Tvååring som slåss?

För mig har det fungerat hyfsat med att säga "nej, man får inte slåss" första gången, fortsätter hen efter det har jag ignorerat och antingen gjort något annat eller provat byta lek, gått och druckit ett glas vatten eller vad som helst. Oftast har det liksom avbrutit trotsen. Vet inte om det är rätt eller fel men

För vår del handlade det hela bara om att vänta ut det, tyvärr. Men för oss grundade det sig i att vår son helt enkelt slogs för att han blev frustrerad över att vi inte förstod honom då han inte hade börjat prata än (+ att han ville bestämma). Så när det väl klickade med talet så minskade slagen markant. Och ju mer ord han lärde sig och ju mer han kunde berätta och sätta ord på känslor desto mindre slogs han. Nu, vid 3 års ålder, är det svårt att tro att han en gång i tiden ens har slagits. 

Men i stunden, när det var som värst, så var det få saker som hjälpte. Självklart sa vi till att man inte slåss och att det gör ont och att man istället ska ha snälla händer men det hjälpte föga för stunden. Det som hjälpte någorlunda var att vara förutseende, att identifiera när och var det oftast blev fel och därefter försöka förleda och/eller minimera risken.

Aha. Vi är precis i en brytfas när talet börjar komma men inte är där än, så jag tror det ibland också bara blir överslag. 

Tack att du delade med dig!