Det känns så tomt i min mage, saknar mitt barn
Idag begravde vi vårt lilla liv, i skogen vid vattnet, en fin och skön plats. Det var en fin stund, mitt i all sorg. Jag känner mig så tom, så ledsen och sorgen är stor. Min äldsta flicka lade ner en teckning hon ritat till sitt femte änglasyskon, det var så vackert, en stund att minnas, inte bara i sorg utan också min dotters fina agerande mitt i allt.
Jag vill bara gråta, jag saknar mina fem änglabarn, men gläds enormt över de barn som jag har kvar i livet! Dom är det bästa jag har!!! Men därmed inte sagt att man inte får sörja det barn man inte fick, det måste man, annars kan man inte gå vidare!
Jag hoppas att detta aldrig händer igen, jag vet inte ens om jag vågar bli gravid nån mer gång, det här tog knäcken på mig kan jag säga, jag har ju ändå varit med om det tre gånger tidigare men ändå tog det här så fruktansvärt hårt.
Jag önskar alla här på FL allt gott!
Kram från en medsyster här på FL/Jessica
