Kan man få hjälp/diagnos när det inte "syns på skolan"?

Hon låter varken bipolär eller adhd på din beskrivning, men jag är ingen läkare eller psykolog så jag uttalar mig bara utifrån en vanlig människas betraktelse. Har man adhd eller är bipolär så är det inte möjligt att skärpa sig på förskolan och skolan under åtta års tid utan att någon märker något. Det är min åsikt. 

Hon sover lite, men det finns ju många barn som har ett litet behov av sömn. Att vakna var tredje timme som baby är inte något anmärkningsvärt, de kan ju vakna varje timme t om. 22-07 är lite för lite sömn, men ändå inte extremt. 

Det är endast hemma hon får utbrott och beter sig illa. Hon har magont och mår inte bra. Hon kanske känner precis som du när hon ska hem att nu blir det tjafs och bråk och jag vet inte hur jag ska avstyra det. Då får hon ont i magen av stress. 

Går hon på någon fritidsaktiviteter utanför skolan? Gärna något fysiskt ansträngande? 

Känner igen mig I en hel del som du skriver i min dotter i ungefär samma ålder. Hon var tidigare också överallt och kunde inte vara lugn en ända stund utanför skolan(verkar sköta sig i skolan då de inte haft samma problem där). Utbrott för precis allting och kunde ofta inte änns säga vad utbrotten berodde på de kom bara från tomma intet kändes det som. 

När hon började med två idrotter, nu tränar hon 1.5 timme friidrott på måndag och 1.5 timme skidor på torsdagar och gud vilken skillnad det blev när hon började med det. De dagarna hon har träning är hon helt slut på kvällen och somnar direkt hon lägger sig i sängen vid 20 tiden. Hon har fortfarande en del energi kvar de dagarna hon inte tränar men det har blivit betydligt bättre även då. Hon är lugnare även de dagarna även om några utbrott fortfarande förekommer men det har vi ibland även kunnat koppla till att hon är hungrig. Hon kan inte uttrycka att hon är hungrig men brukar kunna avstyra utbrotten med hjälp av lite att äta tex en frukt eller lite grönsaksstavar. 

Bipolaritet går i skov och på dig låter det som att hon är så hela tiden. Har hon perioder med depression också? Och friska perioder mellan manierna? 

Jag tycker absolut att du ska ta kontakt med BUP tjejer  är mycket bättre på att maska (spela neurotypiska) än killar. Lyssnar inte BUP kan det vara värt att göra en utredning privat om du har råd. 

Ont i magen ka bero på stress som någon skrev.
Om jag var du så skulle jag 
* Skriva en dagbok där hag skriver ner vilka tider hon är extra arg. Der blir då mycket lättare att se ett samband om någon dag är extra kämpig.

* Filma de värsta utbrotten under en vecka för att kunna vusa svart på vitt på att hon inte mår bra.Då utbrotten sker hemma så är det tyvärr svårare att få hjälp då skolan funkar.

* Låta henne vila i sin säng 30 minuter när hon kommer hem för att få genne att varva ner. Många intryck under dagen blir jobbigt.

*  Låta henne testa olika aktiviteter som gör att hon rör pp sig.

Lycka till.

Sätter upp ett varnande finger att ha mer aktiviteter när hon knappt orkar hålla ihop.

Att påminna om mellis för en 8åring är inget konstigt, är hon trött i huvudet är det svårt att komma ihåg.

Din dotter låter mycket som jag när jag var barn.
Jag var otroligt energisk ( och är ännu..) och hade mycket mindre sömnbehov som barn.
När jag började lekskolan ringde min mamma dit varje dag för att höra efter hur det gick för mig?och hon fick alltid samma svar att jag var så lugn och lekte så bra självständigt.
I skolan var jag den tysta tjejen,pratade med de få kompisar jag hade men kommer inte ihåg ifall jag mådde särskilt dåligt över det.
På utvecklingssamtal fick mina föräldrar höra att jag var en drömmare och tittade ofta ut genom fönstret i klassrummet?stängde av lite.
Hemma var det annorlunda,energisk och mycket aktiv.
Många kompisar där jag styrde mycket.
Kände ofta ilska och orättvisa men som jag dolde bra.
Nu är jag vuxen och äldre och har nu förstått att jag förmodligen har adhd och är extra sensitiv för för mycket intryck som dränerar mig på energi,men är högfungerande.
Arbetar själv med barn och kan se mig själv i flickor som har adhd som skiljer sig från tex pojkars.
Ge inte upp,sök hjälp från BUP.
Att agera olika hemma och utanför hemmet är inte konstigt.
Reaktionen hemma är förmodligen ett utlopp på att ha kämpat sig igenom en ansträngd dag. 

Batterierna är helt uttömda.

Så är det, men vad gäller npf är det ofta (inte alltid!) skolan som är det största problemet och det är jättesvårt som förälder att komma tillrätta med det och barnen måste gå dit enligt lag, även om de mår jättedåligt av att vara där. Till sist bryter de ihop och blir hemma. 

Jag tror att det sker ett uppvaknande redan nu vad gäller skolan och npf. Det finns forskning och en nybyggd skola i vår stad har lokaler anpassade för barn som behöver få begränsad mängd intryck bla. 

Men det behöver göras mer. De barn som idag stör undervisningen för resten av klassen eller bryter ihop när de väl kommer hem gör det i många fall för att, precis som du säger, de vuxna gör fel. Dagens skola ställer krav på npf-barnen som inte ställdes förr och det blir för mycket för dem.

Och så har man dessutom avskaffat specialklasser. De här barnen behöver små klasser i lugna, tysta lokaler utan distraktioner. 

Hmm... tror som någon tidigare att det vore bra med någon fritidsaktivitet.
Dessutom kanske hon skulle behöva bli mer sedd som individ hemma.

Du som mamma kanske kan fråga om bara ni två ska gå en promenad eller så? Prata om saker som hon gillar. 

Men du beskriver en 8-åring. Ett BARN. De kan verkligen bete sig på alla möjliga sätt som de inte kan förklara för andra. De bara agerar på sina känslor.

Hon är trött, hungrig eller vad som- och då blir hon utåtagerande.

Men ni ska självklart lugnt säga till att det inte är okej att hon sparkar osv. 
Prova säga till exempel med lugn ton:
Jag ser att du verkar arg, vill du prata om det? Är du trött? Ska du kanske gå och vila ett tag? Något sådant. Vet inte hur väl det går hem hos en 8-åring, för 8-åringar över lag kan nog inte alltid förstå sig själva.