• OoCarinoO

    Pappor, läs och hjälp mig lite. Behöver lite råd ang att bli pappa för första gången..

    Visste inte var jag skulle posta denna tråd, men lägger den här.
    Jag har 5 barn sedan tidigare med en och samma pappa (alla planerade och vi var tom gifta, men växte till slut isär).
    Nu har jag träffat en helt underbar karl =) (alla parter har gått vidare)
    Det har varit vi sen i slutet av förra året(han har inga barn, men har lääängtat), och allt har gått över förväntan med barnen och allt. Dom har svalt han med hull och hår, och han dom.

    Jag åt p-piller, så fick vi magsjuka för ca 3 v sen, det slog nog ut pillrerna lite, testade mig i fre morse, och det var positivt. Berättade det för min kille i lör efter jag hade smält det lite och han blev glad, vi satt i bilen när jag sa det, han körde nästan i diket *skratt* (var inget snack om saken att han ville behålla barnet, så det var inga problem på den vägen)
    Jag har smält det mesta av våran lilla påsk överraskning, men det känns inte som om han har gjort det. Han har längtat efter barn i flera år, och nu när det väl är så som läget är så känns det som om han inte har fattat det. Han säger det som om "jaha, nu blir det en till" (fast det låter inte surt så som det låter här på text).

    Kan det vara så att hans längtan gör att han inte fattar att han kommer bli pappa i slutet på året?,
    Hur gjorde ni?
    Jag kommer ta med han till bm (han säger att han vill dessutom) och ta med han i alla bitar i denna resa, men finns det något jag kan göra så det känns lite bättre/lättare för han?

  • Svar på tråden Pappor, läs och hjälp mig lite. Behöver lite råd ang att bli pappa för första gången..
  • StilaM

    Jag väntar mitt första barn, och det tog flera veckor innan jag ens började fatta vad det innebar. Min sambo tog det ännu längre för. Han berättade ingenting för sina vänner under de första 5 månaderna. Först blev jag sårad, sedan förstod jag att det inte var för att han inte var lycklig och stolt, utan för att han var nervös. Jag tror att det för honom var först när han kunde se och känna barnet röra sig som han verkligen började förstå, trots att han varit med och hört hjärtljud och sett UL. Han har hela tiden varit superlycklig över graviditeten, men det är klart att det är svårare för pappan att koppla än för mamman, som ju får bära miraklet inom sig och leva med graviditeten (trötthet, hormoner, första fladdret, sparken osv).

    Oroa dig inte. Han kommer att hitta sitt sätt att vara pappa. Berätta så mycket han vill veta om vad du känner (oj, nu snurrade den/sparkade/boxade osv). Jag lånade Lennart Nilssons bok Ett barn blir till och visade honom hur det ser ut (nu ser den ut så här). Viktigast är ju att du inte låter honom känna att han känner eller gör fel. Försök minnas hur det var när du väntade din första och allt inte var lika självklart. Du är ju ganska rutinerad vid det här laget... Min sambo var skräckslagen i flera månader från +:et :) och är fortfarande jättenervös inför det som komma skall, trots att han är lyckligare än över något annat!

  • OoCarinoO

    tack för dom fina råden, dom ska jag verkligen ta till mig, jag har just den boken hemma. =)
    Han är jue intresserad och allt, men har har nog lite svårt att smälta det. Han fattar inte att det är "hans" tur nu, när alla våra vänner och nära o kära skaffar barn till höger o vänster.
    Men ska helt klart ta till mig dina tips =)

  • alicja

    Det blir bra gumman :)Killar fattar inte förrän ultraljudet typ... att det är verkligt.. det me dig annars? hittade dig precis:)

Svar på tråden Pappor, läs och hjälp mig lite. Behöver lite råd ang att bli pappa för första gången..