvårdsförsäkring så jag snabbt skulle kunna få vård vid behov eftersom verksamheten då skulle ligga helt nere. Att inte budgetera för sånt och sen klaga över att samhället inte hjälper till är naivt och anser man att man inte har råd med det har man inte en tillräckligt bra affärsidé för att köra eget.