Ni som genomgått ett MA/MF efter att ha försökt ett tag och kanske t.o.m fått lite "hjälp åp traven" att bli gravid.

Undrar jag också :)

Min första graviditet slutade i MF i v 10. Sedan tog det 2 år innan jag blev gravid igen  och jag fick min son som fyllt 6 år:) Idag fick jag veta att syskonet som låg i min mage var död ett MA. Jag var i v 12 och fostret har troligtvis varit död sedan v 6(enligt läkaren)..så för mig har det tagit 6 år att bli gravid och det slutade så här. Det var nydligen jag fick diagnosen pco, så jag har inte använt mig av Pergotime.

Jag fick ett MF i Januari 2008 i v.7 efter 1'a försöket.
Sen fick jag ett MA i v. 12 i December 2008. Det tog sig på 9'e försöket.
Efter det var jag väldigt velig hur vida vi ville försöka snart igen eller inte då det tog väldigt hårt på mig psykiskt.
Utana tt egentligen försöka blev vi gravida igen utan mens mellan MA och nu. Idag är jag i v.11 och fick se liten på VUL i Tisdags och då såg allt kanon bra ut.
Ge inte upp, det kommer soligare dagar!

Kan säga att jag har varit _väldigt_ orolig den här graviditeten och är fortfarande orolig.
Det är svårt att släppa de erfarenheter man bär med sig. Jag tror att det bästa man kan göra är att be om ett VUL i v.10-12 någon gång. Då ser man klart och tydligt om allt står rätt till eller inte. Det är så himla klurigt om man gör det i v.6-8

All lycka till er som försöker!

Blev gravid 1á gången efter 4-5 månaders försök, det blev mf/ma(har inte fattat skullnaden ännu...) i v 11.
Blev sen gravid 3 månader senare och det blev en pojk.
Sen gravid oplanerat och utan att veta om att jag ens blev gravid (amning och cerazette) när han var mellan 7 och 8 månader, slutade i utomkvedshavandeskap och akutoperation troligtvis runt v. 10-12, där jag var endast några minuter från att dö. Då opererades en äggledare bort (den var ju ändå söndersprängd).
Vid detta laget var jag helt övertygad om att det aldrig skulle bli några fler barn för oss och jag var mycket ledsen för det. Men efter 3 månader så testade jag plus igen och nu har vi ytterligare en underbar liten gosse.

Under båda graviditeterna, speciellt den första lyckade, var jag helt övertygad om att när som helst skulle barnet dö. Trodde inte att det skulle kunna gå bra för mig. jRiktigt pissjobbigt!!

Hoppas detta kan ingjuta lite hopp hos någon.

LYCKA TILL NI SOM FORTFARANDE FÖRSÖKER!!!!

Hej! Beklagar ditt ma :(

För mig/oss tog det ungefär 18 månader att bli gravid med vårat MA..
Jag har sällan ÄL.
Vi försökte bli gravida direkt efter, Men det ville inte ta sig.
Åt 3 kurer pergotime, Och blev gravid på den sista :)
Tog ungefär 6 månader allt som allt :)
Är nu gravid i vecka 21 :)

Hoppas det går bra för dig, Och lycka till :)

I min pres så finns helvetesresan beskriven... från det ena helvetet (barnlöshet och IVF) till det andra helvetet där vår ena tvilling dog i PSD.

Ett utav mina 8 graviditeter var ett MA i v. 8

Hej
JAg känner igen mig i trådstartaren, fick misfall för en vecka sedan, har försökt i tt och ett halvt år sedan september emd hjälp av pergotime och blev gravid på dubbelkur. Ska kör aigång med puregon efter fredag om allt ser bra ut och allt är borta
kram

Hur har de tgått för er andra någon som gått på behandling

Hej !
Här finns en tjej med PCO som fick hjälp med Pergotime första gången för att bli gravid. Det tog 3 år innan vi fick vår son (började 2000 och fick honom 2003) som snart är 6 år. Vi hade försökt själva i 2 år (2000-2002) innan vi fick veta att jag hade PCO. Vi fick då Pergotime och gyn-läkaren skickade in en remiss för IVF för han ansåg att behandlingen inte skulle fungera. Precis samma dag när vi fick besked att få komma till Sahlgrenska så var jag gravid av Pergotime.

Jag och min sambo har sedan 2005 försökt få barn igen och det har inte fungerat så jag tänkte ta kontakt för att få hjälp igen våren 2007. Men då upptäckte jag att jag var gravid spontant men som slutade som missfall midsommarafton 2007. Jag skrapades och mitt liv raserades totalt. Jag bara kändes tom inuti och jag grät. Lyckan blev gjord då jag i augusti/september blev jag gravid spontant igen. Jag var konstant orolig för ett nytt missfall men försökte glädjas åt att vara gravid igen. 9 månader efter föddes en helt fullt frisk pojke. Jag hoppas att även Ni ska få vara med om denna lycka igen.

pysseltroll: Beklagar verkligen ert MA!

När vi i oktober-08 genomförde vårt första IVF-försök (efter 2 års försök på vanlig väg) så slutade den graviditeten med MA i v.12

Månaden efter (februari) satte vi in ett upptinat ägg som resulterade i ett pluss på stickan. Just nu är vi i v.11 men jag tar inget för givet. Antingen så går det bra eller så går det som sist.

Jag får hoppas att det löser sig framöver när jag ska börja med sprutor. Men jag har hoppet kvar men kanske ska man vara utan tabeltter en månad kanske finns kvar i kroppen