Köpa hus som inte känns rätt

Har ni gjort en ordentlig budget och ställt upp er nya ekonomi så som den blir med det här huset, eller sitter din man i det blå och drömmer?

Hur mycket behöver ni låna?

Räntan blir väl 4,7% nåt om ni har tur, och med ett lån på 2,5 miljoner blir det        9 800 kr/mån bara i räntor.

Om inte han har på fötterna så får du väl ställa upp den matten jämfört med hur ni bor idag och visa hur det går ihop/ eller inte.

För har man inte råd, då spelar det ingen roll hur fint huset är, och priserna kommer troligen att sjunka något under det kommande året. Vill han nödvändigt kissa i byxan nu eller kan han hålla sig och få en bättre deal?

Är din magkänsla att inte köpa, så gör inte det. Vet inget bättre råd.

Det huset kommer att kännas för litet lite löngre fram. Tro mig. Nuär ni fem i familjen. Om några få år så flyttar barnen ut efterhand. Men rätt snart blir det pojk-/ och flickvänner som kommer att sova över. Om ytterligare några år kommer barnbarnen. Då kommer ni känna att det är skönt att ha ett stort hus.

En insikt från mig som har två barn och nu flera barnbarn. Periodvis driver man ett pensionat. Det är underbart härligt att det finns plats för alla utan att det krävs sängplatser i alla rum och vi behöber inte äta i omgångar.

Om läget är bra så fundera ett varv till, man kan förändra allt utom läget.
Min erfarenhet är att om man har familjen omkring sig så trivs man överallt. Jag har flyttat runt om i Sverige och världen drygt 15 gånger, de sista 10 gångerna med barn. 
Lycka till.

Jag tycker nog mitt råd var bättre, då ens ekonomi är helt faktabaserad argumentation som inte går att snacka bort.

Då behöver inte TS blanda in sin magkänsla, som är en flummigare sak att komma med.

Ett så stort beslut som att köpa hus måste båda vara överens om.

Vi har råd, behöver sälja våra hus. Har två o kommer troligtvis inte behöva låna något även om huset kostar 5.8. Mäklaren har redan spekulanter . Så det är inte problemet. Det är mer att jag tror att jag o vår lilla kommer känna oss isolerade. Även vår mellankille. Hade så gärna bott i kvarter. En annansak som oroar mig är en kraftledning ca 200 m från huset. Det är säkert ingen fara men oroar mig alltid lite för sådant. 

Samtidigt får jag panik när han säger att han köper det själv annars för han mår inte bra i vårt radhus. Jag vill va med barnen 

Alltså 6 km ifrån där ni vill bo och ändå ute på landet är ju perfekt. Hade de varit betydligt längre ifrån så hade jag förstått att du tvekat.

Om din partner ställer ultimatum så får du välja mellan att

a) vika ner dig och dansa efter hans pipa, eller

b) säga som det är, att ingen har rätt att pracka på den andra ett hus, det är ett för stort beslut och för mycket pengar att inte vara överens om.

Finns det något annat som du vill (men inte han) i motsvarande "storlek" som du kan få om du går med på detta? T.ex. läsa en utbildning som ökar din inkomst och att han roddar mer med familjen under tiden, eller att du får inreda mer som du vill eller så?

Har man redan bestämt sig för att (man måste) ge sig så är det en sak, men man måste inte berätta det för den andre och man måste inte göra det gratis för det.

Livet består av förhandling och kompromisser.

Din man har väl också rätt att må bra? 

Är du villig att hitta lösningar eller vill du samla ursäkter på hög för att slippa en förändring?  

Av det du nämner här så ser jag ingenting konkret  som talar för att du har rätt, allt du beskriver är snarare bara en diffus känsla och en rädsla för något nytt. 

Du har väl en annan tråd om detta från för kort tid sedan? Jag svarade i den.