• bubbli

    hur fan ska jag orka?!! han lever ju?

    fick igår veta att min älskade lilla pytte i magen inte kommer att klara sig utan vi blir antagligen tvugna att avbryta graviditeten.Vi är i vecka 21 nu.

    Han lider av en hydronefros,en missbildning i urinvägarna som gör att han inte kan kissa ordentligt utan urinen stannar kvar i blåsan och backar även upp i njurarna.
    Igår på kontrollen upptäckte läkaren att hans fostervatten hade sjunkit undan,vilket innebär att han nu inte kan kissa överhuvudtaget utan allt fostervatten han sväljer stannar kvar i kroppen på honom.

    Nu måste vi ta ställning till om vi ska avbryta graviditeten eller helt enkelt hoppas på ett mirakel...

    han lever och sprallar som en tok och det är det som är så sjukt.
    Han lever ju?!!
    Hur fan ska jag kunna ta bort mitt eget barn som är sååå efterlängtad?!
    Alicia skulle ju bli storasyster i sommar?!

    hur fan får man styrka att klara av nåt sånt här?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-02-06 12:40
    idag blev det bestämt...han får inte leva längre.
    Väntar på att kvinnokliniken ska ringa upp mig och bestämma en tid.

    tack för alla svar tjejer,men nåt mirakel blev det inte denna gången...

  • Svar på tråden hur fan ska jag orka?!! han lever ju?
  • ploppviola

    Åhh beklagar så mycke att de inte går rädda honom!!!


    Den utan skuld kastar första stenen
  • Natosh

    Gud så fruktansvärt, får tårar i ögonen finns ingenting att säga. Jag beklagar verkligen

  • Vårängeln

    Åhh, jag är så jätteledsen för er skull!! Vet allt för väl vad ni går igenom, avbröt själv en graviditet i v 20 pga vattenskalle. En liten flicka som utåt sett var alldeles perfekt! Valet är naturligtvis ert men jag skulle verkligen rekommendera er att titta, hålla i, ta kort och avtryck av er lille kille.
    Kram!

  • Xemma74

    Jag beklagar!  Det gör så ont, finns inget att säga som tröstar. Var själv tvungen att avbryta i v.19.

    *kram*

  • SofiaD

    Så fruktansvärt, jag är jätteledsen för er skull Gråter


    ♥♥♥ Mina 3 ♥♥♥
  • Odessa

    *kramar om* Finns inga ord som kan lindra, bara tårar..

  • bubbli

    hej tjejer...jag mår bra idag..
    Ni kan läsa min blogg om ni vill,orkar inte rabbla upp allt igen...
    tack för era stärkande ord,ni är underbara!!!!

  • BebisVagga

    kan man inte operera in nån liknande kateter eller nått så det kan rinna ut??

  • Im Fabulous

    Skickar ett stort gäng styrkekramar. Önskar att sådant här inte kunde hända.

  • TorpSara

    Massa varma kramar. Man överlever. Och solen går upp igen, det lovar jag, även om det inte känns så.

  • ängelabarn

    Massor med varmar kramar. Vet vad ni går igenom jag å min sambo gick hos en kurator å pratade jätte mycket med henne vilket hjälpte oss lite men ännu efter 7 år sitter de ett stort ärr kvar.Tänker på er mycket.

  • ängelabarn

    Massor med varmar kramar. Vet vad ni går igenom jag å min sambo gick hos en kurator å pratade jätte mycket med henne vilket hjälpte oss lite men ännu efter 7 år sitter de ett stort ärr kvar.Tänker på er mycket.

  • Emelisch

    Usch vad hemskt :( Beklagar verkligen!
    Kan inte tänka mig den smärtan alltså. :/

  • hewik

    Tänker på dig, och kan inte mer än säga att det är bättre nu än sen när/om han fötts efter normal tid. Miste själv ett vad vi trodde fullt friskt barn i hjärtfel, graviditeten gick utan anmärkning, och så kom hon, vår älskade ängel och vände om efter 4 dagar, det var tungt.

    Min nr 3 heter oxå Alicia :)

    Lycka till och ta all hjälp ni kan få, det kommer ni behöva.

    *stor kram*

  • bubbli

    jag får skriva i den här tråden också..:
    hejhej,nu är jag tillbaka!
    Lille fjant föddes klockan 22.30 igår kväll efter 11 timmars slit!
    Han kom med handen före,som en liten stålman..
    Jag fångade honom när han gled ut,det var skithäftigt och finast i världen var han åxå...precis lika fin som sin storasyster alltså..
    han var 27 cm lång och vägde 515 g,stor som attan.
    Han låg med pyttehänderna knäppta under hakan och log precis som en liten ängel och han var så fridfull att jag knappt vågade röra honom...det kändes som att jag störde honom.
    det var helt underbart ochh jäklar vad stolt jag är över min lilla fina ängel!!!
    det kändes inte konstigt alls,allt vara bara fint och vi var lyckligast i världen trots allt...jag var high på morfin och lustgas och det hjälpte nog till lite..hihi.

    tack för allt,tjejer..jag hade fan inte klarat det här utan någon av er men med ert stöd och alla andra som skrivit till mig så klarar man allt!
    puss på er!!!

  • nr3

    ooo vad stark du låter!!han är säkert världens finaste oliver!kramar om!!!!!

Svar på tråden hur fan ska jag orka?!! han lever ju?